- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
57-58

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pardo Bazán, Emilia - Pardo de Figueroa, Mariano - Pardon - Pardon! - Pardonsplakat - Pardo y Aliaga - Pardubitz - Purdue University - Pare - Paré, Ambroise - Pare-balles - Paredes, Mariano

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

Pardo de Figueroa-Paredes

58

lande originalarbeten och öfversättningar af
Stuart Mill, George Eliot, Bebel, madame de Staël
m. fl., med biografisk-kritiska inledningar
af högt värde. - Fru P:s romandiktning är
starkt realistisk, men fri från den franska
materialistiska åskådningen, varmt religiös
och full af humor. Hennes kritiska verksamhet
präglas af en vid syn på tingen och stort välde
öfver de ämnen, som hon behandlar. Hennes hem
i Madrid är en centralpunkt för det litterära
lifvet i Spanien. Se A. Hillman, "Spansk
nutidslitteratur" i "Svensktidskrift" (1895).
Ad. H-n.

Pardo de Figueroa [pa’rdå de figerå’a], Mari a
n o, spansk lärd, författare under märket D o
c-teor Thebussem, och juris doktor, f. 1828 i
Medinasidonia, d. där efter 1906, framlefde sitt
lif i sin födelsestad under trägna forskningar
såsom filolog, folklorist m. m. Af P:s stora
antal arbeten må nämnas La cacografia y los
sobrescritos (1870), Fantases y conduchos de los
reyes de Espana (1877), Tres antiguallas (una
inscripciõn goda), El correo y la pintura (1883),
Fabulas fabulosas (1885), Pt-rateria callijera
(1887), Don Pedro Yusta de la Torre (1888),
Senor y Doctor (1889), Cosas y casos de hidalgos,
Cartas de Paca Pérez, Un pliego de cartas (1891)
och Granada (1893). Ad. H-n.

Pardon (fr. pardon, förlåtelse), benådning,
tillgift, försköning, skonsmål; krigsv.,
den mildhet, j som visas de i strid öfvervunne
därigenom, att de icke dödas, utan göras till
krigsfångar. Benämningen användes jämsides med
kvarter (fr. quar-tier). Under föregående
tider gafs de öfvervunne i allmänhet pardon
eller kvarter, men vid tillfällen af stort
raseri gafs "ingen pardon", "intet kvarter",
utan de besegrade nedgjordes till sista man.
Med nutidens mänskligare uppfattning af
krigföringen | kan sådant icke förekomma
i krig mellan civilise- | rade nationer. -
Generalpardon, äldre be- | teckning för allmän
benådning, amnesti. C. O. N.

Pardon! [-da’], fr. (jag ber) om förlåtelse,
ursäkta! _

Pardonsplakat, fordom benämning på en af
regeringen, särskildt vid högtidsfester,
som kröningar, jubileer o. s. v., utfärdad
förordning, som efterskänkte straff åt personer,
hvilka genom afvikande undandragit sig åtal eller
bestraffning. Det sista pardonsplakatet i Sverige
utfärdades vid Karl XIV Johans kröning (1818). I
Ryssland (och Finland) utfärdas ännu dylika
pardonsplakat, upphäfvande eller förkortande
ådömda bestraffningar samt i vissa fall
inställande fullföljandet af anhängiggjorda åtal.

Pardo y Åliaga [pa’rdå i alia’ga], Felipe,
spansk-amerikansk författare, f. 1806 i Lima,
d. 1868, skapade sig rykte som dramatiker genom
komedierna Frutos de la educaciõn (1829) och Una
huérfana en Chorrillos (1833), men är betydligare
som satirisk skald, riktande sig emot den
liberala politikens öfverdrifter, exempelvis i
Mi levita, El ministro y el aspirante, El doctor
en sus dias etc., skrifna med fransk elegans. I
sina Escritos en prosa har P. tecknat peruanskt
lif. P:s namn är intaget i spanska akademiens
"Catålogo de autoridades de la lengua".
Ad. H-n.

Pa’rdubitz (tjech. Pardubice), stad i Böhmen,
vid Chrudimkas förening med Elbe och järnvägen
Wien-Prag. 17,031 inv. (1900), till större delen
tjecher. Af intressanta byggnadsverk eger P. ett

från 1500-talet härstammande slott med
grafvar och bastioner, ett ålderdomligt
rådhus samt en hög, tornlik port ("Gröna
porten"), från 1538. Järngju-teri, sockerbruk,
destilleringsverk, kvarnar, läder-och skofabriker
m. m. (J. F. N.)

Pardue university [pä’djõ jönivä’siti], teknisk
högskola i nordamerikanska staden La F a y e 11 e
(se d. o.).

Paré (P a re h), bergland i Tyska Öst-Afrika,
mellan Kilima-ndjaro och Usambara.

Paré, A m b r o i s e, fransk kirurg,
f. omkr. 1510 i Bourg Hersent vid Laval,
d. 1590 i Paris, kom 1529 till Paris för att
idka kirurgiska studier. 1537 anställdes han
som kirurg hos en fransk general och deltog i
fälttågen mot Karl V. Redan s. å. införde han
vid behandlingen af skottsår en ändamålsen-ligare
metod än den dittills använda. Man hade nämligen
inbillat sig, att dessa sår voro förgiftade och
därför på dem användt sjudande olja och andra
etsande medel. P. ådagalade emellertid, att
denna föreställning saknade grund, och bidrog
därigenom i väsentlig mån att minska de sårades
plågor. För sina rön häruti redogjorde han i
La méthode de traicter les playes faictes par
hacquebutes (1545). Senare blef han prosektor
hos anatomen Sylvius och anställdes 1559 som en
af konung Henrik II:s lifkirurger. 1563 blef han
"premier chirurgien du roi" och uppges varit en
af de få hugenotter, som på konungens befallning
skonades vid Bartolomeinattens blodbad. Inom
kirurgiens historia intar P. ett af de främsta
rummen. Frigörande sig från det tvång, som
den föregående tidens blinda auktoritetstro
lagt på den fria forskningen, länkade han sin
vetenskap in på nya banor. Bland hans insatser i
kirurgiens utveckling må framhållas uppfinningen
att vid amputatio-ner stilla blödning genom
att underbinda artärerna (före honom nyttjade
man bränning med glödjärn), förenklingen af
sättet att behandla benbrott och luxationer,
införandet af bråckbandet och ådagaläggandet af,
att kastration icke behöfves vid radikaloperation
för bråck, samt förbättringen af tekniken
vid trepanation. Dessutom uppfostrade
han ett stort antal dugliga lärjungar och
grundlade därigenom för en lång tid framåt
den franska kirurgiens öfverlägsenhet. P:s
skrifter utkommo redan under hans lifstid tre
gånger samlade. Den sista upplagan, i 3 bd,
utgafs 1840-41 af Mal-gaigne. Jfr biografier
af Paget (1897) och Brous-sais (1900).
R. T-dt.

Pare-balles [par-ball] 1. Pare-éclats,
befästningsk., ett slags tvärvall (se
d. o.). L. W:sonM.

Pare’des, M ar i an o, president i
Mexico, f. omkr. 1790, d. 1849, deltog i
oafhängighetskriget, blef general och hörde 1822
till Iturbides anhängare. P. valdes i jan. 1846
till president, men störtades snart ai Santa
Anna, begaf sig då till Europa och återkom till
Mexico 1848.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:19 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free