Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Overveen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Asturien (se d. o.). 10,895 kvkm. 685,131
inv. (1910). O. är ett vildt berglandskap,
uppfylldt af Kantabriska bergen och förgreningar
af dem. Mellan bergstopparna, som i synnerhet i
östra och södra delen af prov. äro höga, sträcka
sig djupa, romantiska, odlade dalar, vattnade af
en mängd bergsströmmar. Spannmålsafkastningen
fyller ej behofvet, men boskapsskötseln, som
bedrifves på samma sätt som i Schweiz, lämnar icke
obetydligt öfverskott. Kusten är brant och klippig
samt har ingen rymlig och säker hamn, men flera
ankarplatser, bl. a. Gijon och Aviles, de förnämsta
hamnorterna. Invånarna, asturierna, äro ättlingar af
goterna och stolta öfver att ha förblifvit fria från
blandning med judar och araber. De ha enkla seder, äro
tappra, men mindre arbetsamma än galicierna. Deras
dialekt (lengua bable) betraktas som moder till
den nuv. kastilianskan. Handeln är icke obetydlig,
men afser nästan endast råvaror, enär den inhemska
industrien är obetydlig. Från Gijon utgå en järnväg
söderut till O. med bibana till Labiana och en annan
till Aviles. – 2. Hufvudstad i nämnda provins och
säte för en biskop, vid järnvägen mellan Gijon och
Leon. 53,269 inv. (1910). Märkligaste byggnaderna äro
den 1388 påbörjade gotiska katedralen, på platsen
för en äldre byggnad, af hvilken endast återstår
Camara santa med en mängd reliker och dyrbarheter,
det 1604 stiftade universitetet, som haft endast en
juridisk fakultet, tills de sista årtiondena ett
par andra smärre fakulteter bildats; de likaledes
från medeltiden härstammande kyrkorna S. Pelayo och
S. Maria la Real, men betydligt förändrade genom
ombyggnader, samt de utanför staden, på Sierra de
Naranco, belägna intressanta Santa Maria de Naranco
och S. Miguel de Lino (båda från 800-talet). F. ö. har
staden ett väl ordnadt skolväsen, lärarseminarium,
teknisk skola, konstskola, arkeologiskt museum och
flera offentliga bibliotek. Stadens industri omfattar
hatt- och lädertillverkning; mera
betydande är den kungliga vapenfabriken. – O.,
grundlagdt af Fruela på 760-talet, var 792–924 de
asturiske konungarnas residens. Sedan Gamla Kastilien
återtagits från morerna, flyttades residenset
från O. till Leon af konung Ordoño II (909–924).
1–2. (J. F. N.)
Oviedo de Valdés [åvie’då -de’s], Gonzalo
Hernández, spansk historieskrifvare och natur-
vetenskapsmaii, f. 1478 i Madrid, d. 1557 i
Valla-dolid, skref på kuuglig befallning Historia
natural y general de las Indias (I, 1535; de öfriga
delarna först 1851-55), en viktig urkund för kännedom
om Västindiens historia samt på samma gång det
första naturvetenskapliga arbetet om dessa trakter,
rikt illustreradt med kartor och bilder från växt-
och djurvärlden i koppargravyr. Arbetet föregicks af
en Sumario (1526), af mycket intresse för kännedom
om Amerikas geografi, geologi, flora och fauna,
som 0. flitigt studerat under tolf resor, som han
företog öfver oceanen. 0:s El libro de la ca-mara
Real del principe don Juan y oficios de su casa
y servicios ordinaries, i manuskript i Escorial,
publicerades först i slutet af 1800-talet. 0. är
intagen i "Catålogo de autoridades de la lengua". Se
f. ö. Rivadeneiras "Biblioteca de autores espanoles",
bd XXII o. XXVI. Ad. H-n.
Oviken. 1. Socken i Jämtlands län, Ovikens
tingslag. 81,820 har. 2,207 inv. (1913). O. bildar
med Myssjö ett pastorat i Härnösands stift, Jämtlands
västra kontrakt. Kyrkan, efter G. Hermansons ritning
uppförd 1903–05 i moderniserad gotisk stil, har
karakteriserats som den vackraste i Jämtlands län. –
2. Tingslag i Jämtlands län, ingår i Jämtlands västra
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Oviken
och Myssjö. 97,140 har. 3,359 inv. (1913).
Oviksfjällen, ett af kvartsit och andra hårda
bergarter, antagligen af kambrisk-silurisk ålder,
bestående fjällparti i Ovikens och Hallens tingslag
i Jämtland, v. om Storsjöns södra del, begränsadt i
n. af Vålån och i ö. af Dammån och dess tillflöde
Dörrsån. Det har en nästan cirkelrund form liksom
Åreskutan, men är många gånger vidsträcktare och i
sin byggnad helt olika. Åreskutan är ett fjäll med
högsta punkten ungefär i midten; i O. ligga de högsta
partierna i utkanterna, och det inre är afdeladt genom
flera strömdrag, störst bland dem Dammåns öfre del,
kallad Storån, som
 |
| Nordligare delarna af Oviksfjällen, sedda från Frösön. T. v. Drommen, därnäst Västerfjället. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
