Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palæornis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1261
Palaeornis-Pålarnas
1262
laeoblattina), har beskrifvits af Thorell
och Lindström, "Ön a silurian scorpion
from Gotland" (Vet. akad:s handling., bd
21, n:o 9, 1885). En individ, tillhörande
samma släkte, anträffades ungefär samtidigt i
öfversiluriska lager vid Lesmahago i Skottland.
B. L-n.*
Palaeornis, zool. Se Papegojor.
Palaeostachya, paleobot. Se C a la m i te s.
Palaeotherium, paleont., fossilt däggdjurssläkte,
typ för familjen Palceotheridce, tillhörande
ordningen Perissodactyla (hofdjuren). P. har 3 tår
på såväl fram- som bakfötterna och fullständigt
tandsätt, med något framskjutande hörntänder i
synnerhet i öfverkäken. Bakre delen af hufvudet
äfvensom kindtänderna erinra om Rhinoceros,
men annars liknar P. mer tapiren, särskildt med
afseende på framtänderna och hufvudets främre del,
hvarför P. sannolikt ock varit försedt med en
kort snabel. P. tillhör hufvudsakligen den äldre
delen af tertiär-systemet. Den största arten,
P. magnum, har uppnått storleken af en häst.
B. L-n.*
Palaeo^ragus, zool. Se Gir af f d jur.
Palaeo^yris, paleobot. Se Spirangium.
Paläestra. Se Gymnasium 1.
Palafox y Melzi [-få’ch i me’lthi], don José d
e, hertig af Zaragoza, spansk krigare, f. 1780,
d. 1847, kämpade som generalkapten i Ara-gonien
mot de i Spanien 1808 inträngande fransmännen. Han
försvarade därvid på ett glänsande sätt Zaragoza
under två minnesvärda belägringar, till dess han
(febr. 1809) måste nedlägga befälet för sjukdom,
hvarpå staden föll och P. hölls internerad i Frankrike
ända till slutet af 1813. P. var 1814 en tid ånyo
generalkapten i Aragonien och bekämpade kraftigt
de upproriska rörelserna därstädes. Han anslöt sig
efter Ferdinands död (1833) till den unga drottning
Isabellas anhängare, men tog icke någon framstående
del i de följande händelserna. 1836 upphöjdes han till
hertig af Zaragoza. Om P:s bedrifter vid försvaret af
Zaragoza se Oman, "A history of the peninsular war",
I (1902).
Palagomt, petrogr., en löst sammanfogad, gulbrun
till svart bergart, utgörande en s. k. asktuff (se
Tuff) af basaltsammansättning och bildad i samband
med basaltiska magmors eruptioner. Pala-gonit
förekommer inom en mängd yngre vulkanområden,
t. ex. på Island, Sicilien, Galåpagosöarna, Java,
vid Madagaskar m. fl. ställen. I Sverige förekommer
en palagonitartad bergart vid Djupadal vid Könneån
i Skåne. Namnet härledes från Palagonia på Sicilien.
A. G-n.
Pala’imon. Se Inö och M e l i k e r t e s.
Palaiokastro 1. Palaio-Navarino. Se Navarino.
Palaiolög (af grek. palafios, gammal, och lo’gös,
lära), en, som hyllar den gamla läran (inom
teologien), i motsats till n e o l o g.
Palaiolögerna (Palseologerna, Paleolo-gerna), den
sista dynastien i östromerska riket (1259-1453). Jfr
An dr ön i k os, östromerska kejsare, Johannes,
sp. 27, Konstantin, sp. 834, Manuel, sp. 838, Mikael,
sp. 462 f., samt östromerska riket. - Genom testamente
af markgrefven Johan af Monferrato, som dog barnlös
1305, tillföll markgr ef skåpet Monferrato Konstantin
XLs syster Jolanta (som
östromersk kejsarinna: Irene), Andronikos ILs gemål,
och med hennes andre son, Teodor Komnenos Palaiologos,
kom en gren af palaiologernas ätt till herraväldet
där. Denna gren dog ut på manssidan 1533. En annan
gren af ätten härskade på Morea 1380-1460 och flydde
vid dess eröfring af turkarna till Italien. En A
n-dreas Palaiologos afträdde (1414) sina anspråk på
Östromerska riket till franske konungen Karl VIII och
efter dennes död till Ferdinand och Isabella. 1874
dog i Turin furst Giovanni Antonio Laskaris Paleologo,
enligt uppgift den siste ättlingen af palaiologernas
stam. Bröder till den siste palaiologiske kejsaren
voro Demetrios, furste af Morea till 1460,
och Thomas, furste af Achaia, d. 1465 i Kom. Den
sistnämndes dotter var gift med Ivan III af Ryssland.
J- C.
Palaio’logos, grek., som följer den gamla läran,
tillnamn för flera kejsare i Konstantinopel. Jfr
Palaiolögerna.
Palaio’poli. Se Gy thion.
Palajo’polis. Se Neapel, sp. 652.
Palais [påla], fr., palats (se d. o.).
Palais, le [la påla], befäst stad i franska
dep. Morbihan, hufvudort på Belle-ile, 3,444
inv. (1901).
Palais-Royal [påla roaja’1], ryktbart
palats i Paris ej långt från Louvre, byggdes
ursprungligen af Richelieu 1629-34 och kallades
Palais-Cardi-nal. Sedermera beboddes det af Ludvig
XIILs
Palais-Royals hufvudfasad.
änkedrottning, Anna af Österrike, och hennes söner
samt kallades efter den tiden Palais-Koyal. Ludvig
XIV skänkte det åt sin broder Filip af Orleans. Hans
ättling Ludvig Filip (Égalité) lät nästan fullständigt
ombygga slottet, och det blef då (1782- 85) den
förening af palats, trädgård, basar, fabriksbyggnad
och förlustelselokal, som det ännu är. 1801-07 var det
säte för tribunalet, börsen och handelskammaren. Efter
bourbonernas återkomst (1815) beboddes det af hertig
Ludvig Filip af Orleans till hans tronbestigning
1830. 1852 indrogs palatset som statsdomän och
beboddes därefter af Jéröme Bonaparte och hans
son. 1871 satte kom-munarderna eld på palatset,
och hela södra flygeln, med undantag af sydvästra
hörnet, där Thé-åtre francais ligger, blef lågornas
rof. Denna del af den (1872-76) restaurerade byggnaden
är nu lokal för "Conseil d’état". I nordvästra hörnet
ligger Théåtre du Palais-Royal.
Paläi’stra, grek. Se Gymnasium 1.
Palama’8, Gregorios, ärkebiskop af Tessa-lonika
1349-omkr. 1360, visade tidigt böjelse för mystik och
blef munk. Sin historiska betydelse vann han som den
förnämste försvararen för Athos-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
