- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1417-1418

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pancevo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1417

Panem et circenses-Panhellenism

1418

Panem et circenses, lat., bröd och skådespel i
circus, ett uttryck, som förekommer hos den romerske
skalden Juvenalis, betecknande menighetens i Kom
önskningsmål. Jfr L u d i, sp. 1230.

Panemörer, ett slags vindhjul med vertikal axel,
som kunna komma i rörelse, från hvilket håll vinden
än må blåsa. Se Kvarn och V i n d h j u 1.

Panenteivsm (af grek. pan, allt, en, i, och theo’s,
gud), filos., den åsikt, som fattar allt som varande
i Gud. Enligt denna åsikt identifieras ej Gud och
världen som af panteismen; världen ingår i Gud,
men därjämte innebär hans väsen något mera. Hvarje
teism, som fattar Gud som immanent i världen,
blir panenteistisk. Åsikten har därför tidigt
framträdt och haft talrika anhängare, men den,
som särskildt fixerat dess begrepp och gett den
detta namn, är K. C. F. K r a u s e (se denne).
S-e.

Panera (fr. paner, af lat. pänis, bröd), kokk.,
beströ med rifvet bröd.

Panflöjt, P an pip a (grek. syrinx), urgammalt,
primitivt blåsinstrument, bestående af flera
olika långa, smärre rör, sammanfogade sida
vid sida till en rad, som hålles i handen
och blåses med munnen (Papagenos instrument i
"Trollflöjten"). Uppfinningen af denna "flöjt"
tillskrifves skogsguden Pan (jfr fig. i denna art.).
A. L.*

Panfobi, Panofobil. Pantofobi (af grek. pan, allt,
och fo′bos, fruktan), med. Termen utgör en beteckning
för den sjukliga rädslan för allt, en mer eller
mindre oemotståndlig oro eller fruktan med växlande
föremål; äfven det obetydligaste kan bli anledning
till denna sjukliga rädsla, som ofta förekommer hos
konstitutionellt nervösa personer. Jfr N e u r a s
t e n i. G-s.

Pangāni (L u f u, Rufu, Ruvu). 1. Flod i Tyska
Öst-Afrika, upprinner på södra sluttningen
af Kilima-ndjaro, flyter, upptagande flera
bifloder, i sydöstlig riktning och utfaller
i Pembasundet af Indiska oceanen. För mindre
ångare är P. segelbar 40 km. från mynningen. -
2. Stad i Tyska Öst-Afrika, vid mynningen af
floden P., under 5° 29’ s. br. Omkr. 9,000
inv. Staden har ett par fästen, mestadels
trånga gator, dåligt dricksvatten och en grund
hamn. P. är utgångspunkt för flera karavanlinjer.
J. F. N.

Pange′esisteorien (af grek. pan, allt, och ge′nesis,
ursprung). Se Ärftlighet.

Pangeometri (af grek. pan, allt), ett mera sällan
brukadt namn på Lobatjevskijs geometri 1. den
hy-perboliska geometrien. Se Geometri, sp. 985.

Pangermani′sm, en sträfvan att till ett helt,
kulturellt och i en eller annan form äfven politiskt,
samla alla till den germanska stammen hörande
nationer. Betydelsen af denna term är f. ö. tämligen
skiftande. Än betecknas därmed germansk samkänsla och
dess enighetsyttringar öfver hufvud, så t. ex. i en
agitationsskrift (1902) af Björnson, än åter - och det
torde oftast vara fallet - de alltyska sträfvandena
att samla och stärka "tyskheten" öfver hela jorden,
hvarvid man stundom i begreppet "alltysk" inbegriper
äfven Nederländernas folk och de tre skandinaviska
nationerna. Sin medelpunkt i Tyskland ha dessa
sträfvan den i det 9 april 1891 stiftade A l l t y s k a

f ö r b u n d e t (Alldeutscher verband; hette till
juli 1894 Allgemeiner deutscher verband), hvilket
närmast ställde som sitt mål att fördjupa den tyska
nationalkänslan och att för tyska folket klargöra
de uppgifter det genom sin världsmaktställning fått
särskildt i främmande världsdelar. Förbundet sträf-var
sålunda att främja en kraftig tysk kolonialpolitik
- det bildades under intrycket af de eftergifter
Tyskland genom fördraget med England 1890 gjort
i fråga om tyska intressen i Öst-Afrika -, och det
ifrar äfven för tyskhetens upprätthållande bland tyska
emigranter till främmande länder, för inrättande och
stödjande af tyska skolor i utlandet o. s. v. Vid
sidan häraf har förbundet äfven verkat för tyskhetens
stärkande inom Tyska rikets egna gränsmarker
(mot polacker öster ut, danskar i Nord-Slesvig och
fransmän i Elsass-Loth-ringen). Inom utrikespolitiken
ha alltyskarna upp-trädt som ifriga anhängare af
den tysk-österrikiska alliansens stärkande och som
påyrkare af misstrogen kraftpolitik mot Frankrike
och England; ej sällan ha deras sträfvanden antagit
en chauvinistisk prägel, som försvårat, regeringens
fredspolitik och väckt bekymmer i grannländerna, ej
minst i Nederländerna och Danmark, där man fruktat,
att alltyska ytterlighetsmäns annekteringsplaner
genom förbundets agitation skulle vinna tillräcklig
anslutning för att sätta dessa länders oberoende
i fara. Förbundets ledande man var till sin
död professor Ernst Hasse i Leipzig (f. 1846,
d. 1908); dess officiella organ är veckoskriften
"Alldeutsche blätter". Jfr J. L. Reimer, "Ein
pangermanisches Deutsch-land" (1905), F. Régamey,
"L’Allemagne å che-val" (1907), och G. Schutte,
"Altyske annexions-laerdomme om dansk land og folk"
(1909). V. S-g.

Pangermanist, anhängare af pangermanismen. -
Adj. pangermani’stisk, pangermansk.

iVngium Reinw., ett släkte af höga träd,
tillhörande fam. Flacourtiacece. Frukten är en
stor, ej uppspringande kapsel, innehållande många
stora frön, inbäddade i en mjuk massa. Fröna
af P. edule, som är utbredd i hela Malajiska
arkipelagen, innehålla i riklig mängd en glykosid,
som vid sin sönderdelning utvecklar cyanväte. Ett
enda träd lär kunna, om all dess glykosid på en
gång sönderdelades, afge ända till 350 gr. rent
gasformigt cyanväte. Sedan detta utdragits genom
vattenläggning under flera veckor, kunna fröna ätas.
G. L-m. C. G. S.

Panhelle^JOS (grek. IlavsD^viog^^näv, "allt",
och "Elkrjveg, hellener eller greker), ett af den
helleniske öfverguden Zeus’ tillnamn, hvarigenom han
betecknas som alla helleners 1. grekers gemen-samme
nationalgud. Hans dyrkan var från början inhemsk på
ön Egina och ställdes i samband med ett af Aiakos
(se d. o.) hemburet försoningsoffer till afvärjande
af en hotande hungersnöd. Där fanns äfven ett berömdt
tempel, P a n h e 11 ern i o n, vid hvilket firades
festen P a n h e 11 e;n i a. Ett annat Panhellenion
uppfördes sedermera i Aten af kejsar Hadrianus.
A. M. A.

Pan hellen Tsm, den rörelse, som sträfvar att till
ett politiskt helt, ett "storhelleniskt" rike,
förena alla de länder, som uteslutande eller till
öfvervägande del äro bebodda af folk utaf grekisk stam
och med grekiskt språk. Bland bärare under forntiden
af dylika panhelleniska idéer kunna nämnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0753.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free