Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gross- och exporthandel. Gatorna nära P:s
centrum, särskildt de stora bulevarderna,
ha emellertid många af de finaste butikerna
i staden. Montmartre, börs-, Palais-Royal-
och operakvarteren innesluta de förnämsta
bankaffärerna, S:t Honoré och Champs-Ëlysées
bestå af penningaristokratiens palats,
medan bördsaristokratien dragit sig tillbaka
till S:t Germain, som äfven har de flesta
ministerhotellen. De förnämsta s. k. införlifvade
kommunerna äro, uppräknade fr. ö. till v., Bercy,
Charonne, Ménilmontant, Belleville, La Villette,
La Chapelle och Montmartre, med stora verkstäder
och en talrik arbetarbefolkning, Les Batignolles,
med många målarateljéer, Passy och Auteuil,
med sina villor, Grenelle, med järngjuterier
och kemiska fabriker, Vaugirard, Montrouge
etc.; de bebos af personer i mera blygsamma
villkor, små butiksegare och handtverkare. Den
norra stadsdelen låter sålunda fördela sig
i tre koncentriska halfcirklar, af hvilka
den innersta begränsas af de från Place de
la Concorde i v. till Place de la Bastille i
ö. ledande gamla, inre l. stora bulevarderna,
gränsen för Ludvig XIV:s Paris, den andra
af de yttre bulevarderna och den tredje af
fästningsmuren. De inre bulevarderna, som i
en sammanhängande följd gå bågformigt från
Madeleine till Bastiljplatsen (Boulevard de la
Madeleine, B. des Capucines, B. des Italiens
(fig. 2), B. Montmartre, B. Poissonnière,
B. Bonne-Nouvelie, B. S:t Denis, B. S:t Martin,
B. du Temple, B. des Filles du Calvaire och
B. Beaumarchais), omkr. 4,8 km., äro bland de
lifligaste och vackraste stadspartier i världen;
där ligga triumfbågarna Porte S:t Denis (1672)
och Porte S:t Martin (1674), de flesta stora
kaféerna, Operan samt många andra teatrar. Raka
vägen mellan Bastiljplatsen och Place de la
Concorde utgöres af de likaledes ytterst lifligt
trafikerade Rue S:t Antoine och Rue de Rivoli. I
n. och s. genomskäres det centrala P. af
Boulevard de Strasbourg och dess fortsättning
B. de Sébastopol, som sträcka sig från östra
järnvägsstationen (Gare de l’Est) till Seine
och fortsättas af Boul. du Palais på Citéön och
Boul. S:t Michel s. om Seine till observatoriet,
en sammanlagd längd af öfver 4 km. Dessa tillhöra
de s. k. nya bulevarderna l. avenyerna, som
anlades under andra kejsardömet. Från Place
de l’Arc de triomphe de l’Étoile (i n. v.),
prydd med en ytterst dyrbar triumfbåge (fig. 7;
påbörjad af Napoleon för att förhärliga dennes
segrar 1805–06, men fullbordad först 1836
efter ritningar af Chalgrin), 50 m. hög, 45
m. bred, på hvilken en mängd reliefer framställer
tilldragelser från revolutionskrigen och Napoleon
I:s segerbana, utgå strålformigt 12 avenyer,
bl. a. Avenue du Bois de Boulogne (åt s. v.),
Av. de la Grande Armée (åt n v.), Av. de Wagram
(åt n. ö.), Av. de Friedland (åt ö.) och Av. des
Champs-Élysées (åt s. ö.). Hufvudgatan i södra
stadsdelen är Boulevard S:t Germain, vid hvilken
ligga École de médecine, kyrkan S:t Germain
des Prés, ministeriet för allmänna arbeten samt
krigsministeriet. – Ej mindre än 31 broar föra
öfver Seine, de flesta af monumentalt utseende
och några, såsom Pont d’Iéna, Pont de l’Alma,
Pont des Invalides och Pont Alexandre III (se
fig. 9 och Alexanderbron), smyckade med statyer
eller andra skulpturverk. Ryktbarast och äldst
är den 1578–1603 byggda, 328 m. långa
och 23 m. breda Pont neuf, i hvars midt,
på västra ändan af Citéön, står Henrik IV:s
ryttarstaty. I hela sin längd är floden omgifves
af mer eller mindre breda kajer.
Öppna platser och promenader. Det vackraste,
största och historiskt märkligaste torget är
Place de la Concorde (fig. 18), 357 m. långt,
217 m. bredt, omgifvet af Seine i s. och
Rue de Rivoli i n., Champs-Élysées i v. och
Tuileriesträdgården i ö. Efter en ryttarstaty af
Ludvig XV kallades det först Place de Louis XV,
fick under den stora revolutionen, då giljotinen
där hade sin plats, namnet Place de la Révolution
och erhöll 1795 sitt nuv. namn. Torget prydes af
en 22,8 m. hög obelisk från Luksor (rest 1836)
och två springbrunnar samt 8 marmorfigurer,
föreställande 8 af Frankrikes viktigaste
städer. Andra genom sitt yttre framstående
torg äro det å sp. 71 nämnda Place de l’Arc
de triomphe de l’Étoile, Place Vendôme, med
den 43,5 m. höga Vendômekolonnen (fig. 4), en
efterbildning af Trajanuspelaren i Rom, rest
1806–10 till minne af Napoleon I:s segrar öfver
ryssar och österrikare 1805 och öfverst krönt
med kejsarens staty af Dumont (kommunarderna
nedstörtade kolonnen 1871, men den återupprestes
1875), Place du Carrousel (mellan Louvres
gallerier), med en liten triumfbåge (fig. 17),
en ren efterbildning af Septimius-Serverusbågen
i Rom, med reliefframställningar af Napoleons
segrar 1805–06 och på plattformen en kvadriga
af Bosio, samt ö. därom statyer af Gambetta
(1888; se fig. i bd 9, sp. 686) och La Fayette
(en gåfva 1900 från "enfants des États-Unis"),
Place des Victoires med Ludvig XIV:s ryttarstaty,
Place de la Bastille, där Bastiljen (se
Bastilj) låg och där 1840 Julikolonnen (fig. 6)
restes till minne af de under julidadagarna
1830 fallne gatukämparna, Place de la République
(fig. 10), med en staty af republiken, omgifven
af tre sittande kvinnofigurer, som förkroppsliga
republikens tre stora principer: frihet,
jämlikhet och broderskap, Place de l’Hôtel
de Ville, det förr under namnet Grèveplatsen
ryktbara afrättningsstället, Place du Châtelet,
vid Seine och ändan af Boulevard de Sébastopol,
där Châtelet-fängelset låg till 1802, sedan 1808
prydt med ett segermonument, därinvid Square S:t
Jacques med det vackra gotiska S:t Jacques-tornet
(fig. 5), en återstod af den 1789 nedrifna
kyrkan S:t Jacques la Boucherie, samt Place de
la Nation (i stadens östra del), som prydes af
en bronsgrupp, Republikens triumf (se
Dalou med fig.), och med de därifrån utstrålande
gatorna bildar ett motstycke till Place de
l’Étoile (i n. v.). Söder om Seine ligga Place
Denfert-Rochereau, med ett kolossalt bronslejon,
egnadt åt minnet af Belforts hjältemodige
försvarare, Place du Palais Bourbon, framför
deputeradekammarens lokal, samt Champ de Mars
(Marsfältet, se d. o. 2). – Staden innesluter
inom fästningsmuren tre parker: Parc Monceau och
Buttes-Chaumont på högra samt Parc Montsouris på
vänstra Seinestranden. Den förstnämnda (8,5 har),
belägen i n. v., var före revolutionen ett af den
fina världens mest besökta förlustelseställen,
där galanta baler och skådespel samt festligheter
af alla slag egde rum, hvarvid en oerhörd lyx
utvecklades. Den har nu icke mer samma betydelse
som förr, sedan den blifvit minskad med mer än
hälften, men den erbjuder alltid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
