Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oäkta gulholts ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visst sätt tillkännagifvit sin afsikt att ingå
äktenskap och däri hindrats genom faderns död eller
annan honom otillräknelig och till döden fortfarande
omständighet. Enligt rysk lag förekommer åter arfsrätt
mellan oäkta barn, modern och andra hennes oäkta
barn och deras afkomlingar. Härtill har finsk rätt
anslutit sig genom förordn. af 27 juni 1878, men
dock bibehållit 1734 års lagboks svenska regler i
subsidiär giltighet, så att oäkta barn i sista hand
ärfves af fader samt fäderne- och mödernefränder
på lika sätt som äkta barn, utan hinder däraf,
att det icke efter dem eger arfsrätt. Se Arflös,
Arfsordning, Arfsrätt, Barn, Börd, Testamente,
Trolofning, Äktenskap och Äktenskapslöfte. Lagrum:
Giftermålsb. kap. 5 och Ärfdab. kap. 8. Litt.:
Winroth, "Svensk civilrätt", III, s. 6–28
och 111–128, samt V, s. 10–16 och 249–255.
A. W.
Oäkta gulholts. Se F i s e 11 -1 r ä.
Oäkta konjunktiv, språkv. Se Mö d u s, sp. 791.
Oäkta porslin. Se Fajans, sp. 1283.
Oändlighet, filos., egenskapen att icke vara
begränsad. Tid och rum ega en negativ oändlighet, som
Hegel kallar "den dåliga oändligheten" och som beror
därpå, att de äro vår sinnliga föreställningsförmågas
inneboende former. Därför kunna vi aldrig frigöra
oss från dem, och ingen gräns kan sättas för vårt
upprepande af föreställningen om en i rum och
tid varande verklighet. Den oändlighet, som man
tillägger det absoluta, måste vara af annan art,
en positiv oändlighet, som ej utesluter, att det
absoluta är ett inom sig afslutadt helt. .- För de
grekiske filosoferna med deras uppfattning af bestämd
harmonisk form som uttrycket för fullkomlighet
tedde sig oändligheten som en brist, och Platon
fattade materien, ej idévärlden, som oändlig. Först
nyplatonikerna fattade det absoluta som oändligt,
en uppfattning, som sedan upptagits af den kristna
spekulationen. Augu-
stinus fattade tiden ej som oändlig, utan
såsom skapad tillsammans med den ändliga
världen. S-e. Oändligheten, mat., gränsen för en
föränderlig storhet, som ökas utöfver hvarje ändlig
gräns. Dess tecken är oo (en lemniskata 1. en liggande
8). Då oändligheten ej själf är någon storhet,
kan den inom matematiken ej användas själfständigt,
utan blott som representant för den storhet, hvars
gränsvärde den är. Så är t. ex. cos oo lika med O, om
oo representerar gränsvärdet af (2x + 1.)~-9 men
lika med l, om oo representerar gränsvärdet af 27rx,
då i båda fallen x antages genomlöpa serien af de udda
talen l, 3, 5 o. s. v. - Inom elemen-taralgebran
uppträder oändligheten vid lösningen af vissa
ekvationer och utmärker då, att ekvationens rot
växer, i den mån en viss konstant aftar, så att,
om denna konstant blir noll, intet ändligt värde
satisfierar ekvationen. - Oändlig storhet kallas,
ehuru mindre exakt, en föränderlig storhet, som
inom en viss undersökning kan ökas utöfver hvarje
uppgifven ändlig gräns, liksom en storhet, som kan
minskas under hvarje uppgifven ändlig positiv gräns,
kallas oändligt liten storhet. Enligt G. Cantor finnes
äfven ett annat slags oändliga storheter, som han i
motsats till det nyssnämnda slaget kallar aktuellt
oändliga storheter. Dessa storheter äro enligt honom
konstanter och underkastade räknelagar, som i viss
mån öfverensstämma med de ändliga storheternas. Se
härom Transfinita tal. Om o ä n d l i g s e r i e se
S e r i e. (I. F.)
Oändlighetsmystik, teol. Se Mystik.
Oändlig serie, mat. Se Serie.
Oändlig storhet, mat. Se Oändligheten.
Oäringsfågel, namn, som getts åt h ä r f å g e l n,
emedan den ansetts genom sitt egendomliga skrik
förebåda krig och dyr tid.
Oöfvervinneliga armadan. Se A r m a d a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
