- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1215-1216

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pacheco ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cession på anläggning af en järnväg och
telegrafledning från Omaha till östra gränsen
af Nevada, där Central Pacific railroad company
vidtog. Kongressen beslöt att till bolagen i
form af lån lämna statsunderstöd samt dessutom
hvarannan sektion (1 eng. kvmil) offentligt land
till 20 eng. mils (32,2 km.) afstånd på hvardera
sidan af banan. De båda bolagens arbetare möttes
10 maj 1869 vid Promontory point n. om Stora
Saltsjön. Banan når sin högsta punkt i Evanspasset
(2,568 m.) i Klippbergen och passerar Sierra Nevada
genom Truckee(Donner)-passet (2,140 m.). Den är
3,270 km. lång (med bibanor 12,366 km.). Afståndet
från New York till S. Francisco är 5,290 km. och
tillryggalägges på 4 1/2 dygn. – Den andra pacifikbanan
är Atchison, Topeka, and Santa Fé railroad, som
öppnades 17 mars 1881. Den består af Santa Fébanan
(Kansas city–Deming) och en del af Södra pacifikbanan
(Deming–San Francisco), börjar vid Kansas city vid
Missouri, genomskär Kansas, Colorado, New Mexico och
Kalifornien samt slutar vid San Francisco; banans
hela längd är (med bibanor) 11,270 km. Afståndet denna
väg mellan New York och San Francisco, 5,937 km., är
betydligt längre än på den förstnämnda linjen. Från
Benson i Arizona har Santa Fébolaget byggt en linje
till Guaymas vid Kaliforniska viken (i Mexico),
som skall bli utgångspunkt för en ångbåtslinje till
Australien, Kina och Japan. – Southern pacific
railroad
, egentligen en förening af flera banor,
fullbordad 12 jan. 1883, går från New Orleans genom
Texas öfver Houston, San Antonio och El Paso till
Deming, där den förenar sig med ofvannämnda linje
Deming–San Francisco. Längden från New Orleans till
San Francisco utgör 5,110 km. – Den 1889 fullbordade
Atlantic and pacific railroad förenar S:t Louis med
S. Francisco, där den ansluter sig till Southern
pacific railroad. Dess längd är 8,900 km. – Northern
pacific railroad
öppnades 8 sept. 1883. Banan har
tre utgångspunkter: Duluth och Superior city vid
Lake superior och S:t Paul i Minnesota, går genom
Minnesota, Nord-Dakota, Montana, Idaho och Washington
till Pasco vid Columbiafloden, där den delar sig i två
linjer, en sydlig, som följer Columbia till Portland,
och en nordlig till Tacoma vid Puget sound. Afståndet
från S:t Paul till Portland är 3,119 km. – Great
northern pacific railroad
går från Crookston i
Minnesota till Puget sound. – Den äldsta af Canadas
pacifikbanor är Canadian–pacific-railway (se d. o.),
fullbordad 7 nov. 1885. Dess längd är 4,643 km. –
En annan kanadensisk pacifikbana, som nu nalkas
sin fullbordan, är Canadian northern railway, som
(1912) var färdig från Lake superior till Edmonton;
därifrån skall den öfver Yellowhead-passet gå till
Frasers mynning. Banan anses bli färdig 1914. –
Den längsta och bäst byggda af alla pacifikbanor
är Grand Trunk pacific railway, som likaledes icke
ännu är färdig. Den bygges med uteslutande afsikt att
åstadkomma den snabbaste förbindelsen mellan Europa
och östra Asien och skall därför kunna trafikeras
med största tåghastighet. Den går direkt från haf
till haf; börjande vid Moncton i New Brunswick och
slutande vid Prince Rupert, nu en obetydlig hamn på
Canadas västkust, men som inom några år skall täfla
med Vancouver och S. Francisco om sjöfarten på Stilla
hafvet. Banans längd blir omkr. 6,000 km. Stora
delar af densamma äro redan byggda. J. F. N.

Pacifism (jfr Pacificera), fredsrörelse. - P a c i
f i’s t, fredsvän. - Adj. p a c i f i’s t i s k. -
Se Fredsrörelsen.

Pacini [patjlni], Giovanni, italiensk operakompositör,
f. 1796, d. 1867, studerade i Bologna och Venezia
samt komponerade omkr. 90 operor, bl. a. Saffo
(1840), Medea (1843) och La regina di Cipro (1846),
samt oratorier, kantater, mässor m m. P. var verksam
äfven som musikskriftställare, dels genom en mängd
uppsatser i musiktidningar, dels genom instruktiva
mindre skrifter, afsedda för en af honom upprättad
musikskola, samt en själfbiografi (1865; afslutad af
Cicconetti 1872).

Pacini [patjini], F i l i p p o, italiensk anatom,
f. 1812, d. 1883, blef 1847 professor i deskriptiv
anatomi samt 1849 i topografisk anatomi och
histologi i Florens. Redan 1835 upptäckte han de
visserligen långt tidigare af Väter beskrifna, men
längesedan glömda känselkropparna (se Pacini-s k
a småkroppar), hvilka sedan burit hans namn; och
1845 offentliggjorde han en beskrifning af ögats
näthinna. Under koleraepidemien 1854 -55 studerade han
tarmslemhinnans sjukliga förändringar vid kolera. Han
fann, hvad Pouchet redan före honom framhållit, i
tarmuttömningarna millioner små stafformiga kroppar,
hvilka han ansåg som den egentliga orsaken till
sjukdomen. Bland de afbildningar af dessa, som han
meddelar, finnas äfven några med den karakteristiska
kommaform, som utmärker kolerabacillen.

Paciniska smäkroppar [patjlni-] 1. Väter-Paciniska
lamellkroppar, Corpufscula Pacini, anat., ovala,
hvita, jämförelsevis stora (synbara) ändknoppar
på känselnerver. De finnas i allmänhet hos
vertebrater. Hos människan träffas de på flera
ställen, t. ex. spridda i benhinnan, i bukhinnan
samt här och där i huden. Talrikast äro de i hand-
och fotflatorna, där de hänga på nervgrenarna
som glesa bär på stjälkar. Till dem går i regel
en enkel nervtråd, som intränger i deras inre
i en protoplasmatisk "innerkolf"; denna omges
af en "ytterkolf", bestående af en mängd tunna
bindväfsskifvor och trådar, klädda med endotel,
ofta sköljda af vätska Deras betydelse af icke med
säkerhet känd, men deras byggnad tyckes med ganska
stor säkerhet tala för att kunna förmedla förnimmelse
af tryck. Äfven en sympatisk nervtråd når fram till
känselkroppen. Jfr fig. till artikeln K ä n s e l k
r o p p a r. G. v. D. (E. Hgn.)

Pacinotti [patjinå’tti]. 1. Luigi P., italiensk
fysiker, f. 1807, d. 1889, var professor vid
universitetet i Pisa och sysslade med såväl ren
matematik som experimentalfysik och mekanik. -
2. Antonio P., den föregåendes son, fysiker, f. 1841
i Pisa, vardt 1873 professor vid universitetet i
Cagliari och 1882 i sin födelsestad, har framgångsrikt
arbetat på elektroteknikens område. Han angaf 1860
idén till det första elektromagnetiska ringankaret
(se Elektriska maskiner, sp. 260).

Pacius, Fredrik, tysk-finsk tonsättare, f. 19 mars
1809 i Hamburg, d. 8 jan. 1891 i Helsingfors. Redan
tidigt röjdes hans musikaliska anlag så otvetydigt,
att föräldrarna sände den 15-årige gossen till Ludwig
Spohr i Kassel. Hos honom tog P. undervisning i
violinspel 1824-27, hvar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0648.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free