Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pará - Para - Para. Se Mytologi - Para- - Paraamidofenol. Se Paramidofenol - Parabas - Parabatisk - Parabel - Parabelbana. Se Kulbana - Parabolani - Parabolina - Parabolisk - Paraboloid - Paracatú - Paracefal - Paracelsus, Aureolus Bombastus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
teater, ett regeringspalats, sjö- och
krigsarsenal, botanisk trädgård, seminarium,
lyceum, bibliotek, museum m. m. P. är
förnämsta handelsplatsen inom Amasonflodens
område. En underhafskabel går från P. till
Pernambuco, Bahia och Rio de Janeiro. Flera
ångbåtslinjer förena P. dels med europeiska och
amerikanska hamnar, dels med öfre Amasonfloden,
l o. 2. (J. F. N.)
Para (af pers. pareh, bit, stycke).
1. Turkiskt kopparmynt, som utgör 1/40 af en turkisk piaster
och motsvarar 0,4 öre.
2. Serbiskt skiljemynt, som utgör 1/100 af en dinar och motsvarar
0,72 öre.
Para, myt. Se Mytologi, sp. 168.
Para- (af grek. para’, bredvid), i
sammansättningar dets. som bi-, sam-, jämte.
Paraamidofenol. Se Paramidofenol.
Parabas (grek. para’basis, af para’, bredvid,
afsides, och ba’sis, gång) kallas ett i "äldre
attiska komedien" regelmässigt förekommande,
helt och hållet utanför styckets dramatiska
handling stående och af kören ensam utfördt
parti, som inträder vanligen något före
styckets midt. Scenen blir tom, och kören, som
från sin plats på orchestran förut deltagit
i handlingen på scenen, vänder sig med en
hel omsvängning (parabasis l. parabainein)
i stället mot publiken, hvilken den i eget
eller i skaldens namn tilltalar, ofta med
bittert hånfulla utfall mot politiken för dagen
och dess ledande män, stundom äfven rörande
frågor, som ligga författaren mera enskildt om
hjärtat. Parabasen sammanhänger på det närmaste
med det äldre lustspelets politiskt tendentiösa
karaktär och försvinner därför alldeles, så snart
ändrade tidsförhållanden kommit denna politiska
tendens att träda tillbaka. Den fullständiga
parabasen består af sju särskilda delar,
affattade dels på likformiga anapestiska och
trokaiska, dels på mera omväxlande lyriska
versmått. - Adj. parabatisk (se d. o.).
A. M. A.*
Parabatisk (jfr Parabas), stilist., direkt till
läsaren riktad, från sammanhanget för öfrigt
lösgjord, kallas stundom en i dikt eller novell
e. d. förekommande insats, där författaren
lämnar fiktionen och talar i eget namn.
R-n B.
Parabel (grek. parabole).
1. Benämning på en genomförd liknelse i form af en kort och enkel
berättelse ur det mänskliga hvardagslifvet,
egnad att låta en högre sedlig sanning påtagligt
framstå. Parabeln förekommer i såväl bunden som
obunden form. I N. T. äro sköna parabler lagda i
Jesu mun (t. ex. om den förlorade sonen, om den
otrogne gårdsfogden). Jfr Fabel, Liknelse och
Paramyt i.
2. Mat., en kroklinje, där hvarje
punkt är så beskaffad, att dess afstånd från
en fast punkt är lika med dess afstånd från en
fast rät linje. Parabeln kan lätt uppritas med
tillhjälp af en vinkelhake och en tråd. Man
ställer vinkelhaken med ena benet utefter den
fasta linjen, gör trådens längd lika med längden
af det andra benet och fäster den med ena ändan
i den fasta punkten, med andra ändan i ändan af
sistnämnda ben, mot hvilket man medelst ett stift
spänner tråden. Låter man nu vinkelhaken glida
utefter den fasta linjen, beskrifver stiftet en
parabel. Parabeln har formen af ett U, hvars
båda armar blifvit utdragna i oändlighet. Den
fasta punkten (F) kallas brännpunkt (focus),
den fasta linjen (AB) styrlinje (se Direktris);
den från punkten mot linjen dragna perpendikeln (AF) är
parabelns axel. Med brännpunktsradie förstås
afståndet mellan brännpunkten och en punkt på
parabeln. Parabeln kan äfven erhållas genom
intersektion mellan ett plan och en kon och är
således en konisk sektion (se d. o.). Parabeln
eger åtskilliga märkliga fysiska egenskaper. Så
t. ex. reflekteras i en spegel med parabolisk
genomskärning alla parallellt med axeln
infallande strålar till en och samma punkt,
nämligen brännpunkten; och den kroklinje, som en
kastad kropp beskrifver i lufttomt rum, utgöres
af en parabel. - Stundom användes ordet parabel i
sammanställningen "kubisk parabel", "semikubisk
parabel" o. s. v. för att utmärka vissa enklare
slag af paraboliska kroklinjer (se Neil och
Parabolisk 2).
2. (I. F.)
Parabelbana. Se Kulbana.
Parabolani (lat., af grek. para’bolos,
våghalsig), "våghalsar", den vanliga benämningen
på sjukvårdarna i den äldre grekiska kyrkan,
hvilka blefvo räknade till klerus. Dessa
sjukhustjänare voro råa och oförvägna män. De
bildade sällskap och blandade sig i de kyrkliga
tvisterna.
Parabolina, paleont., trilobitsläkte från
kambriska systemet, tillhörande familjen Olenidæ.
Parabolisk.
1. Som innehåller liknelser l. parabler.
2. Mat., hörande till parabeln. Man ger ofta namnet parabolisk
kroklinje åt en kroklinje, som till formen
öfverensstämmer med en parabel, och i synnerhet
åt en sådan, hvars ordinata är en hel rationell
funktion af abscissan. Så anges t. ex. ofta den
s. k. Newtons interpolationsformel utgöra lösning
af problemet att genom ett antal gifna punkter
draga en parabolisk kroklinje. Stundom benämnas
äfven de paraboliska kroklinjerna rätt och
slätt parabler (se Parabel 2).
3. Paraboliska metoden. Se Chapman, F. H. af, sp. 68.
2. (I. F.)
Paraboloid, mat., en speciell yta af andra
graden. Paraboloiderna delas i elliptiska och
hyperboliska. Den elliptiska paraboloiden är
åt ena hållet obegränsad, men har åt det andra
hållet en halft äggformig begränsning. Dess
afskärningar med ett plan äro i allmänhet
ellipser eller parabler. Utgöras afskärningarna
med ett mot axeln vinkelrätt plan af cirklar,
kallas den rotationsparaboloid. Om den hyperboliska
paraboloiden se d. o.
(I. F.)
Paracatú, stad i brasilianska staten Minas
Geraes, nära dess västra gräns. 10,000-15,000
inv. Odling af sockerrör och kaffe, hästafvel,
garfverier och liflig handel med Goyaz och Bahia.
J. F. N.
Paracefal (af grek. para’, felaktigt,
miss-, och kefale, hufvud),
missfoster med missbildadt hufvud.
F. B.*
Parace’lsus, Aureolus Bombastus, eg. Theophrastus
Bombastus von Hohenheim (namnen Philipp och
Aureolus äro ej säkert betygade), schweizisk
läkare, filosof, f. 1493 i Maria-Einsiedeln
(Schwyz), d. 1541, idkade studier vid
universitetet i Basel, men lämnade det snart
och företog under de närmast följande tio åren
vidsträckta resor genom hela Europa (han besökte
äfven Sverige,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
