- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
25-26

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paraguay

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dess biflod Pilcomayo delvis bilda gräns,
samt i n. v. af Bolivia. Gränsen mot detta
land bestämdes visserligen 23 nov. 1894 till en
rak linje från Pilcomayos skärning med 61° 28′
till en punkt något ofvanför Fuerte Olimpo vid
floden Paraguay under 22° 50′ s. br., men P. gör
fortfarande anspråk på norra Chaco ända till 17°
24′ s. br. Areal 253,100 kvkm.

Naturbeskaffenhet. Den östligaste delen af
P. genomdrages af en vattendelare mellan
floderna Paraná och Paraguay, en rad bergåsar
eller platåer hufvudsakligen af sandsten och
eruptiva bergarter samt i norra delen äfven
af paleozoiska (devoniska och karboniska)
sediment samt arkeiska massiv. Landet ö. om
denna vattendelare, som har olika namn, ligger
högre och är mer kuperadt än det i v. belägna
området, hvarför ock bifloderna till Paraguay äro
i någon utsträckning segelbara, hvaremot Paranás
äro afbrutna af forsar och fall. I s. upplöser
sig centralplatån i flera isolerade höjder och
bergsknutar. Söder om Asunción, nära föreningen
af Paraná och Paraguay, ligger en vidsträckt
kärrtrakt omkring den stora Ypoalagunen,
och dylika kärrtrakter finnas äfven på andra
ställen, i synnerhet i Paraguay-dalen. Landet
v. om Paraguay är en del af El gran Chaco
(se Chaco 1). – Klimatet är mera tempereradt,
än man af P:s läge skulle vänta. Nordliga och
sydliga vindar omväxla snabbt med hvarandra;
de förra äro torra och svala samt kunna under
juli–augusti sänka temperaturen redan vid
vändkretsen under noll; de senare äro varma
och medföra ofta regn. Vintern varar från
april till sept., sommaren från okt. till
mars. Medeltemperaturen är i Asunción i
jan. 27,2°, i juli 14,3°. Nederbördsmängden är
därstädes 1,4 m. per år. – Skogarna bestå
af Myrtacéer, Leguminoser, Bignoniacéer,
Lauracéer, Urticacéer och andra nyttiga träd
samt af Ilex paraguariensis, som lämnar
en af landets viktigaste produkter, den
s. k. yerba maté {se Matte). De skogar, som
bekläda östra sidan af centralplatån ned mot
Paraná och i allmänhet bergshöjderna, lämna ett
sjuttiotal för industriella ändamål utmärkta
träslag (bl. a. quebracho och lapacho); femton
trädslag äro kända för att lämna färgämnen och
åtta växtarter (däraf särskildt bromeliacéen
caraguata och de kolossala luftrötterna af den
epifytiska aracéen guembé) tågfibrer eller
naturliga rep. Fruktträd af många slag växa
ymnigt; orangeträd äro så vanliga, att apelsiner
liksom bananer ega högst obetydligt värde. De
stora slätterna äro täckta af gräs och buskar;
dock förekomma i El Chaco vidsträckta palmlundar
(Copernicia australis eller ”carandahŷ”). – Inom
djurvärlden märkas flera kattarter, bl. a. puman
och jaguaren, vidare snabelbjörnen (Nasua nasica)
och en mängd flädermöss; gnagarna representeras
bl. a. af cuiyn (Cercolabes villosus),
sumpbäfvern (Myopotamus coypu) och vizcachan
(Lagostomus trichodactylus), af vildsvin märkas
pekari (Dicotyles). Flera hjortarter (Cervus
campestris, Cervus rufus
o. a.), tapiren,
kaguaren l. tamanduan, gördeldjur l. talu,
en mångfald fåglar (särskildt papegojor och
kolibris), alligatorer; många ormarter och högst
besvärande moskiter och myror ingå likaledes i
P:s fauna.

P:s folkmängd beräknades 1911 till 800,000
pers., inräknadt 50,000 vilda indianer. 1900
funnos i landet 18,280 utlänningar. Inflyttningen
är i sjunkande och uppgick 1882–1910 till 18,360,
1910–11 till 418 och 1911–12 till 605 pers. De
civiliserade indianerna tillhöra nästan alla
guaranistammen, hvars vackra språk allmänt
talas, äfven i hufvudstaden, ehuru spanskan är
det officiella språket. De vilde indianerna på
Chaco tillhöra stammarna lengua, toba, guayacurú
o. a. Många af dem äro djärfva ryttare och lefva
af jakt och boskapsröfveri. Flera kolonier af
europeiska, särskildt tyska och italienska,
jordbrukare ha under senare år uppstått;
i närheten af hufvudstaden finnes en nästan
uteslutande svensk koloni, Colonia Elisa. Den
härskande religionen är den romersk-katolska,
ehuru full religionsfrihet är rådande. I Asunción
residerar landets ende biskop, som lyder under
ärkebiskopen i Buenos Aires. Folkundervisningen
är enligt lag kostnadsfri och obligatorisk. 1907
funnos 554 skolor med 806 lärare och 41,000
barn; dessutom finnas flera protestantiska
skolor för både gossar och flickor. I Asunción
finnes åtminstone till namnet sedan 1890 ett
statsuniversitet; dessutom underhåller staten
enligt en lag af 1903 42 studerande i Europa
och Förenta staterna. Folkbildningen står dock
fortfarande lågt.

Näringar. P. är rikt på ypperliga
betesmarker, och boskapsskötseln är därför
hufvudnäringen. 1908 beräknades nötkreaturen
till 5,5 mill., hästarna till 182,700, fåren
till 214,060, getterna till 32,334 och svinen
till 23,900; dessutom funnos 7,626 åsnor. Dock
exporteras knappt lefvande djur, men i stället
alster af saladeroindustrien (hudar, kött,
corned beef, köttextrakt etc.). Jordbruket
producerar majs, maniok samt i växande
utsträckning en utmärkt tobak, bomull,
ris, sockerrör, sydfrukter af flera slag,
jordnötter, grönsaker m. m. Den värdefullaste
produkten är matte, hvaraf 4–5 tusen ton
årligen exporteras. Äfven tobak är en viktig
exportvara (mest till Hamburg och Bremen). 1910
utfördes 59,424 balar. Mineraltillgångarna äro
ej stora och utnyttjas föga. Stenkol saknas
alldeles, men järn, koppar, salt, manganit,
kaolin och en del värdefulla stenarter
finnas. Industrien är föga utvecklad; den
framställer quebrachoextrakt (garfämne),
saladeroartiklar och trävaror, hvarjämte
spetsknypplingen är stadd i uppsving. Dessutom
förädlas en del jordbruksartiklar. I allmänhet
står den dock på husslöjdens stadium.

Handeln med utlandet 1911 hade ett värde
af 6,5 mill. gulddollar i import och 4,8 mill. i
export. Importen kommer hufvudsakligen från
England (1,85 mill. gulddoll.) och Tyskland (1,8
mill.); exporten gick mestadels till Argentina (2,7
mill.) och Tyskland (1 mill.). Dess viktigaste
artiklar voro trävaror, hudar, tobak, quebracho och
matte. – Sjöfarten (i Asunción) omfattade
1911 449 ankommande ångfartyg om 170,850 ton.
Järnvägarnas längd var s. å. 373 km.
Hufvudlinjen går från Asunción till Encarnación vid
Paraná i sydöstra delen af P., hvarifrån ångfärja
går öfver till Posadas i Argentina, dit det
argentinska järnvägsnätet utsträckts 1906–11. Antalet
postanstalter var 1912 385, och telegraflinjerna
hade en längd af 4,000 km. Myntet är sedan år

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free