Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parny, Évariste Désiré Desforge de - Paro. Se Paros - Parodi - Parodiera - Parodos - Paroimia - Parokialkyrka - Parola - Parole - Paroll - Parom. Se Perun - Paromoion - Paromologi - Paronomasi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Paro-Paronomasi
142
Ëléonore sedermera vardt ryktbar genom
hans sånger. I Paris lefde P. i epikureisk
behaglighet. Han beordrades 1784 till Indien
som adjutant åt iranske generalguvernören, men
tog afsked ur armén 1786 och innehade, sedan
hans förmögenhet smält ihop genom revolutionen,
några civila ämbeten. 1803 invaldes han i Franska
akad. Med sina Poésies érotiques (1778-81)
återinförde P sann och osminkad känsla i den
urartade franska lyriken. Kärlekens vällust,
svartsjuka och saknad äro där målade med värma
och älskvärdhet. Föga mindre gynnsamt emcttog
samtiden P:s lasciva och hädiska alster La
guerre des dieux andens et mödernes {1799;
flera uppl.). I samma anda skref han sedermera
Les déguisements de Venus (1805), Le paradis
perdu (s. å.) m. fl. långa dikter. P:s Oeuvres
complëtes utgåfvos i 5 bd 1808 (flera uppl.),
hans oeuvres inédites 1826 och Oeuvres choisies
1827. Dikter af P. äro tolkade på svenska af
bl. a. fru Lenngren.
Paro. Se Paros.
Parodi (grek. parodi’a, af para’, bredvid,
vid sidan, och ode, sång, dikt), ret.,
förlöjligande omdiktning. Parodien bibehåller
och skärper de stilistiska egendomligheterna i
originalet och underlägger dem dessutom ofta
ett innehåll, som icke passar för formen,
hvarigenom den individuella stilens maner
blottlägges. Själfva de homeriska sångerna voro
hos grekerna tidigt föremål för parodierande
behandling, hvarpå ett exempel finnes kvar i den
s. k. "Batrachomyomachia" (se B a-trachomachia),
som efter mönstret af Iliaden skildrar en
strid mellan grodor och råttor. Mästare i den
satiriska parodien var Hipponax, hvarjämte
det äldre attiska lustspelet (Aristofanes
m. fl.) i yidsträckt omfång tillgodogjorde sig
detta effektmedel. Parodien kan f. ö. rikta sig
ej endast mot ett enstaka skaldestycke, utan
äfven mot en liel klass sådana, t. ex. Boileaus
"Le lutrin", Tas-sonis "La secchia rapita",
Holbergs "Peder Paars" och Wessels "Kjærlighed
uden strömper". Det mest storartade alster
af detta slags parodi, som någon litteratur
eger att uppvisa, är Cervantes’ "Don Quijote"
(se Ger v an t e s). Som exempel på de äfven i
vår litteratur talrikt förekommande parodierna
må anföras Hallmans "Corporal ölbom" och Brauns
"Bränvi-net", af hvilka den förra är diktad efter
mönstret af Creutz’ "Elegie", dan senare efter
Tegnérs "Elden". Af Euneberg finnas parodier på
sånger af "Fritjofs saga", af M. Koch på flera
samtida i "Litterära storverk i västficksformat"
(1913). Från parodien skiljer sig, ehuru detta
visst icke alltid iakttages i det vanliga
språkbruket, t r a-v e s t i e n därigenom,
att denna bibehåller originalets innehåll, men
behandlar detta på ett förlöjligande sätt. Till
detta slag höra fransmannen Scarrons och tysken
Blumauers bekanta komiska
omdiktningar af "Æneiden" samt
offenbachiaderna. På sv. finnas
bl. a. H. Molanders "Ibsen i västficksformat"
(1895) och en öfv. af Bret Hartes "Koncentrerade
romaner" (1902). A. M. A.*
Parodiera (se Parodi), göra en parodi af,
förvrängande härma, förlöjliga. - Parodisk,
i skämtsamt syfte förvrängande.
Pa’rodos, den första körsången i ett forngrekiskt
drama, hvilken sjöngs vid eller omedelbart
efter körens inträdande i orchestran (se
d. o.). Den har sålunda sin plats mellan dramats
inledning (prolo-gos) och första hufvudakt
(epeisodion). Parodos kallades äfven hvardera
af de båda hufvudingån-garna till orchestran,
hvilka på den grekiska teaterns högra och vänstra
sida skilde åskådarrum-met från den fristående
fondbyggnad, som begränsade skådeplatsen
(skene). Jfr T e a t e r. A. M. A.
Paroimi’a (af para’, bredvid, och õl’mos, väg),
grek. Se Ordspråk.
Parokiälkyrka (af mlat. paro’chia, församling,
pastorat, af paræcia, biskopsstift), moderkyrka,
hufvudkyrkan i en församling.
Pa’rola, by i Hattula socken, Tavastehus län,
Finland, bekant för den "malm", där de finska
regementena under svenska tiden och intill
1866 brukade mötas till sommarläger, utgör
f. n. mötesplats för de i Finland förlagda
ryska trupperna. Vid ett besök där 1783
råkade Gustaf III ut för ett armbrott. 1868
upprestes en af finske skulptören Karl
Sjöstrand modellerad minnesstod, ett lejon
i brons, på Parola malm till minne af kejsar
Alexander II:s mönstring därstädes af de finska
indelta bataljonerna 29 juli 1863. Efter
Lill-Luolais närbelägna hemman namnes
malmen äfven L i 11 - L u’o l a i s-m a l m.
A. u. F.
Parole [parå’ll], fr., fältrop. - P. d’honneur
[dånnor], hedersord; på mitt hedersord! Jfr
Paroll.
Paro’II (af fr. parole}, i flera arméer liktydigt
med fältrop (se d. o.), likväl stundom med den
olikheten (som t. ex. i tyska armén), att paroll
ges endast åt officerarna. Jfr Parole.
Parom, myt. Se P e r u n.
Paro’mõion (grek., "tämligen likt"), tätt
upprepande af samma eller likaljudande ord,
t. ex. den latinska hexametern Sunt pueri pueri,
pueri pue-rilia tractant ("Pojkar äro pojkar,
och pojkar ha pojkaktigheter för sig").
Paromologi (grek. paromologi’a), ret., skenbart
medgifvande åt motståndarens argument.
Paronomasi (grek. paronomasi’a,
lat. annomina-tio), hos forntidens grammatiska
skriftställare namnet på en retorisk figur eller
ordlek af ganska vidtomfattande betydelse och
användning. Stundom åstadkommes den därigenom,
att ett ord medelst förändring af en enda
bokstaf erhåller en helt annan betydelse, som
på ett öfverraskande och anslående sätt bringas
i samband med den betydelse, som ordet i sin
oförändrade form eger, t. ex. då det latinska
ordet amans, "älskande", förbytes till amens,
"vansinnig" (jfr Ordlek och Vits). Ett annat
slag af paronomasi består däri, att ord af samma
stam och liknande betydelse sammanställas för
att medelst ljudlikheten starkare framhålla
den gemensamma grundbetydelsen, t. ex. "leka en
lek". Äfven förstår man med paronomasi en hopning
af ljudlikheter utan afseende på samhörighet
i bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
