Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paronomasi - Paronychia - Paronychieæ. Se Caryophylleaceæ - Paronychin. Se Herniaria glabra - Paropamisos. Se Parapanisos - Paros - Parosmi - Parotia. Se Paradiseidæ - Parotis. Se Spottkörtlar - Parotitis. Se Påssjuka - Paroxysm - Paroxytonon - Par preference - Par procuration - Parr. Se Laxsläktet, sp 1451 - Parr, Katarina - Parr, William - Parra. Se Jassanan - Parral - Parramatta - Parras de la Fuente - Par renommée - Parrhasios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Paronychia-Parrhasios
144
delse. I sistnämnda mening omfattar
paronomasien äfven allitteration,
assonans och r i m (se dessa ord)
A. M. A.*
Paronychia (grek., nageltrång), med.,
inflammation i och omkring nageln, hvars orsak är
inträngande af bakterier af flera olika slag. Om
inflammationen (grek. onychia] tar sin början
i själfva nageln eller i omgifningen, t. ex. i
nagelvallen, är för sjukdomens utveckling
af ringa betydelse, och därför användas båda
dessa namn utan åtskillnad. En af de vanligaste
nagelinflammationerna är den, som uppstår på
fötterna, vanligen stortån, genom för trånga
skodon och bristande renhållning af naglarna och
till hvars uppkomst de vanliga varbakterierna
oftast äro direkt orsak (se Nageltrång).
L. Mbg.
Paronychiëæ, bot. Se Caryophyllaceæ.
Paronychin, bot. farm. Se Herniaria g l abr a.
Paropa’misos (lat. Paropa’misus). Se P a r a-p
a n i s o s.
Pa’ros (nu På r o), ö inom Grekland, en af de
största bland Cykladernas grupp, i södra delen af
Arkipelagen, mellan öarna Naxos i ö. och Oliaros
(nu A n ti p a ros) i v. Areal 205 kvkm. 7,725
inv. (1910). P. består till största delen af ett
berg, hvars högsta spets, Marpessa (nu Hagios
Elias), når en höjd a! 771 m. ö. h’. Hufvudorten
P a r i-kia (fordom Paros), med omkr. 2,700
inv., ligger på västra sidan af ön. Som äldsta
inbyggare nämnas kreter och arkader, hvilka dock
snart efterträddes af joniska nybyggare. Det
joniska P. uppblomstrade hastigt, så att det
redan i slutet af 8:e årh. f. Kr. kunde utsända
en koloni till Thasos. Längre fram stod P. under
Naxos’ öfvervälde och slöt sig på perserkrigens
tid till perserna. Kort därefter kufvades det
af Aten genom Themistokles och tillhörde sedan
antalet af dess tributpliktiga bundsförvanter;
de stora summor, till hvilka tributen uppgick,
visa, huru rikt Paros på den tiden var. ön har
godt om vatten, men föga är uträt-tadt för dess
uppodling. P. var under forntiden berömdt för
sin rikedom på den yppersta gulhvita statymarmor
(pariskmarmorl. Parosmarmor) och äfven som
skalden Archilochos’ födelseort. Försök ha
på senare tid gjorts att åter exploatera öns
marmor. Arkeologisk ryktbarhet har det vunnit
genom den 1627 där upptäckta marmorkrönikan
(Marmor parium, äfven känd under namn af
Arundelska marmor-taflan, se Arundel marbles),
omfattande tiden från 336 till 999 f. Kr. Flera
rätt märkvärdiga ruiner och grafvar ha på senare
tiden blifvit lagda i dagen. Den strax v. om
P. belägna mindre ön Antiparos är märkvärdig
för sina stora praktfulla stalaktitgrottor,
beskrifna af Nointel (se d. o.), som där
tillbragte tre dagar. P. bildar tillika med Naxos
och Antiparos en eparki inom nomos Cykladerna.
R- Tdli. (J. C.)
Parosml (af grek. para’, bredvid, och
osmë, lukt), med.y sjukdom, som består i
luktförnimmelser utan verklig grund. Se
Nässjukdomar, sp. 350.
Paro’tia, zool. Se Paradiseidæ.
Parõtis, fysiol. Se Spottkörtlar.
Parotitis (af grek. para7, bredvid, och üs,
gen. oto’s, öra). Se Påssjuka.
Paroxy’sm (grek. paroxysmo’s, eg. upphetsning),
häftigt anfall af sjukdom, som af feber,
fallandesot, kramp, mani m. m.; ofta
liktydigt med häftigt vredesanfall. - Adj. p
a r o x y s-m ä l, p a r o x y sm ä t is k.
F. B.*
Paroxy’tonon (grek., af para’, bredvid, och
oxy-tonon, se d. o.), ord med hög ton (akut)
på näst sista stafvelsen (penultima).
Par préférence [preferä’s], fr., företrädesvis,
framför allt, framför alla andra. Jfr K a t’e
x o-c h e n och Par excellence.
Par procuration [pråkyrasiå’], fr., genom
fullmakt, genom ombud eller ställföreträdare. Då
t. ex. furstliga giftermål försiggå par
procuration, har den ene kontrahenten en
ställföreträdare, som i hans namn vid vigselakten
afger och mottar löftet. Par procuration vigdes
t. ex. de svenske konungarna Adolf Fredrik och
Oskar I.
Parr [pä’a], eng., zool. Se L a x s l ä k t e t,
sp, 1451.
Parr [pa’e], engelsk släkt. 1. Katarina P.,
engelske konungen Henrik VIII :s sjätte gemål. Se
Katarina, engelska drottningar 4. - 2. William
P., markis af Northampton, den föregåendes
broder, politiker, f. 1513, d. 1571, erhöll
1537 knightvärdighet och blef i samband med
sin systers giftermål med Henrik VIII 1543
upphöjd till earl af Essex samt inkallad i
rådet. P. blef 1547 markis af Northampton och
stödde under Edvard VI:s regeringstid först
protektorn Somersets och sedan hertigens af
Northumberland politik. Vid Edvard VI:s död 1553
tog P. parti för Jane Grey. Efter Maria Tudors
seger öfver henne insattes P. (juli s. å.) i
Tower och dömdes till döden, men slapp undan
med förlust af sina titlar och af en del utaf
sina gods samt frigafs i dec. s. å. Drottning
Elisabet återgaf honom 1559 hans markisvärdighet.
2. V. S-g.
Parra, zool. Se Jassanan.
Parral, stad. Se Hidalgo del Parra 1.
Parramatta [päromä’te], stad i brittiska
kolonien Nya Syd-Wales, 18 km. v. n. v. från
Sydney, vid ån P., ofvanför dess lopp i Bay
Port Jackson. 12,465 inv. (1911). Järnväg till
Sydney. Fabriker och vinodling, betydlig handel
med frukt. P., till en början kalladt Rosehill,
var förr deportationsort. Jfr P a r a m a 11 a.
(J. F. N.)
Påvras de la Fuente [fwä’nte], stad i mexikanska
staten Coahuila, 50 km. ö. om saltlagunen L
a-guna de P. 6,476 inv. (1900). Silfvergrufvor,
bomulls- och vinodling. Bomullsindustri. J. F. N.
Par renommée [renåme’], fr., ryktesvis; till
namnet.
Parrha’sios, grekisk målare, tillhörande den
joniska skolan, f. i Efesos, var lärjunge af
sin fader, Evenor, lefde omkr. 400 f. Kr. i
Aten och var afliden omkr. 388. P. namnes
ofta jämte Zeuxis, hvars medtäflare han var,
och han lade liksom denne hufvudvikt på den
illusoriska naturlikheten, men valde i motsats
mot denne helst ämnen, genom hvilka han fick
tillfälle till framställning af psykologiskt
intressanta situationer, såsom Odysseus
hycklande vansinne. Striden mellan Odysseus
och Ajas om Akilles’ vapen, Filoktetes pä ön
Lemnos samt framställningen af Demos (folket),
en personifikation af atenarna. Dessutom målade
han enstaka gudar och hjältar samt genreartade
bilder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
