Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parini, Giuseppe - Parinirvana. Se Moksa - Paris - Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
69
Parinirvana-Paris (Topografi.
70
liga orimmade jamber skrifna dikter II mattino
(1763), // mezzogiorno (1765), II vespro och La
notte, af hvilka de två sistnämnda trycktes först
efter hans död. De bilda tillsammans II giorno
(flera uppl.). Med fin ironi gisslade P. i detta
satiriska skaldeverk den milanesiska adelns
lättjefulla och sedeslösa lif. Han gaf äfven
i orden uttryck åt sina kraf på medborgerlig
jämlikhet, rättvisa och humanitet. Hans manliga
skaldskap betecknar den italienska diktens
frigörelse ur arkadiernas slappa, innehållstomma
fantasilekar. P:s Opere utgafs i 6 bd 1801-04,
hans prosaskrifter 1821. Jfr arbeten af Carducci
och Natali (1900).
Parinirvana, ind. relig. Se M ok s a, sp. 817.
Paris L., bot., örtsläkte af fam. Lüiaceæ,
underfam. Asparagoideæ, med 6 arter i Europa och
tempererade Asien. Rhizomet är krypande, stjälken
har vid basen ett lågblad, upptill en krans
Ormbär (Paris quadrifolia). l rotstock och
stjälkbas, 2
stjälkens topp i blomning, 3 blomma, 4 moget
bär med
den vissnande kalken, 5 bär i tvärsnitt.
af 4 eller flera örtblad. I Sverige växer allmänt
på fuktiga, skuggiga ställen P. quadrifolia,
ormbär, som har fyrbladig stjälk. Blomhyllet
består af 4 yttre bredare och 4 inra smalare,
grönaktiga blad. Ståndarna äro 8. Stiften
äro 4 och frukten ett 4-rummigt, mångfröigt,
vid mognaden svartblått bär, som anses vara
giftigt, beroende på närvaron af en saponinartad
dubbelglykosid, som vid sönder-delning bildar
p a r i d i n. G. L-m.
Paris [franskt utt. pari], Frankrikes hufvudstad,
näst London Europas folkrikaste stad, ligger
under 2° 20’ 15" ö. lgd samt 48° 50’ 11,2"
n. br. (nationalobservatoriet), på båda sidor om
Seine, som flyter genom staden från s. ö. till
s. v., bildande inom staden en båge mot s. (se
den till art. hörande kartan öfver P., inre
staden). Staden ligger på en svagt kuperad
slätt (26–60 m. ö. h.), tillhörande det stora
s. k. Paris- l. Seinebäckenet
(se Frankrike, sp. 1107–08). På flodens
högra sida begränsas slätten af höjderna
vid Charonne, Ménilmontant, Belleville,
Buttes-Chaumont (101 m.) och Montmartre
(128 m.) och på den vänstra flodsidan af
Maison Blanche och S:te Geneviève (60 m.),
som fortsättes af en rad höjder s. och v. om
staden, bland hvilka Mont-Valérien (136
m.) är den högsta i P:s närmaste omgifning
(se den till art. hörande kartan öfver P:s
omgifning). – P. har ett jämförelsevis mildt,
men ostadigt klimat. Årstemperatiiren är 10,7°
med 2,4° i jan. och 18,4° i juli samt i medeltal
under vintern +3,7°, under våren 10,5, under
sommaren 18,2 och under hösten 11,1°. Den
högsta iakttagna temperaturen under åren
1801–80 var 38,4°, den lägsta -23,9°. Seine
var tillfrusen i hela sin utsträckning från
Bercy till Auteuil vintrarna 1819–20, 1829–30
och 1879–80. Ibland öfversvämmar floden sina
bräddar, senast och våldsammast i jan. 1910,
då området kring Seines stränder sattes under
vatten; det var den svåraste öfversvämning
sedan 1658. – Regn faller i medeltal 200 dagar
om året till en myckenhet af 594 mm., men 1878
och 1910 steg nederbörden till 750 mm.
Topografi. P. begränsas af sina befästningar
och har en yta af 7,802 har, ett omfång af 36
km.; dess längd från ö. till v. är 12,1 km. och
dess bredd från s. till n. 9 km. Dess allmänna
gator och vägar ha en längd af 1,011 km., hvaraf
274,3 km. trädplanterade. De upptaga en yta af
1,665,7 har, och utaf dem tillhöra 934,9 har
staden, hvaraf 45,7 har äro asfalterade, 230
har träbelagda, 548,7 har stensatta och 110,2
belagda med sten. Öppna platser (utom dem,
som tillhöra staten, såsom platserna kring
Tuilerierna, Luxembourg, Louvre m. fl. och
Jardin des plantes o. s. v.) upptaga en yta
af 138,3 har. Boningshusens antal 1911 var
80,369. Under sitt 12,3 km. långa lopp genom
staden med en bredd af omkr. 150 m. bildar
Seine tre öar: Ile S:t Louis och Ile de la
Cité samt Ile des Cygnes, mellan Passy och
Grenelle. Stadsdelen n. om Seine är något större
än den södra, men den senare är jämte Citéön
(jfr pl. I, fig. 1) den äldsta. Förr skildes
på det gamla P., inneslutet af de s. k. stora
bulevarderna, förstäderna (faubourgs), som lågo
emellan dessa och de s. k. yttre bulevarderna,
samt de utanför de yttre bulevarderna bort till
stadsmuren belägna s. k. införlifvade kommunerna
(communes annexées). I våra dagar bilda de
ett enda helt efter de stora omregleringar,
som företagits under Napoleon III:s och tredje
republikens tid. Likväl ha de flesta förstäderna
bibehållit sina gamla namn. På flodens högra
sida ligga från ö. till v. räknadt Faubourg
S:t Antoine, F. du Temple, F. S:t Martin,
F. S:t Denis, F. Poissonnière, F. Montmartre
och F. S:t Honoré. De på vänstra stranden äro
mindre bekanta, med undantag af Faubourg S:t
Germain, som tidigt utgjorde en del af den gamla
staden. F. S:t Antoine och F. du Temple äro stora
industridistrikt, den förra hufvudkvarter för
möbeltillverkning, den senare för de många olika
slag af fantasiartiklar, som med ett gemensamt
namn kallas "artides de Paris" (verkliga och
imiterade juvelerararbeten, artificiella blommor,
billiga små leksaker, galanterivaror, artiklar af
snidadt trä o. s. v.). S:t Martin, S:t Denis och
Poissonnière bilda medelpunkten för P:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
