- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
49-50

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parasitflugor - Parasitica. Se Parasitsteklar - Parasitisk - Parasitiska gallsteklar. Se Gallsteklar - Parasitkräftor. Se Kräftdjuren - Parasitsteklar - Parasitsvampar - Parasoll - Parasollfjäril. Se Papilionidæ - Parasollfågelsläktet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

49

Parasitica-Parasollfågelsläktet

50

magasinera i sina bon till föda åt sina egna
larver. I sitt lefnadssätt öfverensstämma
sålunda dessa flugor mest med de asätande
sarkofagiderna. Däremot uppträder en mängd
flugarter af andra familjer än tachinidernas
såsom verkliga parasiter hos såväl däggdjur
och fåglar som hos insekter. Sådana äro
t. ex. lusflugor och styngflugor, som
äro kända parasiter på varmblodiga djur,
samt sväfflugorna af fam. Bombyliidæ som
företrädesvis parasitera hos ensamlefvande bin.
G. A-z.

Parasi’tica, zool. Se Parasitsteklar.

Parasitisk (se Parasit), snyltande. - P a-r a s
i t irs m, snyltande djurs eller växters lif på
eller i främmande, näringsgifvande organismer. Se
Parasit 2 o. 3.

Parasitiska gallsteklar, zool. Se Gallsteklar,
sp. 642, 645.

Parasitkräftor, zool. Se Kräftdjuren, sp. 151.

Parasitsteklar, Parasitica (Entomophaga,
En-tomospheces, Terebrantia), zool., en af
steklarnas underordningar, genom den mer eller
mindre tydligt skaftade (ej bredt vidfästa)
bakkroppen samt genom de 2-ledade lår-ringarna
(se Insekter, sp. 709) igenkännlig från
de öfriga. Honan af hithörande steklar är
utrustad med ett mer eller mindre utstående
äggläggningsrör, som i motsats till gadden hos
gaddsteklarna verkligen tjänar till f ortledande
af ägget. Med dess tillhjälp kunna vissa bland
dessa steklar, t. ex. Rhyssa (se d. o.) och
Ephialtes af pimplinernas underfamilj bland
ichneu-moniderna, anbringa sitt ägg på djupt
inne i en trädstam befintliga insektlarver. På
samma gång kan dock detta äggläggningsrör liksom
gaddsteklarnas gadd vara ett försvarsmedel. Just
de exempelvis nämnda steklarna, hos hvilka
det är kolossalt långt, bibringa därmed
smärtsamma styng. - Larverna äro fotlösa och
masklika. De undergå stundom vid sin tillväxt så
genomgripande förändringar, att man kan tala om
en hypermetamorfos (se Insekter, sp. 715). -
Med undantag af de gallsteklar, som äro
växtparasiter, äro hithörande arter parasiter på
andra insekter, från de största fjärillarver till
de minsta och spensligaste myggor och bladlöss,
eller på spindlar. Somliga äro hyperparasiter,
d. v. s. parasitera på andra parasiter. Så
är t. ex. fallet med flera arter af det till
cryptinernas underfamilj af Ichneumonidæ hörande
släktet Pezo-machus, hvilkas små vinglösa och
myrlika honor (i likhet med vissa arter af det
närstående, bevingade släktet Hemiteles) lägga
sina ägg. på de i fjärilslarver parasiterande
larverna af släktet Micro-gäster (se Braconidæ),
medan åter andra Pezo-machus-arter äro direkta
parasiter på spindelägg samt på flera slags fritt
lefvande insektlarver. - För öfrigt råder stor
omväxling i sättet att komma värddjuret till
lifs. Somliga arter äro ä g g p a r a-s i t e r,
som anbringa sitt ägg inuti värddjurets ägg (se
Pteromalidæ). Andra införa sitt ägg i värddjuret,
oftast dock i dess larv eller puppa, af hvars
blod pa.asitlarven hämtar sin näring. Ännu andra
anbringa sitt ägg utanpå värddjuret, hvars hud
parasitlarven genomborrar för att därinnanför
fortsätta sin utveckling. Alla dessa fall omfatta
således innerparasiter. Slutligen finnas också
ytterparasiter, i det den larv, som kläckes ur
det på värddjurets hud

fästa parasitägget, stannar kvar i samma läge för
att utifrån suga värddjurets kroppssafter. Detta
senare är t. ex. fallet med det till pimplinernas
underfamilj hörande släktet Polysphincta,
hvars larver lefva som yttre parasiter på
spindlar; så är äfven fallet med åtskilliga på
insektlarver parasiterande pimpliner. - De som
innerparasiter i andra insekters larver eller
puppor lefvande stekel-larverna borra sig vid sin
egen förpuppning antingen ut ur värddjurets tomma
hud eller förpuppas därinom. Af denna anledning
är det ganska vanligt, att ur fjärilspuppor,
som förvaras för kläckning, i stället för
fjärilar framkomma parasitsteklar. - Ej ens i
vatten lefvande insekter äro skyddade för att
hemsökas af parasitsteklar. Den äfven i \årt land
förekommande ichneumoniden Agriotypus armatus,
fastän bevingad och äfven i öfrigt danad som ett
landdjur, går ner under vatten för att lägga sina
ägg på de bekanta "husmaskarna", d. v. s. de
i sina fodral på botten krypande larverna af
nattsländoi (se d. o.). Andra dylika amfi-biska
parasitsteklar omnämnas under art. Pteromalidæ. -
Bortåt 30,000 arter af parasitsteklar torde
hittills vara beskrifna, men i betraktande däraf,
att denna grupp af åtskilliga orsaker hittills
varit mycket försummad af entomologerna, torde
detta antal framdeles komma att mångdubblas. -
De viktigaste hithörande familjerna äro följande:
1. Cynipidæ (se Gallsteklar), 2. Proctotrupidæ
(se d. o.), 3. Chalcididæ (se Pteromalidæ),
4. Ichneumonidæ (se d. o.), 5. Braconidæ
(se d. o.) samt 6. Evaniidæ (se d. o.). -
Parasitsteklarna utgöra jämte parasitflugor
det kraftigaste hindret för skadeinsekters
obegränsade förökning, öfver-lägsna de
insektätande fåglarna icke blott genom sitt
mångfaldigt större antal, utan också däri att
de förmå uppsöka och tillintetgöra äfven sådana
skadedjur, som genom sin oansenliga storlek
eller sitt undangömda lefnadssätt äro oåtkomliga
för fåglarna. - Om den hit hänvisade Anomalon
se Ichneumonidæ; om Chalcis se Pteromalidæ.
G. A-z.

Parasitsvampar, bot., en gemensam benämning
på flera olika slag af svampar, hvilka
lefva parasitiskt, d. v. s. äro snyltväxter
i eller på andra växter eller djur. Flera
svampfamiljer äro sammansatta uteslutande eller
nästan uteslutande af parasitiska former,
så t. ex. Entomophthoraceæ, Albuginaceæ,
Peronosporaceæ och Synchytriaceæ bland
fykomyceterna Exoascaceæ, Erysibaceæ
och Laboulbeniaceæ bland askomyceterna,
Ustilagineæ, Uredineæ, Exobasidiaceæ bland
basidiomyceterna. Synchytriaceæ, Erysibaceæ och
Uredineæ synas vara obligata parasiter. Många
parasitsvampar förorsaka farliga växtsjukdomar,
t. ex. mjöldaggsvam-parna, rostsvamparna,
sotsvamparna, bladmögelsvamparna m. fl. Ej
sällan dödas icke de angripna växtdelarna direkt,
utan först uppkommer en mer eller mindre stark
hypertrofiering. G. L-m.

Paraso’ll (fr. parasol, "mot solen"), solskärm. I
nutida franska kallas parasoll för ombrelle. Jfr
Paraply.

Parasollfjäril, zool. Se Papilionidæ.

Parasollfägelsläktet, Cephalopterus, zool.,
hör till familjen Cotingidæ inom tättingarnas
ordning och fåglarnas klass. Det igenkännes på
en ofvanpå hufvudet befintlig, stor, hvälfd,
fram öfver näbben

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:34 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free