Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panteist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1469
Pantopoda-Panträtt
1470
i äldre tider bruket af mimisk dans ingalunda
okändt. Sakrika upplysningar om pantomimernas
inrättning meddelas af Lukianos i hans skrift
"Om dansen". Den romerska pantomimen kvarlefver
ännu delvis i vissa arter af det italienska
folkskådespelet. Äfven hos åtskilliga österländska
folk (perser, kineser m. fl.) förekommer pantomimiskt
spel såsom en omtyckt folkförlustelse. Närbesläktad
med pantomimerna är den på nutidens teatrar dels
i operan, dels själfständigt uppträdande baletten
(se d. o.), hvilken ej sällan plägar utveckla sig
till en i dans och stumt spel genomförd dramatisk
handling. - Från Italien härstammar den pantomim,
som alltjämt florerar i Köpenhamn och som har sitt
hem på Tivoli. Moderna pantomimer ha författats af
fransmän och uppförts af framstående skådespelare,
hvilket törhända får uppfattas som en konstartens
renässans. Jfr äfven D u m b-show. - Adj. p an t
omimisk. A. M. A.*
Panto’poda, zool. Se Hafsspindlar.
Pantopön, kem. farm., ett preparat, som består af
opiums samtliga alkaloider, bundna vid svafvelsyra
och förekommande i samma inbördes proportioner som
i ett opium af omkr. 10 proc. morfinhalt. Då i olika
opium alkaloidernas procenttal växla i betydlig grad,
blir pantoponets sammansättning väsentligt olika,
när olika opiumsorter användts vid framställningen,
hvarför pantoponet ej är något synnerligen rationellt
medel. C. G. S.
Pantosköp (af grek. pan, gen. pantofs, allt, och
skopéifn, se), ett fotografiskt dubbelobjektiv af
symmetrisk konstruktion.
Pantry [pä’ntri], eng. Se Penteri.
Panträtt, jur., bereder, liksom borgen, säkerhet
för en fordran, men skiljer sig från detta andra
accessoriska rättsförhållande därigenom, att den
medför realsäkerhet, d. v. s. åtnjutes i främmande
egendom eller rättighet. Härtill kommer att, då
i brist på motsatt utfästelse borgensförbindelse
kan uttagas först efter anställda försök att göra
huf-vudförbindelsen gällande, pant häftar primärt,
så att, omedelbart efter det att gälden är förfallen
till betalning, den kan däri uttagas. En sak för
sig är åter, att, om pantegaren och gäldenären äro
olika personer, den förre, särskildt då han från
början ställt pantsäkerheten för den andres skuld,
undantagsvis kan vara i tillfälle att regressvis
utsöka ersättning af den senare för hvad han på
nyssnämnda sätt måst gälda. Så till vida råder full
öfverensstämmelse mellan alla moderna rättssystem
och än vidare däri, att panträtt kan uppstå på flera
olika sätt, att i allmänhet tredje man ansetts
böra varskos därom genom åtgärd af beskaffenhet
att bekantgöra förhållandet och att besittning i
panträttshafvårens person numera företrädesvis tjänar
sagda ändamål vid lös egendom och registrering i
myndighets offentliga handlingar åter vid fast. Men
för öfrigt äro skiljaktigheterna stora nog och det
äfven i fråga om gränsbestämningarna mellan panträtt
och annan realsäkerhet. Enligt svensk lag, som delvis
onekligen är synnerligen oklar i ämnet, ställa sig
förhållandena på följande sätt. Jämte panträtt komma
i betraktande förmåns- och retentionsrätt. Kvarstad
och skingrings-förbud, som ju också kunna meddelas
med afseende på viss egendom eller rättighet en
fordringsegare till säkerhet, lägga väl hinder i
vägen för rättsliga
förfoganden till ändring i bestående förhållanden, men
medföra ej i civilrättsligt afseende någon borgenärens
särskilda rätt i eller till egendomen och utesluta
ej ens annans tvångsvisa förvärf af realsäkerhet
däri. Förmånsrätt är åter en företrädesrätt till
betalning ur gäldenärs bo, vare sig i hela dess
inbegrepp af tillgångar eller allenast i viss tillgång
elle~* vissa sådana, och kan så göras gällande vid
en hans konkurs och delvis äfven vid utmätning hos
honom. Det är alltså en rätt i förhållande till öfriga
borgenärer och har, enär den sålunda verkar mot andra
än motparten i obligationsförhållandet, ett visst
tycke af sakrätt. Men så snart hvad som utgör föremål
för förmånsrätten upphör att tillhöra gäldenären,
bortfaller också för dess del rättigheten och visar
sig således allenast obligatorisk. Härutinnan skiljer
sig förmånsrätten från ej mindre panträtten än äfven
retentionsrätten, hvilka båda ha allenast viss egendom
till föremål och äro sakrättsliga i den mening, att
de ej lida någon inverkan af ändringar i egar-nas
personer. En sak för sig är, att den förmånsrätt,
som alltid följer pant- och stundom retentionsrätten
åt, genom dem bevaras mot en ny egare och att,
vid sammanträffanden med andra rättsanspråk än
ny egares, retentionsrätten får vika i fall, där
panträtten består, och sålunda visar sig vara en
svagare sakrätt. I detta senare bör dock icke ses
den väsentliga åtskillnaden mellan sistnämnda två
rättigheter, utan däri, att, då retentionsrätten
enligt sin natur blott medför befogenhet att
innehålla egendomen, till dess gäldenären gjort rätt
för sig, panträtten, som vid handpant inbegriper
retentionsrätt, ger dess innehafvare makt att vid
bristande betalning tillgodogöra sig pantens värde
till sin fordrans belopp. Emellertid kan, såsom
allmänt förhållandet är med lagbestämd panträtt,
nämnda realisationsrätt saknas vid panträtt
och har åter för särskilda fall förbundits med
retentionsrätt; se 1857 års stängselförordn. § 32
och 1884 års grufstadga § 66. Från teoretisk synpunkt
är detta oegentligheter, af hvilka slutsatser ej få
dragas därhän, att man i andra afseenden behandlar
som retentionsrätt hvad lagen kallar panträtt och
omvändt. Ej heller får man låta sig missledas däraf,
att lagen såsom vid pantning från den, som olofligen
bedrifver jakt, fiske eller sten-upptagning från
hafsbottnen, talar om pant, fastän den tydligen
af ser allenast retentionsrätt. - Regelrätt har
panträtt sin grund i aftal, men kan äfven uppstå
såväl omedelbart enligt lag som genom en borgenärens
ensidiga åtgärd. På detta senare ger tvångsinteckning
exempel, hvarförutom utmätning väl ej till namnet, men
i sak bereder sökanden en panträtt i det utmätta. Till
panträtt i lös egendom hör vanligen besittning i egen
eller annans person och alltså, där den ej beror på
utmätning, regelrätt äfven en traditionsakt, medan
inteckning i allmänhet utgör villkor för panträtt
i fast egendom. Fastän med 1734 års lag införseln
upphörde att medföra panträtt, har den dock äfven i
sin närvarande förekomst vissa ett pantförhållandes
verkningar och lämnar sålunda exempel på panträtt i
besutten fast egendom. Tillfälle att inteckningsvis
vinna panträtt i lös egendom finnes åter vid tomt-
och vattenfallsrätt, utan hinder däraf, att de ej
utgöra fast egendom, och än vidare vid fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
