Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Justice, på andra sidan Boul. du Palais,
ligga Tribunal de commerce och Préfecture de
police. Mellan Champs-Élysées och Seine, midtemot
Élyséepalatset, ligga de båda konstpalatsen
Petit Palais l. Palais des beaux-arts de la ville
de P. (se pl. XIX till art. Byggnadskonsten)
och Grand Palais (fig. 14), skilda af Avenue
Alexandre III. Det förra innehåller stadens
skulptur- och tafvelsamlingar samt de till
staden af bröderna E. och A. Dutuit skänkta
samlingarna, det senare utställningslokaler
för åtskilliga konstnärsföreningar. Ett annat
utställningspalats är Trocadéro (fig. 21),
på högra Seinestranden, byggdt som annex
till 1878 års utställningspalats. Det är
uppfördt i österländsk stil och består af
ett cirkelrundt midtparti, från hvilket på
hvardera sidan en närmare 200 m. lång flygel
utgår i en kurva, så att hela byggnaden har
formen af en halfmåne. Palatset innehåller en
ofantlig konsertsal, ett etnografiskt museum
samt ett jämförande skulpturmuseum, inrymmande
en kronologiskt ordnad samling afbildningar af
monumentala skulpturverk från medeltiden och
nyare tiden. Börsen (se pl. I till art. Börs),
äfvenledes till höger om floden, byggd
1808–26, är en ståtlig byggnad i grekisk-romersk
stil, omgifven af en hall af korintiska pelare,
en reproduktion af Vespasianus’ tempel på Forum i
Rom. På vänstra Seinestranden ligga bl. a. Palais
Bourbon, deputeradekammarens lokal, midtemot
Place de la Concorde, påbörjadt 1722, ehuru
dess fasad mot Seine med en ståtlig korintisk
portik (fig. 35) fullbordades först 1804–07,
École des beaux-arts (byggd 1820–39 och tillbyggd
1860 och 1885), beaktansvärd hufvudsakligen för
sitt innehåll, fragment af franska byggnader
och kopior af andra konstverk (jfr bd 6,
sp. 1314), Hôtel des Invalides (1671–75), en
väldig byggnadskomplex, som upptar en yta af
omkr. 127,000 kvm. (se Invalid), Musée de Cluny
(se Clunymuseet med fig.), universitetsbyggnaden
Sorbonne (se d. o. och fig. 25), inrymmande
Faculté des lettres och större delen af Faculté
des sciences samt École des chartes och École
pratique des hautes études, äfvensom de flesta
departementspalatsen. – Den förnämsta af alla
kyrkorna är katedralen Notre Dame på Citéön
(fig. 8). Den påbörjades 1163, invigdes 1182,
men hufvudskeppet och fasaden fullbordades först
på 1250-talet. Katedralen är femskeppig, med
enskeppig tvärbyggnad, 127 m. lång, 48 m. bred
och 34 m. hög i midtskeppet. Ett verkligt mönster
af fransk fasadbildning visar västra sidan (se
pl. XI till art. Byggnadskonsten) med sina tre
rikt smyckade portaler, det däröfver gående
galleriet med statyer af 28 konungar i Juda
och Israel (förr hållna för bilder af franska
konungar), det präktiga rosfönstret öfver
midtportalen och de båda väldiga, 68 m. höga
tornen, som afslutas horisontalt. S:te Geneviève
l. Panthéon, till vänster om Seine, är helgadt åt
minnet af Frankrikes stora män, men har tid efter
annan varit upplåtet för gudstjänst (se vidare
Panthéon med fig.). I närheten däraf ligger
den 1517–41 byggda kyrkan S:t Étienne du Mont
(fig. 23), med den heliga Genovevas kapell och
helgonets sarkofag. Från flera olika århundraden
(12:e–16:e) härstammar den forna hofkyrkan S:t
Germain l’Auxerrois, till höger om
floden, med en högst egendomlig fasad,
hvars utsmyckning, liksom det inres, är till
största delen modern. Norr om denna ligger
den ej gotikens tid, men dess arkitektoniska
anläggning tillhörande femskeppiga kyrkan S:t
Eustache (uppförd 1532–1637). S:t Germain des
Prés, till vänster om floden (från 12:e årh.),
är smyckad med förträffliga väggmålningar af
H. Flandrin (1852–61). La Madeleine (fig. 19;
byggd 1764–1842, till hufvudsaklig del af
P. Vignon) liknar med sina rena former snarare
ett grekiskt tempel än en kristen kyrka. Den
omges af en ståtlig korintisk kolonnad och
bildar ett enda skepp, med taket fördeladt i tre
kupoler. Fasadens gafvelfält framställer i relief
Yttersta domen af Lemaire. Invalidkyrkan, vänster
om Seine, består af två skilda delar: Église de
S:t Louis (af L. Bruant), bestående af ett skepp
och två låga flyglar, samt den af Mansard byggda
domen (se pl. XVII till art. Byggnadskonsten)
med Napoleons graf under kupolen i en öppen,
cirkelrund krypta, i hvilken kejsaren hvilar i
en af röd granit (en gåfva af kejsar Nikolaus
I i Ryssland) huggen sarkofag, omgifven af 12
kolossalfigurer (af Pradier), föreställande
Napoleons förnämsta segrar (se afbildning af
grafven i bd 19, sp. 444). I de fyra kapellen
i kyrkans hörn hvila Turenne, Vauban samt
Jérôme och Joseph Bonaparte. S:t Sulpice,
den förnämsta och rikaste kyrkan s. om Seine,
nära Luxembourgpalatset, påbörjades 1646, men
fasaden fullbordades först 1756, af Servandoni
(se Meissonier, J. A.). Bland på 1800-talet
byggda kyrkor må nämnas S:t Ambroise, i romansk
stil, S:t Eugène, S:t Augustin (fig. 28),
i nyromansk stil, Chapelle expiatoire, vid
Boul. Haussmann, byggd 1820–26 till minne af
Ludvig XVI och Marie-Antoinette, Notre Dame
de Lorette (1823–36), efter mönstret af en
gammal kristen basilika, S:t Vincent-de-Paul
(1824–44), likaledes i basilikastil (det inre
prydes med fresker af H. Flandrin, se d. o.,
Picot o. a.), La Trinité, i modern renässansstil,
S:te Clotilde, den förnämsta representanten
för modern gotik i P., hvarjämte må nämnas
Église du Sacré-Coeur (fig. 24; påbörjad 1875,
tagen i bruk 1891, men ännu ej fullbordad) på
höjden af Montmartre, hvilken kyrka fullbordad
(romansk-bysantinsk stil) blir en af de mest
framstående byggnaderna i P. på grund af sitt
behärskande läge och sina stora proportioner. Den
förnämsta af de reformertes (kalvinisternas)
kyrkor är Temple de l’Oratoire, vid Rue de
Rivoli midtför Louvre, byggd af oratorieprästerna
1621–30. Dessutom finnas lutherska, episkopala,
skotska, wesleyanska, ryska m. fl. kyrkor,
baptistkapell samt 3 synagogor. Den äldre
svenska kyrkan invigd 1878, som låg i stadens
norra utkant, vid Boulevard Ornano, såldes,
och en ny kyrka (fig. 29 o. 30) med tillhörande
samlingslokaler, svensk skola (se fig. 42, i
texten), pastorsbostad m. m. har uppförts vid
Rue Guyot (n:r 9, se kartan öfver inre staden,
kvadraten B 1). Till dess byggande anslog
riksdagen 125,000 kr., hvilket var mindre än en
tredjedel af fastighetens totalvärde. Kyrkan,
som grundlades i juni 1911, är uppförd efter
ritningar af arkitekten Gust. Adolf Falk och
invigdes 16 apr. 1913. I P. finnes en svensk
församling, lydande under Uppsala ärkestift och
i hvars kyrkostämma rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
