- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1413-1414

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pancevo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1413

Pancreas-Pandharpur

1414

den diokletianska förföljelsen i Kom 293. Haas dag
är 12 maj. Jfr Luddenätter.

Pancreas, lat., anat. Se Bukspottkörtel.

Pancsova [pa’ntjåva], serb. Pancevo, stad i ungerska
komitatet Torontål, vid floden Temes, 5 km. från
dess förening med Donau. 19,044 inv. (1900), serber,
tyskar och ungrare. Silkeskultur, handel med svin,
hvete och majs, liflig industri, statsöfvergymnasium.
(J- F. N.)

Panda Pierre, bot. Se P an d a le s.

Panda, berömd suluhöfding. Se Sululandet.

Pandäceae, bot. Se P a n d a l e s.

Pandäles, bot., serie af Archichlamydece, stående
närmast Geraniales. Hit hör endast en familj,
Pan-dacece, med en art, Panda oleosa, som är ett
litet träd med strödda blad, dieciska blommor och
stenfrukt. Det växer i tropiska Väst-Afrika och är af
betydelse för sina oljerika frön. G. L-m.

Pandalus, zool. Se Räkor.

Pandan^ zool. Se Ailurus fulgens.

Pandanäceae, Skrufpalmer, bot., växtfamilj af
ser. Pandanales, förekommande i Gamla världens
tropiska länder. Familjen utgöres af träd eller
buskar, som ofta sända luftrötter från stam och lägre
grenar ned till marken. Hos Freycinetia är stammen
ofta klättrande. Bladen sitta i tre ofta skruflikt
vridna rader i spetsen af grenarna. De äro i regel
långa, jämbredt lansettlika och stjälkomfattande samt
ha nästan alltid tagg-väpnade kanter. Blommorna äro
nakna, enkönade, sittande i kolfliknande ställningar,
som äro grenade (med hanblommor) eller kulrunda,
ogrenade (med honblommor). Frukten består af med
hvarandra sammanvuxna bär eller stenfrukter. Af de
båda släktena är Pandanus det viktigaste. Af Pandanus-

Pandanus-art. (Banda-öarna.)

arterna äro många värdefulla, såsom lämnande
näringsmedel (fruktköttet) och tekniskt
användbara ämnen, t. ex. P. utilis,
hvars blad användas till flätning af
säckir o. d. Jfr fig. l till art. Kokospalm.
O. T. S. (G. L-m.) Pandanales, bot., den lägst stående
serien bland

monokotyledonerna. Blommorna äro nakna eller
försedda med enkelt hylle, enkönade, hanblommorna
med l-många ståndare, honblommorna med l- många
fruktämnen. Blommorna sitta i sammansatta runda
eller kolfliknande ställningar. Hithörande växter äro
sumpörter eller träd med smala blad. Serien omfattar
familjerna Typhacece, Pandanaceas och Sparganiacece.
G. L-m.

Pä ndanus L. fil., bot. Se Pandanacese.

Pa’ndaros (grek. IlåvdaQog, lat. Pandärus),
grek. myt., en son till Lykaon, härskare öfver de
i Zeleia vid Idabergets fot boende lycerna, deltog
i trojanska kriget på trojanernas sida och gällde
som en skicklig bågskytt. Han dödades af Diome-des.
A. M. A.

Pandatäria, romerskt namn på en ö (nu Ven-t o t e n e)
i Tyrrhenska hafvet utanför Kampaniens kust. Medlemmar
af den kejserliga familjen förvisades stundom dit.

PandectaB. Se Pandekterna.

Pande’kterna (lat. pandectce, af grek. pande’k-tes,
som innehåller allt), benämning på hufvud-delen af
kejsar Justinianus’ lagsamling. Se R o-merskrätt.

PandektFst, kännare af pandekterna (se d. o.).

Pandekträtt. Se Romersk rätt.

Pandemi, Pandemisk (af grek. pan, allt, och démos,
folk), en sjukdom, som angriper nästan alla människor,
hvilka finnas på en ort. Adj. p a n-demisk. Jfr E n
de m i och Epidemi.

Pandemo^ium (mlat., af grek. pan, allt, och dat’mön,
ande, demon), inbegreppet af alla öfver-mänskliga
väsen; de onde andarnas 1. Satans rike; samling af
illasinnade människor.

Pa7ndemos (grek., "tillhörande hela folket",
offentlig, allmän), ett binamn till Afrodite (se
d. o.).

Pander, Heinrich Christian, tysk ana-tom, f. 1794
i Riga, d. 1865, började i Wiirzburg undersökningar
öfver djurens utveckling, som väckte stort uppseende
och bildade utgångspunkten för en lång rad senare
undersökningar, Historia metamorphoseos, quam
ovum incubatum prioribus quinque diebus subit
(1817), Beiträge zur entwick-lungsgeschichte des
huhnchens im ei (s. å.). 1820 deltog han i Meyendorffs
expedition till Buchara, blef 1823 led. af akademien i
Petersburg, men tog redan 1827 afsked och bosatte sig
på sitt gods i Livland. Han anställdes emellertid 1842
åter i statens tjänst. P. skref äfven mycket betydande
geologiska och paleontologiska arbeten. R. T-dt.*

Pandermit (Priceit), miner., vattenhaltigt
kalciumborat, sammansatt enligt formeln

5Cap,6B203,9H20,

kompakt, porslinsliknande; förekommer i stor mängd
vid Marmarasjön och användes vid fabrikation af borax.
A. Hng.

PandeYo, de spanske zigenarnas ("gitanos") benämning
på den baskiska trumman, hos oss vanligen kallad
tamburin (se d. o.). A. L.*

Pandharpur [pändäpö;o], stad i kejsardömet Indien,
presidentskapet Bombay, distriktet Sholapur,
vid Bhima, en biflod till Kistna. 32,405
inv. (1901). Staden hålles i stor vördnad
af brama-nerna för sitt ryktbara tempel,
helgadt åt Vithoba, en inkarnation af Vishnu,
hvilket årligen öfver 200,000 pilgrimer besöka.
(J- F. N.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0751.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free