- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1361-1362

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palmgren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1361

Palmgren-Palmlilja

1362

gift 1911 med docenten J. Munch-Petersen i
Köpenhamn, har företagit resor bl. a. i Förenta
staterna och idkat framgångsrika studier i folk-
och barnbiblioteksväsendet där samt visat stort
intresse för folkbiblioteken i Sverige. 1911 stiftade
hon "Stockholms barn- och ungdomsbibliotek",
det första i sitt slag här i landet. Af hennes
skrifter må nämnas det på offentligt uppdrag
afgifna Förslag ang. de åtgärder, som från
statens sida böra vidtagas för främjande af det
allmänna biblioteksväsendet i Sverige (1911).
J. C.

Palmgren, Johan Henrik Herman, ämbetsman, f. 8
okt. 1865 i Forsa, Gäfleborgs län, aflade filos,
kandidatexamen i Uppsala 1886 och juris kandidatexamen
1891 samt blef vice härads-höfding 1893. Adjungerad
ledamot i kammarrätten 1894, utnämndes han 1901 till
notarie därstädes och befordrades till sekreterare
1902, advokatfiskal 1906 och kammarrättsråd 1906,
men öfvergick vid Regeringsrättens bildande
maj 1909 till densamma som regeringsråd, hvilken
befattning han ännu innehar. Dessutom har P. varit
kanslist, notarie och slutligen sekreterare
(1902-08) i Andra kammaren samt sekreterare hos
1901 års kommitté för afgif-vande af förslag till
bestämmelser om inkomstskatt och obligatorisk s j älf
deklaration. P. var äfven tillkallad som sakkunnig för
att inom Finansdepartementet utarbeta förslag till
beskattningsförfattningar 1906-09. P. är ordförande
i sällskapet för folkundervisningens främjande
(sedan 1912), led. (1910) af öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor (numera Stockholms
folkskoledirektion) och ordförande där sedan 1914
samt sedan 1911 ordförande i centralstyrelsen för
flick- och samskole-föreningen. Skrifter: Medlemmar
af Gestrike-Helsinge nation i Upsala 1811-91 (1892),
Själf-deklaration. Praktisk handbok för skattskyldige
och beskattningsmyndigheter (1902; 8:e uppl. 1912; med
0. Bodin eller C. Carleson), Bevillningsförord-ningen
(1905; 4:e uppl. 1909, med 0. Bodin), Lagen om
skogsaccis. Med förklarande anmärkn. (1910; 2:a
uppl. 1913), K. förordn, om taxeringsmyndigheter
och förfarandet vid taxering (1911; 2:a
uppl. 1914) och Matrikel öfver Gästrike-Hälsinge
nation i Uppsala 1811-1912 (1913) m. fl.
T-s.

Palmgren, S e l i m, finsk tonsättare, f. 16
febr. 1878 i Björneborg, blef student 1895,
utbildade sig vid Helsingfors’ musikinstitut 1895-99
och därefter i Tyskland hos K. Ansorge, W. Berger
och F. Busoni samt har sedan verkat i Helsingfors
som konsertspelare, lärare och kördirigent. P. är
en pianist med högt uppdrifven teknik och eger
som tonsättare en beaktansvärd, af modernismen
påverkad talang. Han har komponerat för piano Suite,
Fantasi, Ballad, en sonat i D moll, Finnische
lyrik, Kevät (Maj; 7 n:r), Lyriskt intermezzo,
24 preludier och smärre häften, för piano med
orkester konsert i G moll och tonmålningen Floden,
vidare manskörer (bl. a. Sjöfararen vid milan
och Klun-kom, Welam Welamsson), solosånger (till
dikter af Fröding o. a.) samt musik till sagospelet
"Tuh-kimo". P. konserterade i Stockholm 1914. Han har
äktat sångerskan Maikki Pakarinen (se under Järnefelt
3) i hennes andra gifte. E. F-t.

Palmgrenska samskolan. Se Palmgren, K. E.

Palmhus. Se Växthus.

Palmi, kretsstad i italienska prov. Reggio di
Calabria, på en höjd vid Tyrrhenska hafvet och nära
järnvägen till Reggio. 10,348 inv. (1901; som kommun
13,297). Gymnasium, vin-, oliv- och orangeodling;
fiske. Staden har lidit mycket genom jordbäfningarna
1783, 1894 och 1905. J F. N.

Palmi, lat. och it. Se P a l m u s.

Palmiéri, Luigi, italiensk fysiker, f. 1807,
d. 1896, vardt 1847 professor i fysik vid Neapels
universitet och sedermera direktor för observatoriet
på Vesuvius. 1860 upprättades för hans räkning en
professur i terrester fysik, och han sysslade
särskildt med iakttagelser öfver vulkanens
utbrott. Bland P:s arbeten märkas Annali delV
osserva-torio meteorologico vesuviano och Geschichte
des Vesuvs (1880). P. konstruerade seismograf,
regnmätare m. fl. instrument.

Palmiett, bot. Se Prionium.

Palmin. Se Kokospalm.

PalmFra, stad i sydamerikanska republiken
Colombia, i Caucas floddal. Omkr. 14,000
inv. Högre skolor, tobaksodling.
J. F. N.

Palmitin, kem., en i fett och oljor (i synnerhet
palmolja; däraf namnet) allmänt förekommande
ester af glycerin och palmitinsyra (se d. o.) med
sammansättningen C3 H^ (C16 H31 02)3. Utom
denna neutrala ester, s. k. tripalmitin,
förekomma äfven glycerinestrar, som innehålla
endast l resp. 2 pal-mitinsyrerester (mono-
och dipalmitin). Tripal-mitinet bildar små,
hvita, vid 66° smältande kristallblad.
P. T. C. (H. E.)

Palmitinsyra, kem., en enbasisk, organisk syra,
C15 H31 COgH, hvars glycerinester är palmitin (se
d. o.j. Tillsammans med denna ester förekommer
den fria palmitinsyran i palmolja, myrtenvax
och kinesiskt växtfett. Dess cetylester utgör
hvalrafs-fett. Palmitinsyran bildar små,
hvita kristallfjäll, utan lukt och smak samt
olösliga i vatten. Den smälter vid 62° och utgör
jämte stearinsyra huf-vudmassan i stearinljus.
P- T. C.*

Palmkakor. Se O l j e k a k o r och P a l m o l j
e-k a k or.

Palmkaksmjöl. Se Palmoljekakor.

Palmkapitäl, ett inom den senare egyptiska
byggnadskonsten (18:e dynastien och följande saitiska
period) förekommande slag af kolonnhuf-vud, nära
besläktadt med det s. k. öppna lotus-kapitalet
(se d. o.). Palmkapitälet visar en korg-eller
bägarformig kärna, omgifven af en krans vertikalt
ställda palmblad, med utböjda spetsar, som bilda
framspringande halfrunda flikar. Tidigast äro bladen
endast medelst målning angifna på kärnan; sedermera
utföras de plastiskt och målas. Under en senare period
förekomma äfven kapital med flera hvarf af blad,
stundom med dadelklasar, nedhängande mellan bladen.
TJpk.*

Palmkateku. Se Areka-nöt och Kateku.

Palmkål. Se Corypha och Kålpalmer.

Palmkärnkakor. Se Palmoljekakor.

Palmkärnmjöl, husdjurssk., biprodukt vid extrak-tion
af fett ur oljepalmens kärnor, är ett godt kraftfoder
för våra husdjur, särskildt mjölkkor. Det innehåller
mindre fett än palmoljekakor (se d. o.). Jfr E l se
i s. H. F.

Palmkärnolja, bot. Se E l ge i s.

Palmlilja, bot. Se Yucca.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0725.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free