Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8,250 amerikaner, 7,025 österrikare l. ungrare
och 4,218 spanjorer. 1910 föddes på 1,000 inv. i
medeltal 18,1 (lefvande). Dödsfallen på 1,000
inv. voro 16,8. P. tillhör sålunda de sundaste
af Europas storstäder. Dess inrättningar för
proviantering, belysning, vatten och renlighet
äro mönstergilla. Sitt dricksvatten får staden
genom den 131 km. långa Dhuisledningen till
Ménilmontant (1865), genom den 173 km. långa
Vanne-ledningen från Troyes och Cochepies till
Montrouge (1875) och genom den 102 km. långa
ledning, som för vatten från källorna vid La
Vigne och Verneuil genom Avre-dalen till S:t
Cloud och Passy (1893); dessutom ledes icke
drickbart vatten för tvätt och spolning från
Seine, Marne och Ourcq. Vattenförbrukningen steg
1911 till 856,225 kbm. per dag i medeltal. Ur
kloaknätet, som har en längd af (1911) 1,213,5
km. (hvaraf 102,6 km. samlingskanaler), föres
afloppsvattnet genom stora samlingskanaler icke
längre ut i Seine, utan (sedan 1899) för att
vattna vissa trakter i P:s närhet (i dagligt
medeltal 1911: 605,360 kbm.). För belysningen
sörja 9 gasanstalter och flera elektriska bolag.
Förvaltning. P. är deladt i 20 arrondissemang:
(före 1860 i 12), 5:e, 6:e, 7:e, 13:e, 14:e,
15:e på den vänstra, de öfriga på den högra
Seinestranden. Deras namn äro 1. Louvre,
2. Bourse, 3. Temple, 4. Hôtel de Ville,
5. Panthéon, 6. Luxembourg, 7. Palais-Bourbon,
8. Èlysée, 9. Opéra, 10. Enclos S:t Laurent,
11. Popincourt, 12. Reuilly, 13. Gobelins,
14. Observatoire, 15. Vaugirard, 16. Passy,
17. Batignolles-Monceau, 18. Butte-Montmartre,
19. Buttes-Chaumont, 20. Ménilmontant. De
4 första upptaga det område på norra
Seinestranden, som ligger mellan Place de la
Concorde och Bastiljplatsen innanför de stora
bulevarderna, 5:e–7:e ligga midtemot dem på
vänstra Seinestranden, 8:e–12:e omge de fyra
förstnämnda på norra sidan, 13:e–15:e äro bildade
af förstadskommunerna på vänstra och 16:e–20:e
af förstadskommunerna på högra sidan. Hvarje
arrondissemang förvaltas af en maire och 3
eller 5 adjoints. De äro delade i quartiers
(inalles 80), af hvilka hvart och ett utser
en medlem af municipalrådet. Den högsta lokala
förvaltningen tillhör Seineprefekten (le préfet
de la Seine) och polisprefekten (le préfet de
la police). Polisprefekturen omfattar utom hela
Seinedepartementet äfven angränsande kommuner
af dep. Seine-et-Oise, näml. Meudon, S:t Cloud,
Sèvres och Enghien. Polisstyrkan stiger till
omkr. 7,900 man, hvarjämte polisprefekten har
under sitt befäl dels en särskild kår för att
öfvervaka trafiken samt ordningen på torgen, dels
omkr. 1,800 man brandsoldater (sapeurs-pompiers)
och nationalgardet, länge kalladt municipalgardet
(ett slags stadsgendarmer till fot och till
häst). P:s folkrepresentation (le conseil
municipal) består af 80 ledamöter.
Staden P. har en budget, som är större
än månget konungarikes. För 1911 stego
inkomsterna till 681,662,647 frcs, hvaraf
ordinarie inkomster 440,199,309 frcs och extra
ordinarie 241,463,338 frcs, och utgifterna till
523,279,523 frcs, hvaraf ordinarie 426,556,304
frcs, extra ordinarie 3,586,482 frcs och
särskilda fonder 93,136,737 frcs. De viktigaste
inkomstposterna voro: accis (droits d’octroi) på
konsumtionsartiklar 122,4 mill. frcs, kommunala
skatter af olika slag 91,65 mill. frcs,
gas 31,67 mill., vatten 29,75 mill., statens
ersättning för polis 15 mill., hyror för hallar
och försäljningsplatser 9,1 mill., statens
och departementets bidrag för gatuunderhåll
3,84 mill., hyror etc. Af utgifterna gingo
137,4 mill. frcs till ränta och amortering
af stadens skuld, 48 mill. till fattig- och
sjukvård, 42,7 mill. till polisprefekturen,
35,68 mill. till undervisningsväsendet, 39,8
mill. till gator, promenader, planteringar
och belysning, 16,74 mill. till vatten- och
afloppsledningar, 12 mill. till prefekturen och
arrondissemangsförvaltningen 13,64 mill. frcs
till uppbörd af oktrojer etc. Stadens skuld
var 31 dec. 1912: lån 2,958,56 mill., diverse
annuiteter 14,4 mill. frcs.
Samfärdsmedel. Gatorna äro mestadels stensatta,
vanligen med y vettesandsten från trakten
af P.; i mindre utsträckning användas järn,
asfalt, makadam eller träbeläggning. De mest
trafikerade gatukorsen äro belagda med belgisk
porfyr. 31 dec.
1911 funnos inom P:s polisprefektur 21,599
offentliga åkdon för personbefordran, hvaraf
6,196 voitures de place (åkardroskor)
och 2,743 voitures de grande remise
(hyrvagnar), 9,685 automobildroskor,
880 omnibusar, dels mekaniska (autobus,
451), dels dragna af hästar (329), 81
tramwaysomnibusar samt spårvagnar. Omnibusarna
tillhöra La compagnie générale des omnibus;
på dem transporterades 1911 135,7 mill. pers.
Spårvägarna egas af 5 bolag och transporterade
1911 19,3 mill. med hästar och 134,2
mill. med mekanisk dragkraft. Dessutom
transporterades med båtar på linjerna
Charenton–Auteuil och Tuileries–Suresnes
17,3 mill. pers. Vidare har P. en inre och
en yttre ringbana. Den förra, Chemin de
fer de ceinture de P. (i inskränkt och
egentlig bemärkelse), kallas den järnväg,
som, löpande innanför och längs med de inre
befästningsmurarna, omsluter staden med utgångs-
och tillika slutpunkt vid Gare Saint-Lazare.
Såsom förmedlare af den lokala trafiken och
persontrafiken emellan de olika stadsdelarna
och de stora hufvudbangårdarna har banan
liflig trafik och stor betydelse (1910:
23,8 mill. pers., men
1912 endast 15,12 mill.), ehuru denna
icke kan jämföras med Berlins ringbanas
(se Berliner stadt- und ringbahn).
Banan kallas äfven "petite ceinture" i
motsats till "grande ceinture", som från
Versailles löper norrut, längs de yttre
befästningarna utanför staden, i stora bågar
rundt om P. och åter till Versailles,
och hufvudsakligen ombesörjer den tyngre
godstrafiken i P:s närmaste omgifningar. Båda
banorna förvaltas genom ett syndikat från
de stora järnvägsbolagen, hvilkas linjer
inmynna i P., på det sätt, att trafikstyrelsen,
som har sitt säte i P., är ställd under en af
syndikatet tillsatt "comité d’exploitation".
Af petite ceinture, omfattande 35 km. med 33
stationer, öppnades delen "rive droite" redan
1852–54 för trafik, delen "rive gauche" däremot
först 1867. Grande ceinture, som genom 1870–71
års krig och belägringen befanns nödvändig,
koncessionerades 1875 och öppnades för trafik
successivt 1877–86. Slutligen finnes en
till större delen underjordisk bana (Chemin
de fer métropolitain, vanligen kallad endast
métro), hvars äldsta parti öppnades 19 juli
1900 och på hvilken arbetet sedan fortgått;
1910 påbörjades en ny linje från n. till s.,
tillhörande ett annat bolag. 1911 voro
118 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
