- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1347-1348

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palma Christi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deltaga i detta arbete ända till sin död och var
mot slutet jämte P. Wieselgren den flitigaste
medarbetaren. - P. glömde emellertid för dessa mer
vetenskapliga värf ej de vittra och polemiska. Sina
Noveller (4 hftn, 1840-51) samlade och ökade han
nu. Detta ledde honom att, som ofvan nämndes, omarbeta
sin roman från "Poetisk kalender" samt sedan att
författa en stor historisk roman: Aurora Königsmark
och hennes slägt (4 dlr, 1846 -49; ty. öfv.),
som är en af tidens allra bästa svenska historiska
romaner, vida öfverlägsen Grusenstolpes. – Mot den
"falska liberalismens" läror hade den nya skolan
länge befunnit sig på krigsfot. P. var en af de
förste, som i häftet Den argusiska dynastien (1824)
öppnade striden, i hvilken han småningom mer och
mer indrogs. Dagens strider samt skrifterna i detta
ämne (1838), Politisk camera optica (1840) och Om
sällheten af en ministerialstyrelse (1841) äro inlägg
af strängt konservativ halt. När Almquist framträdt
med "Det går an" (1839), svarade P. med den kvicka och
roliga Törnrosens bok. Nemligen den äkta och veritabla
(1840), där P. på ett ypperligt sätt efterliknade
sin motståndares stil. Äfven i "Svenska biet"
(1839-44) var P. politisk medarbetare. Den polemik,
som hans bok Konungariket Norrige (1846, med bihang
1847) framkallade från det liberala hållet, äfvensom
saknaden af ett konservativt organ, sedan "Svenska
Minerva" upphört, och uppmaningar från framstående
personer förmådde honom ändtligen att själf ställa
sig i spetsen för en tidning. Det blef "Tiden"
(sept. 1847 -51), hvilken under sin fyraåriga tillvaro
beredde honom mödor och strider af alla slag. När
denna tidning upphörde, ingick P. i den då grundade
"Svenska tidningen". Samtidigt med "Tiden" utgaf
han tidskriften "Läsning för bildning och nöje" (2
arg. 1846-48), som äfven innehöll uppsatser af honom
själf. Till alla dessa skrifter kunna ytterligare
läggas bidrag till utländska tidskrifter och arbeten,
bland dem Ersch och Grubers "Encyklopädie" samt
Brockhaus’ "Gonversations-lexicon", "Literarisches
conversationsblatt" och "Leipziger abendblatt".

Under sin lefnad åtnjöt P. en ovanligt god hälsa,
och icke ens hans sista sjukdom, en långsam
af-mattning, verkade på hans själskrafter. -
P:s utomordentliga mångsidighet, lärdom, flit och
formtalang vitsordas af hans skrifter. Att han öfvat
betydligt inflytande på den svenska odlingen under
1800-talets förra hälft, torde vara onekligt. I den
vittra granskningens och den geografiska kunskapens
haf der är hans namn outplånligt. Personligen
var han älskvärd, jovialisk och kvick, utmärkt
i samtal, men särdeles envis i sina åsikter och
deras försvar. - Jfr Atterbom, "W. Fr. P." (1853)
och K. D. Marcus, "V. F. P:s romantiska berättelser"
(1908).

–rn.»

Palmcrantz, Karl Helge Julius, ingenjör, uppfinnare,
f. 7 juni 1842 i Hammerdals socken af Jämtlands län,
d. 22 nov. 1880 i Stockholm, genomgick 1861–64
Teknologiska institutet, var ritbiträde åt 1867
års vapenkommitté samt bildade tillsammans med Th. Winborg
ett bolag för tillverkning af vapen och skördemaskiner,
hvars verksamhet genom ledarnas energi uppnådde en ansenlig
blomstring och 1879 förlades till Karlsvik, på
Kungsholmen i Stockholm (jfr Nordenfelt, T. V.).
Sedan 1868 konstruerade P. kulsprutor, hvilkas
enkla och säkra mekanism tillvunnit sig stort beröm
(se Kulspruta, sp. 217 och fig. 4), och 1877 utsände
han i marknaden en ypperlig slåttermaskin.

Palmcron, Andreas Nicolai, läkare, f. 1609 i
Sparrsätra socken, Uppland, d. 1658 i Stockholm,
student i Uppsala 1625, blef 1637 med. doktor i
Leiden och efter sin hemkomst 1641 drottningens
lifmedikus. Han adlades 1647 (han hette förut S p a
r m a n) samt blef 1652 stadsfysikus i Stockholm och
1654 Karl Gustafs lifmedikus. P. utgaf bl. a. En
kort berättelse huru man sig i pestilentstijder
förhålla skal (1638, flera uppl.), Consilium
antidysentericum (1652) samt Sundhetzens spegel
(1642), hvari han inflätat en mängd verser, mest
alexandriner, af synnerlig förtjänst i metriskt
hänseende (i förordet har han, först af svenska
författare, uppgifvit en del prosodiska regler).

–rn.*

Palmcrona, von. Se Boberg, Karl Gustaf.

Palme. 1. Johan Henrik P., finansman, f. 16
sept. 1841 i Kalmar, student i Lund 1856, var en tid
ingenjörselev, tog 1860 kameralexamen, arbetade en
tid i verken i Stockholm och var bl. a. notarie i
stånd och utskott, framlade 1868 i skriften Förslag
till grundande af en inteckningsgarantianstalt för
Stockholms stad
plan till ett företag för förmedling
af fastighetskredit. Denna kom till stånd 1869 under
namnet "Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag’’ (se
Inteckningsgarantiaktiebolag), och P. har alltsedan
nämnda år varit dess verkställande direktör, sedan
1907 äfven ordförande i dess styrelse. Såväl genom
bidrag till tidskrifter och tidningar samt särskilda
broschyrer (De hårda tiderna, 1895, Stockholms
bostadsförhållanden, 1908) som genom att deltaga
i offentliga diskussioner har P. bidragit till
utredningen af ekonomiska spörsmål på dagordningen
och har särskildt genom sitt initiativ till
Inteckningsbankens grundande gjort en betydelsefull
insats i vårt ekonomiska lif. P. är äfven en af staden
Djursholms skapare.

2. Sven Teodor P., den föregåendes halfbroder,
försäkringsdirektör, politiker, f. 4 dec. 1854
i Kalmar, blef 1875 underlöjtnant och 1880
löjtnant vid Svea artilleriregemente, var
1885–87 informationsofficer, men öfvergick
1887 till reserven, hvarifrån han tog afsked
1890. Redan 1883 hade han börjat egna sig åt
försäkringsverksamhet och blef s. å. biträdande
aktuarie i försäkringsaktiebolaget Victoria. 1887
erhöll han anställning som af delningschef i
Skandia, men har alltsedan 1888 varit verkställande
direktör i lifförsäkringsaktiebolaget Thule,
som under hans chefskap vunnit en betydande
utveckling. Som försäkringsman har P. intagit en
representativ ställning, blef 1899 vice ordförande
i Försäkringsföreningen och är sedan 1903 dess
ordförande. Såväl i nämnda förening och vid
försäkringskongresser som i riksdagen har P. gifvit
många uppslag af betydelse för försäkringsväsendet. Så
t. ex. föranledde hans motion i riksdagen 1895
om en mera ingående försäkringslagstiftning en
riksdagsskrifvelse, som hade till följd tillsättande
af 1895 års kommitté. Ett af P.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:20 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0718.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free