- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1253-1254

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paisij ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trädde i armén 1791, blef 1803 öfverste, utmärkte
sig bl. a. vid Austerlitz och Jena samt blef
divisionsgeneral under fälttåget mot Ryssland
1812. I kampen kring Leipzig 1813 rättfärdigade
han vid Wachau i hög grad det förtroende Napoleon I
illustration placeholder

satte till honom, och den framgång de franska
vapnen vunno vid Montereau 18 febr. 1814 var till
stor del P:s förtjänst. Under de "hundra dagarna"
förde han en kavallerikår. Under Ludvig XVIII:s och
Karl X:s regeringstid var han utan anställning,
men inträdde efter julirevolutionen (1830) åter i
hären samt var en tid guvernör i Paris. Hans äldste
son, divisionsgeneralen Charles Pierre P. (f. 1812,
d. 1891), har öfver honom skrifvit en större monografi
(1874) samt modellerat faderns staty i Besançon.

Pajon [paʃå~’], Claude, fransk reformert teolog,
f. 1626, d. 1685, studerade vid universitetet i Saumur
under Amyraut (se d. o.), blef professor där 1666, men
uppgaf redan 1668 på grund af de mot hans lärosätt
riktade angreppen denna befattning och blef nu
predikant i Orléans. P:s åskådning är i det väsentliga
blott en vidare utveckling af Amyrauts idéer. Lika
litet som hos denne fanns hos P. någon afsikt att
träda i motsats till den ortodoxa calvinismen. Han
bekände sig uttryckligen till Dordrechtsynodens
beslut, och hans egentliga intresse gick blott ut på
att mildra de för samtiden anstötliga hårdheterna i
den calvinska predestinationsläran genom att dels
häfda universaliteten i själfva nådestillbudet,
dels kraftigare betona den etiska karaktären af nådens
verkningssätt, såsom förmedladt å ena sidan genom den
gudomliga försynens skickelser, å andra sidan genom
det till intelligensen vädjande ordet. Anklagelsen
för pelagiansk-arminiansk heresi var därför, hvad
honom själf beträffar, i hufvudsak oberättigad, om
än i hans uppfattning af synden och gudsgemenskapen
ett rationalistiskt och deistiskt drag skymtar
fram. Anhängarna af hans lära, den s. k. pajonismen,
gingo emellertid vida längre än mästaren. Många af
dem anslöto sig senare till arminianismen, andra
hamnade slutligen i katolicismen. Se
Mailhet, "Cl. P." (1883).

H. W. T. (E. Bg.)

Pajonal [pachåna’l], stäppartad högslätt i Syd-Amerika (se Ecuador, sp. 1319).

Pajonism, teol. Se Pajon.

Pajou [paʃo], Augustin, fransk skulptör, f. 1730, d. 1809,
studerade för Lemoyne och i Rom, blef professor vid
akademien 1767 och medlem af Institutet 1803. Han
betecknar öfvergångstiden mellan rokoko och
klassicism, mellan franskt behag och romersk
stränghet. Hans konst belyses väl af de verk, som
finnas i Louvre, den liffulla
Backantinnan med ett barn och en liten satyr,
Maria Leszczinska, framställd som barmhärtigheten (1769, abstrakt och kall),
Den öfvergifna Psyke (1785, marmor 1790),
vidare porträttbyster af

illustration placeholder

M:me Du Barry (1773),
Buffon, (s. å.),
Lemoyne
(de båda sistnämnda tillhöra P:s bästa alster) och statyer,
utförda på beställning af konungen, af
Descartes och
Pascal.
Bossuets staty eges af Institutet.
Bland P:s verk böra ej heller glömmas de najader han
utförde i relief 1788 ff. för Fontaine des Innocents,
mycket smidigt och smakfullt lämpade efter Jean Goujons
renässansnymfer. Jfr monografi af Lebreton (1810).

G–g N.

Pajsberg, ett inom Färnebo socken i östra Värmland
n. ö. om Filipstad beläget, sedan många år öde
gruffält innehållande järnmalm och manganmalm samt
liksom det närliggande Långbansfältet kändt för sina
många här funna sällsynta mineral såsom manganofyll
(en manganhaltig glimmer), pajsbergit (se Rhodonit),
pyrokroit, monimolit, hausmannit m. fl.

E. E.

Pajsbergit, miner. Se Rhodonit.

Pakang. Se Pahang.

Pakarinen, Maikki. Se Järnefelt, E. A., sp. 398.

Pakasläktet, Cœlogenys, zool. besläktadt med
marsvinen (Cavia), hör till familjen piggsvinsdjur
(Hystricidæ l. Hystricoidea) inom gnagarnas
ordning (Glires) och däggdjurens klass. Fram- och
bakfötterna ega 5 tår, försedda med trubbiga och
klöflika klor. Kindpåsar finnas och ha sitt läge på
inre sidorna af kindbågarna, som äro utomordentligt
stora och där urholkade. Särskildt öfverkäkens
okbensutskott ha en betydande storlek. Kindtandraderna
äro parallella. – Dit hör pakan,
C. paca, som blir 70 cm. lång och hälften så hög
öfver skuldrorna. Svansen är knappt märkbar. Den
korthåriga fällen är ofvan gulbrun, undertill
gulhvit; på hvardera kroppssidan löpa fem rader
gulhvita fläckar. Arten är hemma i största delen af
Syd-Amerika (från de södra Antillerna till Paraguay)
samt vistas i skogsbryn, busksnår vid flodstränder
och på andra sumpiga ställen. Där gräfver pakan sig
en håla af 1 till 2 m. längd, hvari den tillbringar
sin dag under sömn. I skymningen går den ut att
söka sin föda, som består af blad, blommor och
frukter. Därvid gör den stundom rätt stor skada i
socker- och melonplanteringar. Dess kött, som en
tid af året blir utomordentligt fett, är då särdeles
välsmakande och eftersökt. Arten lefver parvis eller
ensam. Midt under sommaren föder honan en eller
två ungar.

C. R. S.*

Pakenham [pei’knəm]. 1. Sir Edward Michael P.,
engelsk general, f. 1778, d. 8 jan. 1815 utanför New
Orleans, deltog med utmärkelse i krigen mot Napoleon,
särskildt i sin svåger Wellingtons pyreneiska fälttåg,
hvarunder han i slaget vid Salamanca (22 juli 1812)
med sin division genombröt fiendens center. 1812
blef han generalmajor, utsågs 1814 till befälhafvare
öfver expeditionen mot New Orleans, men led där
(8 jan. 1815) ett förkrossande nederlag mot den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free