Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paradisänkan - Paradisäpplen - Paradmanskap. Se Parad 1 - Paradmarsch. Se Defilering och Parad 1. - Paradox - Paradoxides - Paradoxurus. Se Rullmårdsläktet - Paradplats. Se Parad 1 - Paradsäng. Se Lit de parade - Paraduppställning. Se Parad 1 - Parafasi. Se Afasi - Parafenetol-karbamid - Parafera - Parafernalier. Se Paraphernalia - Paraffiner - Paraffineradt bomullskrut. Se Bomullskrut - Paraffinkräfta. Se Kräfta - Paraffinljus. Se Ljustillverkning - Paraffinolja. Se Paraffiner - Parafoni - Paraformaldehyd. Se Formaldehyd - Parafras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Paradisäpplen-Parafras
hvaremot de måste bära den högt, då de gå på
marken. Under flykten torde stjärten utgöra
ett hinder för alla snabbare rörelser, och
vid någorlunda stark blåst är den dem till
stort men. Till färgen är hannen svart, med
ett bredt halsband. Halsens sidor och kräfvan
äro kanelfärgade och anstrukna med kanelgult,
öfriga undre delar blekt rostgula, vingpennorna
mörkbruna med bleka kanter. Honan är gråaktig
som en hussparf, med blekt hufvud och två svarta
strimmor på hjässan. Fågelns längd utgör 15 (med
de långa stjärtpennorna 30) cm. Arten är hemma i
mellersta Afrika, företrädesvis i glesare skogar.
C. R. S.* Paradisäpplen, trädg., eg. frukterna
af Pyrus prunijolia Willd. (Malus prunijolia
Borkh.), sibiriskt äppelträd. Beteckningen
användes ej sällan äfven för frukterna af
hybrider mellan nämnda art och Pyrus baccata L.,
bäräppelträdet, och t. o. m. för det sistnämndas
frukter. Paradisäpplena äro små, ofta vackert
färgade, till storleken som körsbär eller något
större. Deras starkt syrliga smak gör dem mindre
lämpliga att förtäras råa, men syltade eller
konserverade på visst sätt, utgöra de en omtyckt
sallad till kötträtter. - Paradisäpple (eller
i trädgårdslitteratur ibland blott paradis)
benämnes stundom en synnerligen svagt växande
afart af det vanliga äppelträdet. Detta lilla
träd odlas icke för frukternas skull, utan endast
som underlag för dvärgträd (se d. o. 2) af äppel-
C. G. 1).
Parad 1. Defilering och
Pa-
sorter.
Paradmanskap. Se Paradmarsch. Se
rad 1.
Parado’X (grek. para’doxon, af para’, i strid
med, och do’xa, mening), mot det allmänna
föreställningssättet stridande, orimligt eller
osannolikt påstående. Ofta ger man med afsikt
åt ett påstående formen af en paradox för att
framställa en sanning på ett mera öfverraskande
sätt eller tillvinna den större uppmärksamhet,
än som skulle bli fallet, om den omedelbart
ställdes i sin rätta belysning. Paradoxen som
retoriskt effektmedel begagnades med stor
förkärlek af forntidens stoiska filosofer,
hvilka därigenom ville framhålla den stora
olikheten mellan deras egen och den stora massans
åskådningssätt. - Adj. Parado’x 1. Paradoxal. -
Paradox!, benägenhet för paradoxer; ett med
paradoxer späckadt framställningssätt.
Parado’xides, paleont., trilobitsläkte,
utmärkt genom tämligen stort hufvud, hvars
lösa kinder äro utdragna i långa kindtaggar,
en på hvar sida, samt ett stort antal (16-20)
leder i bålen och en liten stjärtsköld (se
fig.). Det tillhör de äldsta fossilförande
kambriska lagren och är för dessa karakteristiskt
(Paradoxidesskiff-rarna i Skandinavien, Faune
primordiale i Böhmen, Mene-vian group i Wales,
Acadian group i Nord-Amerika). Linné af bildade i
"Museum tessinia-num" en art (P. Tessini Brgt)
under namnet Entomolithus
paradoxus. Undersläktet Olenellus
med färre (13 -14) leder i bålen intar
i Skandinavien och NordAmerika (Georgian
group) en ändå lägre geologisk nivå och är en
förelöpare till Paradoxides. Se Trilobiter.
B.L-n.*
Paradoxürus, zool. Se Rullmårdsläktet.
Parädplats, sjöv. Se Parad 1.
Parädsäng. Se Lit de parad e.
Paräduppställning, krigsv. Se Parad 1.
Parafasi. Se Afasi.
Para-fenetöl-karbamid, kem., detsamma
som det farmaceutiska preparatet
dulcin (se d. o.) 1. s u k r o 1.
H. E.
Parafëra (af fr. parafer), underskrifva;
slutgiltigt fastställa. - En fördragsakt
säges vara para-ferad, när förhandlarna kommit
Öfverens om innehållet och till bekräftelse härpå
underskrifvit utkastet med sina signaturer eller
förkortade namnteckningar (fr. paraphes). Sedan
återstår endast det slutliga utskrifvandet
och det högtidliga undertecknandet^
V. S-g.
Parafernälier. SeParaphernalia.
Paraffiner (af lat. parum, föga, och affmis,
besläktad, d. v. s. ämne, som obetydligt
angripes af kemikalier), kem., alifatiska,
mättade kolväten (se d. o. och Metanserien),
hvilka förekomma i bergolja, paraffin, ozokerit
och destillationsprodukter af feta stenkol. -
Paraffin, sådant som det säljes i handeln, är
en oren blandning af paraffiner. Det erhålles,
om de vid hög temperatur kokande kolvätena
afkylas i bergolja. Det utkristalliserar då och
kan genom silning och pressning skiljas från
flytande kolväten. Paraffin bildar vaxlika,
halfgenomskinliga kakor, som smälta vid
50°-80°. Dess kokpunkt är omkr. 300°. Det har
hvarken lukt eller smak och är mycket beständigt
mot kemikalier. Paraffin användes enbart
eller i blandning med stearinsyra till ljus,
till im-pregnering af säkerhetständstickor
samt i st. f. vax. Blandningar af lägre
smältande paraffiner, med smältpunkt 30°-40°,
användas som smörjmedel, till salfvor o. d. och
kallas vaselin. Bel-montin är paraffin, som
erhålles från Burma och användes till ljus. -
Paraffinolja kallas tjockflytande blandningar af
paraffin och svårflyktiga kolväten ur bergolja,
hvilka användas som maskin- och vagnsmörja.
P. T. C.*
Paraffineradt bomullskrut. Se Bomullskrut.
Paraffinkräfta, med. Se Kräfta, sp. 145.
Paraffinljus. Se Ljustillverkning, sp. 915.
Paraffinolja, kem. Se Paraffiner.
Parafonl (af grek. para’, bredvid, och fonë,
röst, klang; "bredvidklang"), mus., kallades
af senantiken konsonanserna kvint, kvart,
duodecima och undecima, hvaremot oktav och
dubbeloktav hette antifoni ("motklang").
A. L.*
Paraformaldehyd. Se Formaldehyd.
Parafras (grek. par a’jr asis], omskrifning
(öfversättning) af en skrift eller ett enstaka
skriftställe medelst andra, omständligare
och förtydligande ord. Parafraser äro
t. ex. Stagnelius’ omskrifning af Fader vår (i
hans dramatiska dikt "Martyrerna"), J. 0. Wallins
omdiktningar af åtskilliga Davids psalmer och
Kellgrens af några bland Propertius’ elegier. -
Inom musiken betyder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
