- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
41-42

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parament - Paramentik - Parameras. Se Kantabriska bergen - Parameria - Parameter - Parametritis. Se Kvinnosjukdomar - Paramidofenol - Paramjölksyra - Paramnesi - Páramo - Páramoklimat. Se Ecuador och Páramo - Paramorfos - Paramushir - Paramyti - Paran - Paraná

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Parame’nt (af lat. parâre, utrusta, utstyra),
samtliga vid gudstjänsten använda kyrkliga
prydnadsföremål af textil art: den prästerliga
skruden med dess olika delar, altarklädseln,
kalkkläden, förhängen, kyrkofanor m. m. Noggranna
föreskrifter äro gifna inom den katolska
kyrkan angående det material samt de former,
färger och prydnadsmotiv, som härvid böra
användas. Den lutherska kyrkan lägger ej
samma vikt vid hithörande ting, men krafven
på skönhet vid gudstjänsten ha äfven därinom
allt mer uppmärksammats. På paramentikens
område ha Meurer, Beck, Bürkner m. fl. tyska
författare framträdt med betydelsefulla
arbeten. Praktiskt verksamma för värdiga
kyrkoprydnaders förfärdigande inom vårt land
äro diakonissanstaltens paramentsverkstad,
Handarbetets vänner, Licium, alla i Stockholm,
m. fl.
J.T.B.

Paramentik (af parament, se d. o.),
kyrkoprydnadskonst.

Paramêras. Se Kantabriska bergen.

Paramêria Benth., bot., liansläkte af
fam. Apocynaceæ. P. Pierrei i Kochinkina
är rik på mjölksaft och lämnar kautschuk.
G.L-m.

Paramêter (af grek. parametrêín, afmäta),
mat. 1. Den korda i en konisk sektion, som
genom en brännpunkt drages vinkelrätt mot
hufvudaxeln. Jfr Kristallografi,
sp. 1333. – 2. En storhet, som i förhållande
till de i en ekvation eller expression
ingående variabla storheterna är konstant,
men dock kan antaga en kontinuerlig serie
olika värden (jfr Konstant) och därigenom
ger upphof till en serie af ekvationer eller
expressioner. Inom integralkalkylen är det
stundom fördelaktigt att betrakta en konstant
storhet som parameter samt differentiera
integralen med afseende på denna parameter,
hvarigenom den begärda integralen i vissa fall
med lätthet kan erhållas. Detta tillvägagående
kallas metoden för parametervariation.
(I. F.)

Parametrîtis (af grek. para’, bredvid, och mêtra,
lifmoder). Se Kvinnosjukdomar, sp. 420.

Paramidofenol [-ål; Paraamidofenol], ett
fenolderivat enligt formeln C6H4 OH NH2. Användes
i fotografien med sulfit och etsalkali eller
kolsyradt alkali som framkallare. Jfr Rodinal.

Paramjölksyra, kem. Se Köttmjölksyra och
Mjölksyra.

Paramnesî (af grek. para’, bredvid, och
mnême, minne), psyk., minnesförfalskning, en
uppfattning, hvarvid en ny förnimmelse förefaller
som något förut bekant. T. ex. man ser för
första gången en person, men har på samma gång
ett omedelbart intryck af, att man sett honom
förut, ehuru man ej vet när och hvar. Man har
sökt förklara denna företeelse genom att antaga
den som beroende på en jämförelse mellan den nya
förnimmelsen och en fragmentarisk minnesbild,
som har vissa moment, som likna det nu uppfattade
och nu reproduceras, under det att olikheterna
äro glömda.
S-c.

Páramo [pa’ramå], sp., öde slätt; särskildt i
Syd-Amerika ödslig, öfver trädgränsen belägen
bergstrakt i Anderna.

Páramoklimat [pa’ramå-], meteor. Se Ecuador,
sp. 1318, och Páramo.

Paramorfos [-ås] Scherer (af grek. paramorfûn,
omskapa), miner., det slags pseudomorfoser
(se d. o.), då, utan att substansen förändras,
blott en omlagring af molekylerna förekommit, t. ex. en
förvandling af mineralet kalcit till
aragonit. Bägge mineralen bestå af kolsyrad
kalk, men det förra kristalliserar hexagonalt,
det senare rombiskt.
Ant. Sj.*

Paramushir [-Sir], en af Kurilerna (se d. o.).

Paramytî (grek. paramythi’a, eg. vänligt tilltal,
uppmuntran), ett af Herder skapadt sedelärande
diktslag, ett slags parabel (se d. o.), som
åskådliggör en teoretisk sanning i en mytisk
eller till någon myt sig anslutande berättelse.

Pârân, en öken, där Ismael enligt l Mos. 21:21
slog sig ned och hvarifrån det från Egypten
tågande Israel, efter uppbrottet från Sinai,
på Moses befallning utsände spejare till Kanaan
(4 Mos. 13: 1-30). Den synes ha legat s. ö. om
Kades, mellan Edom och Egypten (1 Kon. 11: 18).
E. S-e.

Paraná [-a’]. 1. Den ena af de båda stora
floder, som bilda La Plata, uppstår på gränsen
af brasil. staterna Goyaz, Minas geraes och São
Paulo genom förening af Rio grande (de Minas)
och Paranahyba (se d. o. 1). Den förstnämnda,
äfven kallad Pará, upprinner på gränsen af
staterna Minas geraes och Rio de Janeiro, endast
80 km. från atlantiska kusten, flyter först
mot n. ö. och därefter i en båge mot n. v. och
v. Efter föreningen med Paranahyba flyter floden
(Paraná) mot s. v. på gränsen mellan staten
Matto grosso i v. samt São Paulo och Paraná i
ö., därefter mot s. och s. v. mellan Paraguay i
v. och n. samt Brasilien och Argentina i ö. och
s., tills den förenar sig med sin största
biflod, Paraguay. Återstoden af dess lopp
går genom Argentina i hufvudsakligen sydlig,
slutligen sydöstlig riktning, tills floden
faller ut i La Platas stora æstuarium genom en
mängd armar, af hvilka de nordligaste förena
sig med Uruguay. Flodens längd uppskattas till
3,282 km. och flodområdet till 2,880,000 kvkm
af Klöden, till 4,250,000 kvkm. af andra. I
sitt öfre lopp, före föreningen med Paraguay,
mottager P. från h. endast mindre tillflöden
(Rio Racuri, Pardo m. fl.), från v. de vida
större Tieté, Paranápanéma och Yguassu. Nedanför
Paraguays mynning förstärkes P. endast af en
större flod: Rio Salado. Under 24° 4’ s. br.,
i närheten af den förstörda staden Guaira,
bildar P. det berömda vattenfallet Salto grande
de la Guaira
l. Salto das Sette Quedas, där
vattnet, deladt i ett 20-tal armar, störtar
utför en klippa omkr. 15 m., i en kvantitet,
som (enligt en uppgift i "Geographical Journal",
1909) i medeltal går upp mot Niagara och mer än
fördubblas under högvattentid. Med inräkning
af de öfre kaskaderna uppger samma auktoritet
totala fallhöjden till mer än 90 m. Omkr. 250
km. ofvanför Paraguays mynning bildar P. de
nedersta katarakterna, Saltos de Apipé och
Saltos de Aregua, hvilka sätta en gräns
för flodfarten uppåt. Mellan sistnämnda fall
och Sette Quedas är flodfarten mångenstädes
försvårad af forsar. Ofvanför de nedersta
forsarna växlar flodens bredd mellan 220 och
2,600 m.; nedanför dem blir den betydligt större
och nedanför Paraguays mynning 2-6 km. Fartyg,
som ej ligga mer än 2,3 m. djupt, kunna alltid
gå upp dit. Regntiden i de tropiska delarna
af flodområdet och snösmältningen i Anderna
förorsaka en stigning af 4-5 m., så att med
begagnande af denna kunna fartyg, som ligga
ända till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:38 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free