Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parentes - Parentetisk - Parentucelli. Se Nikolaus, påfvar 6 - Parenzo - Parepa-Rosa, Euphrosyne - Parera - Parera - Parerga - Parerkula - Parerstång - Pares - Pares - Parestesi - Par et impar - Pareto, Vilfredo - Par excellence - Par example - Parey, Paul
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Parentetisk-Parey
62
klämmer, att hvad som på detta sätt är afskildt
skall behandlas som en kvantitet i förhållande
till det öfriga. T. ex. a - (b + c) betyder,
att först b -f- c skola sammanläggas och sedan
a minskas med summan. - Äfven det vanliga
parentestecknet ( ) kallas parentes. Man
sätter något "inom parentes" (d. v. s. inom
parentestecken); däraf uttrycket "i parentes"
= i förbigående. L11-*
Parentetisk, inskjuten som parentes (se d.
o.).
Parentucelli [-totje’lli]. Se Nikolaus,
påf-var 6.
Parenzo [pare’ntså], stad i Istrien, på en liten
halfö vid Adriatiska hafvet. 3,502 inv. (1900;
som kommun 10,816). Säte för Istriens landtdag
och landtdagsutskott; biskopssäte. P. har en
domkyrka (bysantinsk 3-skeppig basilika från
500-talet), ruiner från den romerska tiden
(då orten hette Co-lonia Julia Parentium),
stadsbibliotek, museum och liflig sjöfart,
fiske, handel. J. F. N.
Parepa-Rosa [päréYpä råu’sä], Euphrosyne, engelsk
operasångerska, f. 1836 i Edinburgh, d. 1874 i
London, dotter till en valakisk bojar, debuterade
vid 16 års ålder på Malta och beträdde därefter
med framgång operascener i Italien, Madrid och
Lissabon, där hon blef mycket uppburen. Från 1857
verkade hon i London som omtyckt sångerska såväl
på scenen som i konsertsalen och kyrkan. Gift
1867 med tyske violinisten Carlo Kosa, som
tillika var teaterimpressario i London och New
York, uppträdde hon äfven i Amerika.
Parera (fr. pärer, it. parare, afhålla), fäktk.,
afvärja, afböja en motståndares hugg eller
stöt. Ett sådant afböjande kallas parad. Se
vidare Fäktkonst, Parerkula och Parerstång.
Parera (fr. parier, af lat. pariäre, göra lika,
sätta upp lika mot lika), slå vad, sätta upp
en summa, hålla för eller mot någon af dem,
som deltaga i ett spel eller en täflan.
PareYga, grek., plur. af pare’rgon, biverk;
ibland boktitel i betydelsen "smärre skrifter".
Parerkula, en vid bakre delen af lansklingan
befintlig utvidgning eller kula, som
fanns på lansen för att hindra klingan
att tränga för djupt in i fiendens kropp.
H. \V. W.*
Parerstång, Parerplåt, Korg, Bygel, kallas
de olika delar af en värjas, floretts
eller sa-bels fäste, som afse att skydda
handen, då hugget ej helt och hållet
kan upptagas eller pareras af klingan.
H. W. W.*
Pares, lat., likar. Se L ans vase n, sp. 199.
Parës (grek. pa’resis, förslappning), med.,
lindrig, ofullständig paralysi (förlamning,
se d. o.) af muskulaturen, beroende på nedsatt
funktion i de motoriska nerverna. Den nedsatta
funktionen framkallas antingen af rubbningar inom
do nervösa centralorganen (se Hjärnsjukdomar och
Ky ggmärgssjukdomar) eller ock inom de perifera
nerverna (se Nervsjukdomar). Om spastisk på r
es se Lateralskleros. !. H.
Parestesi (af grek. para’, bredvid, och
äi’sthesis, känsel), abnorm känselförnimmelse
i vissa hudområden. Se Nervsjukdomar, sp. 802.
Par et i’mpär, lat., lik och olik.
Parëto [-tå], Y i l f r e d o,
italiensk-schweizisk nationalekonom, f. 1848 i
Paris, tillbragte sin ungdom dels i Italien,
dels i Frankrike, utbildades till ingenjör,
men öfvergick småningom till nationaleko-
nomien och kallades till lärare i detta
ämne vid Lausannes universitet som Walras’
(se d. o.) efterträdare. De arbeten, som
särskildt skapat P :s betydelse inom vederbörande
vetenskapsområde, äro Cours d’économie polilique
(2 bd, 1896-97) och Manuel d’économie politique
(1909; förut på it.). Ehuru P. har sin gifna
plats inom den hedonistisk-matematiska skolan,
afviker han åtskilligt från de mest utprägladt
subjektivistiske värdeteoretikerna, i det
han häfdar, att värdet beror på en mängd
omständigheter och att "bytesvärdet" (eller
rättare priset) framträder ur motsatsförhållandet
mellan människornas önskningar och de hinder,
som resa sig mot dessas tillfredsställande. För
studiet af den sålunda uppstående ekonomiska
jämvikten och af de ekonomiska företeelsernas
ömsesidiga afhängig-het - hvilket studium
utgör nationalekonomiens hufvudsyfte -
är matematiken oundgänglig, framhåller P.,
som med åtskillig öfverlägsenhet yttrar sig
om de "litterära ekonomisterna". För att
undvika den tvetydighet, som ordet "nytta"
innebär, utbyter P. detta mot ophélimité (af
grek. ofe’limos, nyttig), och hans franska term
för "gränsnytta" är ophélimité élémentaire. Till
nationalekonomiens uppgift hör att undersöka
villkoren för allas uppnående af ett maximum
af "ophélimité" (eller välbefinnande), och
enligt P. erbjuder den fria konkurrensen åt den
enskilde såväl som åt hela samhället de största
ekonomiska förutsättningarna härför. Sålunda
intagande en starkt individualistisk
ståndpunkt, vänder han sig med synnerlig
skärpa mot de s. k. katedersocialisterna,
ehuru han erkänner statsingripande på
vissa områden. Hans individualism och hans
optimism, som är mera kritiskt begränsad än de
s. k. harmoniekonomernas, uppbära det betydande
och originella, starkt subjektiva arbetet Les
systémes socialistes (2 bd, 1902). P. har
tilldragit sig mycken uppmärksamhet genom
sin med matematiska formler demonstrerade
och af rikhaltiga statistiska uppgifter
belysta teori om inkomstfördelningen mellan
de olika samhällsmedlemmarna i skilda länder,
en fördelning, som mindre motsvarar bilden af
en egentlig pyramid än en sådan med konkava
sidor och konvex bas, en toppsnäcka enligt P :s
egen beskrifning. Se rec. öfver P:s arbeten af
K. Wicksell, i "Zeitschrift fur volk-swirtschaft,
sozialpolitik" etc. 1897, 1899 och 1913.
E. H. T.
Par excellence [-eksollä’s], fr., företrädesvis,
framför alla andra. Jfr K a t’e x o c h e n och
Par préférence.
Par exemple [-eksä’pl], fr., till exempel.
Parey [para], Paul, tysk bokförläggare, f. 23
mars 1842 i Berlin, d. i900, anställdes efter
slutade studier vid K. Wiegandts bokförlag i
Berlin, hvari han sedan ingick som delegare för
att 1877 helt öfvertaga förlaget. 1881 antogs
firmanamnet Paul Parey. Förlaget kom snart att
intaga en ledande ställning för litteraturen
inom jordbrukets, trädgårdsskötselns och
skogsbrukets områden. En mängd viktiga arbeten
och flera större tidskrifter ha under årens lopp
härifrån utgått, en god del däraf på P:s eget
initiativ, ej sällan med afsevärda eko-miska
uppoffringar. För sina förtjänster härvidlag
utnämndes P. 1894 till filos. hedersdoktor vid
universitetet i Halle. Förlaget är fortfarande
det förnämsta på sitt område i Tyskland.
C. ö. D-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
