Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pantaléon - Pantaléon, Jacques, påfven Urban IV:s egentliga namn - Pantaleoni, Maffeo - Pantalon, fr. Se Fransäs - Pantalone, namn på en af de i det italienska folklustspelet ("commedia dell' arte") ständigt förekommande figurerna - Pantalonger (af fr. pantalons; se Pantalone), långbyxor - Pantano, Edoardo - Pantar - Panta rei, grek., allt flyter. Se Herakleitos, sp. 472 - Pantarholmen (äldre äfven Panterholmen), mellan Karlskrona och Vämmö - Pantatypi - Pantbank, Pantlåneinrättning, Pantlånekontor - Pantbref - Pante l. Panthai, de muhammedanske invånarna i kinesiska prov. Jünnan (se d. o.) - Panteg, Panteague, stad i engelska grefskapet Monmouth - Panteism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pantaléon [pataleå’], ett af Ludvig XIV efter
uppfinnaren, Pantaléon Hebenstreit (1690), uppkalladt
instrument, utgörande en förbättring af "hackbrädet"
(se d. o.). Instrumentet väckte en tid mycket
uppseende och bidrog sannolikt till uppfinningen af
"hammarklaveret" (d. v. s. pianot), men föråldrades
snart efter dettas rika utveckling. Namnet
P. öfvergick då till giraff-flyglarna och klaveren
med hammaranslag ofvanifrån. Ännu 1779 uppträdde
emellertid i Sverige en virtuos på det ursprungliga
instrumentet, tysken Noelli, som så behagade Gustaf
III, att denne på sin bekostnad lät hofkapellisten
Salomoni 1780-81 utomlands studera instrumentets
behandling, hvarefter Salomoni hemma lät höra
sin konst, utan att dock få några efterföljare.
A. L.*
Pantaléon [pataleå], Jacques, påfven Urban IV:s
egentliga namn.
Pantaleoni [-å-], Maffeo, italiensk
nationalekonom, f. 2 juli 1857 i Frascati,
professor i nationalekonomi vid Rorns universitet,
har utom ett antal större och smärre afhandlingar i
ekonomiska och finansvetenskapliga frågor skrifvit
en lärobok Principii di economia pura (1889;
eng. öfv. 1898). Inom de snäfva gränser, som P. drar
upp för den rena (1. abstrakta) nationalekonomien,
ger han den på en vidsträckt psykologisk grundval
hvilande, hedonistiskt bestämda värdeläran en allt
behärskande ställning. Han sluter sig närmast till
Jevons cch Gossen samt begagnar sig flitigt af den
diagrammatiska framställningsmetoden. P. står för
öfrigt i flera afseenden den klassiska skolan nära.
E. H. T.
Pantalon [påtala’], fr. Se Fransäs.
Pantalone [-låne], namn på en af de i det italienska
folklustspelet ("commedia dell’ arte") ständigt
förekommande figurerna. P. bar skäggig mask och
vanligen till fotsulan räckande benkläder (långbyxor,
efter honom kallade "pantalonger"). Han föreställde
en gammal girig köpman från Venezia, som dragés vid
näsan af sina barn eller af föremålet för sin ömma
låga. Namnet härrör däraf, att P. var ett vanligt
dopnamn i Venezia, där ett helgon med detta namn hölls
i stor ära. Jfr Commedia dell’ arte och fig. l där.
Pantalonger (af fr. pantalons; se Pantalone), långbyxor.
Pantano [-anå], Edoardo, italiensk politiker,
f. 1843 i Assoro på Sicilien, studerade medicin och
nationalekonomi, stred 1862 och 1866-67 i Garibaldis
friskaror, verkade därefter som radikal publicist och
blef 1886 deputerad. Han tillhörde länge yttersta
vänstern, spelade 1899-1900 en framträdande roll
vid obstruktionen i kammaren, blef sedermera mera
moderat i sin politiska åskådning och var febr.-maj
1906 jordbruksminister i Sonninos ministär, som till
följd af P:s tidigare förbindelser med republikanerna
utsattes för häftiga angrepp från konservativt håll.
Pantar, en af de små Sunda-öarna, mellan Alor
(i ö.) och Lomblen (i v.), 5,200 kvkm.,
hör till det nederländska residentskapet
Timor, men är alldeles outforskadt.
J. F. N.
Panta rei, grek., allt flyter. Se Herakleitos,
sp. 472.
Pantarholmen (äldre äfven Panterholmen), mellan
Karlskrona och Vämmö, numera införlifvad
med staden. 1709 anlades ett provisoriskt
"defensionsverk" på P., och 1716 iståndsattes
däraf en tenalj och en redutt. 1724 föreslogs ett
större verk på P. men 1770 bestämdes, att därmed
skulle anstå. Ännu synas några lämningar af de gamla
befästningarna. L- W:son M.
Pantatypi, ett s. k. högetsningsförfarande för
framställning af tryckklichéer för boktryck. J.Htzg.
Pantbank, Pantlåneinrättning, Pantlånekontor,
anstalt, anordnad som enskildt affärsföretag eller
i socialt syfte, för utlämnande af penninglån
mot säkerhet i pant af lösören (möbler,
husgeråd, kläder, ur m. m.) och - vanligen
ganska hög - ränta. Se Assistansinrättningen,
Montes pietatis och Pant1ånerörelse.
C. G. Bj.
Pantbref, jur. För att inteckningsvis säkerhet för
fordran må kunna vinnas, tarfvas dels skriftligt
fordringsbevis, dels ock, bortsedt från de få fallen
af tvångsinteckning i annan fast egendom än järnväg,
ett af vederbörande egare på handlingen tecknadt
medgifvande till inteckningen. Detta gäller för öfrigt
också för fall af förlagsinteckning samt sålunda äfven
då inteckningen ej bereder panträtt, utan allenast
förmånsrätt. Handpantsrätt i lösören kan åter upplåtas
formlöst. Det anbefallés emellertid pantsättaren
att taga vittnen eller "handskrift" på hvad, som
förekommit. Här är således fråga om ett skriftligt
erkännande af borgenären i och för framtida bemötande
af ett hans bestridande att ha mottagit godset eller
ett hans påstående, att han därtill förvärfvat bättre
rätt, än pantaftalet föranleder. Emedan en fastighets
frivilliga utgifvande af gammalt ej grundlagt något
antagande för sanningen af innehafvarens uppgift om
laga förvärf af en eller annan rätt därtill, var,
redan innan inteckning blef form för upplåtelse
af pantsäkerheten i sådan egendom, däremot för
panthafvaren behof af ett pantegarens intyg om
pantaftalet och dess närmare innehåll, oafsedt om
egendomen öfverlämnades i panthafvarens besittning
eller icke. För ändamålet utfärdade pantegaren till
honom ett s. k. pantbref. Det förekom allmänt vid
kronans pantsättning af skatteräntor och omförmäles
omväxlande med "förskrifning" i 1734 års lag på
tal om införsel; se Jordab. kap. 9 §§ l och 7. I
modern tysk och schweizisk rätt utmärka pfandbriefe
fordringsbevis, utställda af privilegierade
kreditanstalter i deras lånerörelse till förmedlande
af fastighetskrediten och mestadels ouppsägbara från
innehafvarnas sida, samt motsvara sålunda svenska
hypoteksobligationer. Jfr Hypoteksbank, Pant
och Panträtt. A. W.
Pante 1. Panthai, de muhammedanske invånarna i
kinesiska prov. Junnan (se d. o.).
Panteg [pärnteg], Panteague, stad i engelska
grefskapet Monmouth, 5 km. s. ö. om Pontypool. 10,098
inv. (1911). Stenkols- och järngrufvor.
J. F- N.
Pantei’sm (af grek. pan, allt, och theos, gud),
.filos., den åsikt, som fattar Gud som identisk
med världsalltet. Panteismens hufvudargument är
det, att det absoluta eller Gud som oändlig ej
kan ha någon verklighet bredvid sig, utan måste
omfatta allt. Detta, när åsikten utvecklats från
teologisk eller metafysisk synpunkt. En del moderna
naturvetenskapsmän har förts till panteismen från den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
