- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
37-38

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parallellism - Parallellkasematt. Se Kasematt - Parallellkedja. Se Berg - Parallellklasser - Parallellkoppling. Se Galvaniskström och Ångmaskin - Parallell-lindning. Se Elektriska maskiner - Parallell-lodning. Se lodning - Parallellmyntfot. Se Myntfot - Parallellnervig. Se Blad, fig 3 - Parallellodrom - Parallellogram - Parallellogramlagen. Se Hastighet - Parallellprojektion. Se Linearritning 2 - Parallellrörelse - Parallellsegling - Parallellströmkondensator. Se kondensator - Parallellställen - Parallellteorien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

Parallellkasematt-Parallellteorien

38

5: 18), eller ock upprepas tanken med nyanser
("Säll den man, som icke vandrar uti de
ogud-aktiges råd och icke träder in uppå syndares
väg och icke sitter där de bespottare sitta",
Ps. 1: 1), eller utvecklar den sig i olika
bilder ("Jag är utgjuten såsom vatten, alla
mina ben skiljas åt, mitt hjärta smälter såsom
vax i mitt lif", Ps. 22: 15), eller uppträder
den först positivt, därefter negativt ("Vrångt
hjärta vare långt ifrån mig! hvad ondt är vill
jag icke veta af", Ps. 101: 4). Mera sällsynt är
den antitetiska paral-lellismen ("Mätt strupe
försmår honungskaka, men allt surt är sött för
hungrig strupe", Ordspr. 27: 7). Dessa grundLrmer
förete en oändlig rikedom på gestaltningar
och öfvergångar. - Om dylik parallellism i den
fornsachsiska dikten Heliand se Selma Colliander,
"Der parallelismus in He-iiand" (1912).

Parallellkasematt, fortif. Se K a s e m a 11.

Parallellkedja, geogr Se Berg, sp. 1416.

Parallellklasser, de särskilda, men i
afseende på kurser lika och jämlöpande
("parallella") af-delningarna af en klass i
ett läroverk. Sådan.i klasser äro af nöden, då
lärjungeantalet i en årsklass vuxit öfver höfvan.

Parallellkoppling, tekn. Se Galvanisk ström,
sp. 661, med fig., och Ångmaskin.

Parallell-lindning, elektrot. Se Elektriska
maskiner, sp. 261.

Parallell-lodning, sjöv. Se L o d n i n g,
sp. 959.

Parallellmyntfot. Se Myntfot, sp. 60.

Parallellnervig, bot. Se Blad, fig. 3.

Parallellodrom [-dråm], bot., detsamma som
parallellnervig. Se Blad, fig. 3.

Parallellogra’m (af parallell, se d. o., och
grek. gra’féin, beskrifva), mat., en rätlinig
fyrsiding, där de motstående sidorna äro
parallella. Parallellogrammens motstående sidor
och vinklar äro sinsemellan lika stora. Hvar och
en af de två diagonalerna delar parallellogrammen
i två kon-gruenta delar. Betraktar man en af
sidorna som bas, förstås med parallellogrammens
höjd afståndet mellan basen och den motstående
sidan. Parallellogrammens yta är lika med
rektangeln af basen och höjden. Särskilda slags
parallello-grammer äro kvadrater, rektanglar
och r o m b e r. Jfr äfven Hastighet l och
Krafternas parall°llogram.

Parallellogramlagen, mek. Se Hastighet.

Parallellprojektion. Se Linearritning 2.

Parallellrörelse, mus., två stämmors
fortskridande i samma riktning (jfr Mö tus
2). Följder af kvinter och oktaver i samma
riktning ha sedan gammalt varit i den musikaliska
grammatiken förbjudna (se M uris 1). Detta
förbud, som ursprungligen grundade sig på det
rent kontrapunktiska behofvet af omväxling i
stämföringen, kan omöjligen ega samma betydelse
i nutidens musik, som ej längre behärskas af
blott kontrapunktiska, utan äfven och än mer
af harmoniska stillagar. Från rent harmonisk
synpunkt ,lter kan en oktavföljd aldrig bevisas
vara stötande och en kvintföljd endast då,
om den representerar en tvär modulation, en
omotiverad öfvergång mellan två icke besläktade
treklanger. Också iakttages nämnda förbud icke
strängt af nutidens kompositionspraxis, som
t. o. m. stundom synes gå ut på att uppsöka i

st. f. att undvika parallellföljder. Fullkomligt
betydelselöst är särskildt förbudet mot
s. k. "förtäckta" kvinter och oktaver,
d. v. s. då de båda stämmorna icke utgå från en
kvint- eller oktavintervall, utan endast fortgå i
lika riktning till en sådan (t. ex. eg-fe, ec-ff,
till skillnad från de "öppna" följderna eli-fe,
ec-ff). I sådant fall föreligger nämligen icke
ens brist på omväxling i stämföring, eftersom
stämmorna visserligen gå åt samma håll, men
göra alldeles olika tonsteg, hva-dan detta
förbud ej ens kontrapunktiskt kan försvaras.
A. L.*

Parallellsegling, sjöv., den segling, då ett
fartyg styr rättvisande ö. eller v. längs
en latituds (bredd-)parallell (cirkel
parallell med ekvatorn), hvarvid således
endast longituden förändras. Jfr Navigation.
K. N.*

Parallellströmskondensor, mek. Se K onde n-s o r.

Parallellställen, de ord och uttryck hos en
författare eller i ett arbete, hvilka äro i ljud
eller till sitt innehåll besläktade och som
därför böra jämföras. Så har särskildt brukat
ske vid bibeltolkningen.

Parallellteorien. 1. Geom. Se P a r a 11 e 11
1. - 2. Metafys., den åsikt, som anser det
fysiska och det psykiska vara olika sidor
eller attribut hos en och samma enhetliga
substans, sålunda samma metafysiska åsikt,
som ock kallas monism (se Monism 2), d u p l i
c i s m eller identitetsteori. - 3. Psyk., den
åsikt inom den nutida empiriska psykologien,
som åtminstone som arbetshypotes använder
det antagandet, att själslifvet hos människan
blott utgör en annan sida af samma verklighet,
som för den yttre iakttagelsen ter sig som
hjärnrörelser. Man förtydligar denna åsikt
bl. a. genom följande liknelse. Liksom en
klotformig kropps yta utifrån ter sig som konvex,
men om den uppfattades inifrån skulle te sig som
konkav, så framträder själslifvet i vår egen inre
erfarenhet som något psykiskt, men för en annan
i yttre erfarenhet som något fysiskt, nämligen
vissa bestämda hjärnrörelser. Denna i åsikt
skiljer sig från den metafysiska parallellis-men
eller monismen dels därigenom, att den lämnar
oafgjordt, huruvida allt kroppsligt har sin
psykiska motsvarighet (p a n p s y k i s m, se
d. o.), fasthållande blott, att själslifvet på
angifvet sätt har sin fysiska motsvarighet, dels
därigenom, att den blott konstaterar den angifna
parallellismen mellan själslifvet och bestämda
fysiska företeelser, utan att därmed ha velat
afgöra, hvad någondera är till sitt innersta
väsen. Detta väsen kan af metafysiken uppvisas
vara antingen kroppsligt eller andligt eller
måhända ett bakomliggande tredje. Afgörandet
häraf öfverlåtes åt metafysiken; den empiriska
psykologien stannar vid att konstatera den
faktiska parallellismen mellan det psykiska och
vissa motsvarande fysiska företeelser. Denna
åsikt har af sina förfäktare tillgripits för
att undgå de svårigheter, som de anse vidlåda
antagandet af en växelverkan mellan det fysiska
och det psykiska. Antagandet, att själ och
kropp inbördes skulle inverka på hvarandra,
är enligt deras åsikt orimligt förnämligast af
två skäl. Endast likartade verkligheter kunna
inverka på hvarandra ; kausallagen tillåter ej
tillämpning på så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:38 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free