- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
153-154

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parthenocissus - Parthenogenesis. Se Partenogenes - Parthenon - Parthenonfrisen. Se Parthenon - Parthenope - Parthenope. Se Neapel, sp 652 - Parthenoneiska republiken - Parthia. Se Partien - Parti - Partialbråk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

153

Parthenocissus-Partialbråk

154

Parthenoci’ssus Planch., bot., växtsläkte
af fam. Vitaceæ, utmärkt af förekomsten af
häftskifvor på klängena. De 15 arterna växa i
Asiens och NordAmerikas tempererade trakter. En
af våra vanligaste odlade klätterväxter,
använd till beklädnad af väggar, verandor
o. d., är den nordamerikanska P. quinquefolia
(Ampelopsis eller Quinaria quin-quejolia), vild
vinrank a, jungfruvin. Äfven P. tricuspidata
f. Veitchü (Ampelopsis Veit-chii),
som kan klättra uppför en alldeles slät
mur med tillhjälp af sina häftskifvor,
odlas som prydnadsväxt. Båda arternas
fingrade blad bli vackert röda på hösten.
G. L-m.

Parthenoge’nesis, grek. Se Partenogenes.

Parthenon (grek., "jungfrurum"), "jungfruns",
Pallas Athenas festtempel på Akropolis
(se d. o.) i Aten, hvars skyddsgudinna och
välgörarinna (jfr Athena) hon var. Då Aten
efter perserkrigens slut framstod som Greklands
främsta stad, ville dess invånare beteckna detta
genom att göra sin akropol till den genom sina
byggnads- och bildverk skönaste platsen i den
grekiska världen. Präktigast af alla de härliga
byggnaderna var P., som

illustration placeholder
Parthenon, tänkt i restaureradt skick.


blef färdigt 438 f. Kr. (se fig. och
Akropolis, sp. 433; jfr Byggnadskonsten,
sp. 715). Arkitekterna, Iktinos och Kallikrates,
hade förstått att så afväga intrycket af
templet, hvari ingen enda linje är fullt rät,
att det hela blef lugnt och majestätiskt;
ännu i dag, sedan förödelsens styggelse satt
sin prägel på detsamma, tvingas åskådaren
till andaktsfull beundran ej minst då han ser
templet mellan rosenhäckarna i trädgårdarna
n. om Aten. Gudinnans kryselefantina bild
(se Kryselefantin) var af Fidias, och samme
oupphunne mästare hade skildrat det stora
årliga till gudinnans ära hållna panateneiska
festtåget från staden upp på Akropolis i
den kring cellan löpande frisen. Särskildt
utmärkta äro ryttartåget (jfr pl. II till
art. Bildhuggarkonst) och de offerkärlbärande
jungfrurna. Af metoperna framställde de östra
gudarnas kamp med giganterna, de västra striden
mellan greker och amasoner, de södra striden
mellan grekerna och centaurerna, de på norra
sidan äro borta. Östra
gafveln skildrade Athenas födelse ur Zeus’
hufvud, den västra hennes strid med Poseidon
om beskyddarskapet öfver Attika. En stor del af
dessa bildverk (jfr pl. II till Bildhuggarkonst)
liksom af relieferna på cellaväggen befinna sig
i British museum (se Elgin marbles). Litt.,
bl. a. A. Michaelis, "Der Parthenon"
(1871), A. S. Murray, "The sculptures of the
Parthenon" (1903), och Ch. Diehl, "Excursions
archéologiques en Grèce" (1897).
J. C.

Parthenonfrisen. Se Parthenon.

Parthënopo, astron., en af småplaneterna.

Parthënope. Se Neapel, sp. 652.

Parthenopëiska republiken (af Neapels gamla
grekiska namn Parthcnope) kallades den efemära
statsbildning å södra Italiens fastland, som
upprättades af fransmännen 1799, sedan det
neapolitanska hofvet dragit sig undan till
Sicilien. 22 jan. proklamerades republiken,
och följande dag besattes Neapel af franske
generalen Championnet efter en häftig kamp
med lazzaronerna. En provisorisk regering
af 25 medlemmar tillsattes, men tryckande
kontributioner framkallade på alla håll
upproriska rörelser, och då krigets gång i norra
Italien i maj tvang Championnets efterträdare
Macdonald att draga sig tillbaka dit, återtogs
Neapel af de kungliga trupperna under Ludovico
Ruffo. 23 juni var dagen för republikanernas
kapitulation, som följdes af en blodig räfst,
vid hvilken icke blott Ruffos, konung Ferdinand
IV:s och drottning Karolinas, utan äfven engelske
ministen s gemål lady Hamil-tons och sjöhjälten
Nelsons namn framstå i ofördelaktig dager. -
Jfr Hüffer, "Die neapolitanische republik des
jahres 1799" (i "Historisches taschen-buch",
1884), och Croce, "La rivoluzione napole-tana
del 1799" (3:e uppl. 1912).

Pa’rthia. Se P ar t i en.

Parti (fr. partie och parti, af lat. partiri,
dela, skifta), del af ett helt; en salubjuden
större mängd af en vara; roll i en opera, stämma
i en tonsats; sällskapsnöje i fria luften,
gemensam förlustelse (rid-, jakt-, lustparti);
de i en sådan utfärd deltagande; i sällskapsspel
ett afslutadt spel; beslut, val, utväg i en
kinkig belägenhet; fördel, gagn (draga parti af);
gifte, äktenskapsledig person, betraktad med
hänsyn till sin förmögenhetsställning eller börd;
meningsflock, verksam grupp af meningsfränder,
anhang, grupp af personer, hvilka ställa sig
under gemensam ledning för att gentemot andra i
det offentliga förfäkta och främja något visst
gemensamt intresse af ideell eller materiell art
(jfr Konservativ, Liberal, Opposition 3, Radikal
och Reaktion); krigsv., användes under 1600-
och 1700-talen som benämning på en för särskildt
ändamål bildad truppafdelning, motsvarande vår
tids detachemang (se d. o.).

Partiälbråk, mat. Hvarje bruten rationell
funktion af en variabel x kan uttryckas
genom en summa af en hel rationell funktion
och en följd af brutna funktioner, som hvar
för sig bli oändliga endast för ett enda
värde på x och bli noll för oändligt stora
värden på x, hvilka senare funktioner kallas
partialbråk. Förfarandet, genom hvilket en
funktion framställes på ofvan angifna sätt,
kallas uppdelning i partialbråk och har be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free