Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Oxford ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stipendier (scholarships och exhibitions). Deras sammanlagda
bruttoinkomster uppgingo 1912 till 558,523 pd. Antalet
studenter (undergraduates) var s. å. 3,951, medlemmar
af convocation 7,020. Det mest
 |
| Fig. 2. Christ church college (med klocktornet). |
betydande af alla colleges är Christ church (fig. 2),
grundlagdt af kardinal Wolsey 1525. Liksom de
flesta andra är det byggdt i gotisk stil, ehuru
genom senare tillbyggnader äfven renässansen är
företrädd. Med dess klocka (Great Tom) klämtas
hvarje afton kl. 9,5 101 slag, och 5 min. därefter
stängas alla collegeportarna. Den stora gården
(Great Quadrangle l. Tom Quad) är den största
och vackraste i O. Merton college är det äldsta
(inrättadt af biskop W. de Merton i Rochester 1264)
och dess bibliotek det äldsta i England. Magdalen
college (grundlagdt 1458) utmärkes genom ett vackert
gotiskt torn (byggdt 1492–1505; se fig. till College,
där äfven finnas bilder från University
|
| Fig. 3. Gårdssidan af S:t John’s college. |
college och Queen’s college; se ock vidstående
fig. 3). Jämte ofvannämnda stiftelser finnas
andra universitetsinstitutioner, såsom det berömda
bodleianska biblioteket (se fig. 4 och Th. Bodley),
university galleries and Ashmolean museum med Arundel
marbles och Fortnums samling af majolika, bronser
o. d. från medeltiden och renässansen, Sheldonian
theatre, i hvilken firas minnet af universitetets
välgörare, universitetstryckeriet l. Clarendon press,
Taylor institution för studiet af moderna språk,
Indian institute att förbereda studerande för
civiltjänst i Indien, Radcliffe-observatoriet och
universitetsobservatoriet, universitetsmuseum med
flera
|
| Fig. 4. Bodleianska bibliotekets gårdsfasad. |
vetenskapliga laboratorier samt botaniska trädgården,
den första i sitt slag i England (öppnad 1683). –
O. (i Domesdaybook kalladt Oxeneford, möjligen af ett
keltiskt ord med betydelsen vatten; nylat. Oxonia)
är en gammal stad, hvars ursprung ledes tillbaka
till det nunnekloster på katedralens plats, som
sannolikt anlades på 700-talet och omtalas först
912 i den angelsaxiska krönikan. Under konung
Alfreds tid var det myntort. 979, 1002 och 1010
brändes staden af danskarna. Senare var den en
viktig plats både i strategiskt hänseende som ett
skyddsvärn för öfre Thamesdalen och i politiskt
som tingsplats. Witenagemots höllos där 1015, 1020,
1036 och 1065. På 1100-talet var O. ofta kungligt
residens, och under 1200-talet höllos där flera
parlament. Under inbördeskriget på 1640-talet var
O., oaktadt borgarna i allmänhet voro parlamentets
anhängare, det rojalistiska partiets hufvudkvarter,
dit konungen efter sina lidna nederlag tog sin
tillflykt. Först 24 juni 1646 intogs staden af
Fairfax. Det sista parlamentet i O. hölls 1681. Litt.:
Brodrick, "History of O." (1886), C. W. Boase,
"O." (i "Historic town series", 1887), Maxwell
Lyte, "History of the university of O." (1887),
och Holland, "The origin of the university
of O." (i "Engl. hist. review", apr. 1891). –
3. Stad i nordamerikanska staten Mississippi,
100 km. s. ö. om Memphis. 1,825 inv. (1900). Säte
för statsuniversitetet. – 4. By i nordamerikanska
staten Ohio, omkr. 65 km. n. v. om Cincinnati. 2,009
inv. (1900). Säte för Miami university, Oxford college
och Western college, de båda senare för
kvinnor.
1–4. J. F. N.
Oxford [å’ksfəd], earl af, engelsk adelstitel, under
åren 1142–1703 förd af hufvudmannen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0631.html
