- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
85-86

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äldsta är "Gazette de France", som uppsattes 1631
af Renaudot och numera är legitimistisk. Bland
öfriga tidningar äro de mest kända "Le Journal
des débats" och "Le temps" (republikanska
och moderata), "Le matin" (republikansk),
"Le journal", "Le Figaro", "Le petit journal"
(republikansk), "Le gaulois" (rojalistisk),
"Le soleil" (orleanistisk), "L’autorité"
(imperialistisk), "Le petit parisien", "Le
radical", "L’homme libre", "Le rappel", "Le
siècle", "La petite république" (radikala),
"L’humanité" (socialistisk), "La liberté"
(konservativ-republikansk), "La patrie"
(nationalistisk och militaristisk). – Bland
tidskrifter äro de viktigaste "Revue des deux
mondes", "La nouvelle revue", "La revue",
"L’illustration" och "L’univers illustre".

Sjuk- och fattigvård (assistance publique
och assistance obligatoire). Dessa ärenden
omhänderhafvas af en byråchef under
Seineprefekten jämte ett "conseil de
surveillance", hvars medlemmar utnämnas
af presidenten. De till hans disposition
stående fonderna för sjukvård härröra från 1)
inkomsten af vissa hus, landtegendomar, skogar,
aktier; 2) afgifter för platser på teatrarna
(10 proc.), baler, konserter, mont-de-piété
och grafplatser; 3) bidrag af staden samt 4)
andra källor, bl. a. donationer. Enligt lag af
14 juli 1905 är hvarje behöfvande sjuk, obotlig
eller ålderstigen (öfver 70 år) berättigad till
understöd i den kommun, där han har hemortsrätt
(där han utan afbrott vistats 5 år). Efter fyllda
65 år vinnes ingen ny hemortsrätt. I Paris
bestridas kostnaderna för fattigvården med 70
proc. af staden, 15 proc. af departementet och 15
proc. af staten. Inalles voro 31 dec. 1911 19,514
män och 38,884 kvinnor berättigade och i behof
af understöd, och af dessa voro 2,251 män och
3,179 kvinnor intagna på anstalt. – Sjukhusen
äro antingen allmänna: Hôtel-Dieu, Pitié,
Charité, S:t Antoine, Necker, Cochin, Beaujon,
Lariboisière, Tenon, Laënnec, Bichat, Andral,
Broussais och Boucicaut; eller speciella: för
äldre: Villemin, S:t Louis, Cochin annexe, Broca,
Maternité (barnbördshus), Baudelocque, Clinique
Claude Bernard, Bastion n:o 29 och barnsjukhus
(för pers. under 15 år): Enfants-malades,
Forges-les-Bains, Trousseau, Bretonneau, Herold,
den provisoriska afdelningen i S:t Louis, La
Roche-Guyon, Berck-sur-Mer och Hendaye. I alla
dessa och i afdelningar för nervsjukdomar funnos
vid 1911 års slut 14,446 pers., hvaraf 4,179
barn under 15 år. – Ålderdomshem och liknande
anstalter äro Bicétre (för män) och Salpêtrière
(för kvinnor), dessa båda äfven anstalter för
sinnessjuka, skilda från ålderdomshemmen,
Ivry (för båda könen), Enfants assistés
(där hittebarn och föräldralösa upptas samt
barn, hvilkas föräldrar äro på sjukhus eller i
fängelse; vistelsen är endast tillfällig, emedan
småbarn med sina ammor utflyttas till landet
och äldre barn inackorderas hos familjer eller
sättas i yrkesskolor), Brevannes och S:t Joseph
(konvalescenthem), maisons de retraite (för
personer, som ej sakna egna tillgångar): Menages,
La Rochefoucauld, S:te Perine, Bigottini
och Vineuil, stiftelser för ålderstigna,
grundade på donationer: Boulard, Brézin,
Devillas, Chardon-Lagache, Lenoir-Jousseran,
Galignani, Rossini, Alquier-Debrousse, Dheur,
Chemin-Delatour, Leprince,
Belleville, Bellême, Belloeuil, samt för barn:
Riboutte-Vitallis, Fortin, Hartmann, Davaine
och Parent-de-Rosan, och för barnaföderskor:
Mont-S:t Aignan, Chalon och Roubaix. På alla
dessa anstalter lågo vid 1911 års slut 14,189
pers. Följande anstalter i eller nära P. tillhöra
staten och sortera under inrikesministern:
Quinze-Vingts, blindhem, som äfven understöder
blinda utom anstalten, Institution des jeunes
aveugles (för 250 pupiller af båda könen),
Institution nationale des sourds-muets (för
döf-stumma gossar) samt Charenton-asylen för
sinnessjuka (stiftad 1641). I Vincennes och
Le Vesinet finnas hem för konvalescenter från
sjukhusen, i Charenton (Vacassy) ett hem för
arbetare, som genom olyckshändelse blifvit
oförmögna till arbete. Om Hôtel des Invalides se
Invalid. – Den enskilda välgörenheten underhåller
en stor mängd anstalter. Med understöd af staden
finnas 45 barnkrubbor (crèches) med inalles
972 vaggor och 636 sängar, där mödrar, som ha
sitt arbete utom hemmen, kunna lämna in sina små
barn. – Caisse d’épargne (sparbanken) stiftades
1818. Vid 1911 års slut hade 673,901 enskilda
personer och 624 föreningar ett tillgodohafvande
af 116,75 mill. frcs. Å andra sidan utlånade
stadens pantlåneinrättning (Mont-de-piété) ej
mindre än 41,8 mill. frcs. – Fängelserna äro af
tre slag: polisprefekturens depå (i Palais de
justice), där arresterade temporärt insättas af
poliskommissarierna, Conciergerie (se d. o.),
för rannsakningsfångar, och Prison de Sante
(nära Place Denfert-Rochereau), för fångar,
som afvakta sin dom. De gamla fängelserna
Mazas, S:te Pélagie och Grande Roquette,
hvilkas rifning beslöts 1894, ha ersatts med
fängelset Fresnes-lès-Rungis utanför P. Petite
Roquette (för unga brottslingar) har ersatts
med landtbruks- och trädgårdskolonien Montesson
(sedan 1896).

P. har 19 kyrkogårdar, 13 inom och 6 utanför
stadsområdet. De tre förnämsta heta officiellt
"den östra" (la cimetière de l’Est), norra
(la cimetière du Nord) och södra (la cimetière
du Sud), men kallas i regel Père-Lachaise,
Montmartre och Montparnasse. Père-Lachaise,
som är uppkallad efter Ludvig XIV:s biktfader
Lachaise, är den största (44 har) och mest
intressanta, emedan stadens mest framstående
personer där begrafvas. Området köptes
1804 af staden och ordnades af arkitekten
Brongniart. Antalet monument of verstiger 20,000,
många af högt konstvärde. Det berömdaste är
Bartholomés Monument aux Morts (afbildadt i bd
2, sp. 996). Allhelgonadagen (la Toussaint) och
de dödes dag (1 och 2 nov.) besökes kyrkogården
af mer än 130,000 pers. Montmartre, belägen vid
Boulevard Clichy, och Montparnasse vid Boulevard
Edgar Quinet ge ej Père-Lachaise mycket efter
i fråga om dyrbara monument. – Ett särskildt
intresse har den lilla kyrkogården Picpus
(s. ö. om Place de la nation), tillhörande
de familjer, som där ha sina grafvar. De
förnämsta namnen bland Frankrikes adel läsas
på dess monument. I en stor gemensam graf
hvila de, som under revolutionen halshöggos
på Place du trône från 2 prairial år II till
9 thermidor följande år (1,306 pers.). – Många
äldre kyrkogårdar ha öfvergifvits och småningom
blifvit öfverbyggda. Ben, som i dem anträffats,
ha i stora massor sammanförts i katakomberna,
de gamla stenbrott, som sträcka sig under en stor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free