- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1177-1178

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oxenstierna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

25. Gabriel Gabrielsson O., grefve af Kronoborg,
son af O. 22, landtmarskalk, f. 7 juni 1618 på
Sturefors i Östergötland, d. 25 febr. 1647 i
Stockholm, befordrades, som alla sina samtida
fränder, hastigt, dock efter grundliga
studier hemma och utomlands (i Leiden 1637–39).
Han utnämndes 1640 till Kristinas kammarherre
och skickades 1643 till Torstenson med uppdrag från
regeringen. 1645 utnämndes han till kammarråd och
till landtmarskalk vid detta års utskottsmöte. 1646
förordnades han till president i Dorpts hofrätt,
en befattning, som han dock ej hann tillträda.

26. Gabriel Turesson O., grefve, den
föregåendes brorson, diplomat, f. 10 okt.
1642, d. 28 febr. 1707, gjorde studier i Uppsala
och vidsträckta utrikes resor, hvarunder han 1663
inskref sig som student i Leiden och 1666 ingick
i engelsk sjökrigstjänst, och utnämndes efter
återkomsten 1667 till Karl XI:s kammarherre
samt kapten vid Amiralitetsholmen. 1668 affärdades
han i en beskickning till Portugal och engelska
hofvet samt återkallades 1670 från Portugal.
1671 fick han kansliråds fullmakt, och några dagar
senare mottog han order att afgå som sändebud till
Danmark, en af Sveriges viktigaste diplomatiska
poster, hvilken han innehade till 1673. I det
1675 utbrytande danska kriget hade han befälet
öfver en eskader vid Göteborg våren 1676.
Efter krigets slut och sedan hans frände Bengt O.
kommit till makten, skickades han 1681 till kejsaren
att varsamt bana vägen för ett närmare förbund,
men besökte dessutom åtskilliga andra hof i västra
och södra Tyskland. 1685 återvände O. för en
kort tid hem och uppträdde under 1686 års
riksdag som en mycket bestämd, ehuru aldrig häftig
ledare af oppositionen. Hans djärfva och frimodiga
yttranden hindrade ej, att han efter riksdagen åter
sändes tillbaka till Wien, där han vistades
till 1688, då han för en tid skickades till Haag med
uppdrag att jämväl resa till London för att söka förmå
England att medverka till åtgärders vidtagande till
hertigens af Holstein förmån. 1693 uppdrogs åt honom
att mottaga det Karl XI tillfallna Zweibrückens
hyllning. 1694 återvände han till Wien.
1697 beslöt regeringen att förflytta honom som
andre ambassadör till Rijswijk, men då konung
Vilhelm var missnöjd med några utlåtelser
han haft, medan han var sändebud i Haag, gick detta
om intet. I dec. s. å. utnämndes han i stället
till guvernör i Zweibrücken, ehuru han fortfor
att vistas i Wien, hvarest han dock med anledning
af den uppkomna tvisten mellan Sverige och kejsaren
rörande mecklenburg-güstrowska arfvet förbjöds att
visa sig på hofvet. Först 1699 utbytte han Wien mot
Zweibrücken, hvilket land han från djupt
förfall skall ha bragt i ett jämförelsevis
blomstrande skick. Af hans efterlämnade papper
finnes en betydande del i Riksarkivet, dit de
kommit tillika med Tidöarkivet.

27. Johan Turesson O., grefve, den föregåendes
halfbroder, författare, f. 2 jan. 1666 i
Stockholm, d. där 16 febr. 1733, blef 1672 student i
Uppsala och företog 1682 den öfliga utbildningsresan
i utlandet, där han sedermera kom att vistas i 41 år,
flackande från land till land, förslösande sina ej
stora egodelar, i början för namnets skull
väl mottagen vid olika hof och inom den högre
aristokratien, men sedermera utsatt för sjukdom,
bekymmer och förödmjukelser. 1701 ingick han i Köln
giftermål med den betydligt äldre Anna Isabella,
grefvinna af Limburg-Stirum, änka efter riksgrefven
Ernst Vilhelm af Bentheim, men redan året därpå
flyttade makarna ifrån hvarandra, och det var
antagligen vid denna tid O. öfvergick till katolska
läran. I slutet af 1723 eller början af 1724 återvände
han till Sverige och öfvergick till lutherska
läran, egnade sig åt studier och författarskap
samt fick äta nådebröd. O. författade under sin
utrikesvistelse
Recueil de pensées du comte J. O. sur divers sujets (5 små dlr, Frankfurt a/M. 1720–22,
sedermera utg. där samt i Haag, Paris, Köpenhamn och
Rouen; 14:e franska uppl. 1782; öfv. till ty., da., it.)
och efter hemkomsten
Bouquet de diverses fleurs cueillies par le comte J. O. (förf. 1731;
tryckt som särskild del under titeln "Reflexions morales"
i alla uppl. af "Pensées" sedan 1736;
sv. öfv. "Grefve Oxenstiernas sedolexor", 1767,
"Sedolexor i urval", utg. af F. U. Wrangel, 1891;
polsk öfv. 1772)
och det Ulrika Eleonora tillegnade arbetet
Johan Oxenstiernas betrachtelser i enslighet (1731).
"Pensées", hvilka först i senare uppl. (fr. o. m. 1736)
utgåfvos med utsatt författarnamn ("comte d’Oxenstirn"),
innehålla utom moraliska betraktelser och maximer
"små teckningar öfver nästan alla länder, politiska
anmärkningar, historiska porträtt ur forntiden;
innehållet är till sin kärna mestadels ytligt
och trivialt, men klädnaden är lätt, skrifarten
ledigt vårdslös, här och där kryddad med något salt
och några infall". Det stora antalet uppl. visar,
hvilken omtyckt läsning arbetet var, själfva Byron
fäste sig vid det (se "Don Juan", 14:e sången, 59:e
strofen). Se
F. U. Wrangel, "En högadlig filosof från 1700-talet" (i "Sv. autografsällskapets tidskr.", II, 1892).

1 o. 3. (S. T–g.)
4. K. H. K.*
5–16, 19–26. P. S.
17. K. W–g.

Oxetylgrupp, kem., är benämningen för den
organiska atomgruppen – OC2 H5.

H. E.

Oxfjärden. Se Mälaren, sp. 238.

Oxford [å’ksfəd]. 1. Grefskap i södra England,
begränsadt af grefsk. Warwick, Northampton,
Buckingham, Berks och Gloucester. 1,945 kvkm.,
199,269 inv. (1911), som förvaltningsområde
1,926 kvkm., 146,221 inv. Landet bildar en vågig
slätt. Längs nordvästra gränsen gå Edge hills, och
genom sydöstra delen framstryka Chiltern hills. I
s. begränsas grefskapet af Thames l. Isis. Bland
kanalerna är den 1769–90 byggda, 140 km. långa
Oxford–Birminghamkanalen, som förenar Trent med
Thames, den viktigaste. Industrien är jämförelsevis
obetydlig. – 2. Hufvudstad i ofvannämnda grefskap
och sedan 1888 ett county borough med en areal
af 19,1 kvkm. och 53,048 inv. (1911). Det är säte
för en biskop samt för Englands största och äldsta
universitet och ligger till större delen på en låg ås
mellan floderna Thames (där kallad Isis) och Cherwell,
omedelbart ofvan deras förening, 95 km. med järnväg
från London. O:s många torn och spiror, parker och
alléer, vackra offentliga byggnader i förening med
frånvaron i den äldre stadsdelen af fabriker göra det
till Englands vackraste stad. Från Magdalen bridge öfver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0629.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free