- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
167-168

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pasch. 2. Johan P. - Pasch. 3. Lorens P. d. y. - Pasch. 4. Ulrika Fredrika P.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

167

Pasch

168

målarämbetet - han hade blifvit mästare
1734 -, upphöjdes 1736 till "konstmålare"
samt blef 1748 k. hofmålare. 1755 begaf
P. sig till Italien, stannade ett hälft år
i Kom och besökte äfven Neapel. 1758 erhöll
han hofintendentsiullmakt. På sin verksamhet
förtjänade han en vacker förmögenhet, som tillät
honom att efter Hårlemans plan uppföra ett
eget, elegant hus vid Mästersamuelsgatan samt
att inköpa och försköna Lögeboda (nu Bellevue)
vid Roslagstull. - P. egnade sig hufvudsakligen
åt ruinsdekoration och åtnjöt hos sin samtid
högt anseende i detta konstfack. Hans förnämsta
arbete är fulländningen af plafonden i Stockholms
slottskapell, hvilken påbörjats af Taraval. Äfven
andra målningar på Stockholms och Drottningholms
slott vittna om hans i fransk skola utbildade
talang. Jämväl för privatboningar var han verksam
i Stockholm och i landsorten. Så utförde han
väggmålningar i forna Plomgrenska huset vid
Kornhamnstorg, för Läckö slott, hvilka sedan
kommo till Åkerö, för Hörle bruk vid Värnamo
o. s. v. Han målade äfven dekorationer för
Bollhusteat,ern. Af samtida berömdes mycket hans
dekoration för en parkteater på Drottningholm
1752, då "Kina" invigdes (den föreställde ett
vattenfall och var af betydande mått). Staf
flitaflor af P:s hand äro sällsynta. Jämte
några porträtt märkes den s. k. Hönstaflan
(Gripsholm 1747, förut tillskrifven Taraval -
den målades på K. G. Tessins beställning, och
Tessins handsekreterare Berch uppger P. som
dess målare); en annan, som tillhört Eich-horns
samlingar, skildrar Afunden och bedrägeriet emot
oskulden (är äfven etsad af P. 1765). Såsom
etsare har P. efterlämnat ett par satiriska
kopparstick. Han egde en värderik samling af
målningar och gravyrer.

3. L öre n s P. d. y., son af P. l, målare,
f. 6 juni 1733 i Stockholm, d. där 29
apr. 1805. Han erhöll från 1748 undervisning
af fadern, studerade från 1752 i Pilos ateljé
i Köpenhamn samt vid konstakademien där under
ledning af denne, Saly och Preisler samt erhöll
1754 en l :a medalj för teckning. I okt. 1758
begaf han sig till Paris och egnade sig åt
historiemålning, arbetade i Pierres ateljé samt
handleddes äfven af Deshayes och Boucher. Hans
ansökningar om understöd från hemlandet hade
emellertid ingen framgång. Han började då öfva
porträttmåleri för att vinna sin utkomst. 1763
erhöll han ett understöd af 3,000 dal. kmt å
slottsbyggnadsmedlen, med förslag att återvända
hem, reste i början af 1764 från Paris, uppehöll
sig någon tid på ett adligt gods i Flandern,
där han målade familjens porträtt, och for
sedan till Haag, i hvars "schilderconfrerie"
han s. å. inskrefs och där han, öfverhopad
af beställningar, dröjde ett stycke in på år
1765. Under resan genom Tyskland erhöll han så
många uppdrag, att han först i nov. 1766 återsåg
Stockholm. Rehn

föreställde honom strax för konungen, som
af honom beställde sitt porträtt, och sedan
följde den kungliga familjens. Därefter
kommo beställningar oaflåtligt, och
P:s rykte, betydande redan före hans
hemkomst, växte alltmer. 1768 åtog han sig
teckningsundervisningen vid den återupplifvade
konstakademien och erhöll 1773 professors
fullmakt. Efter Pilos död valdes han 1793 till
akademiens direktör, hvilket val sedan förnyades
flera gånger. Han inlade mycken förtjänst
om undervisningens ordnande och utvidgandet
af akademiens verksamhet, synnerligast genom
utställningarnas bättre organisation. Bland
hans arbeten efter hemkomsten från utlandet
märkas Adolf Fredrik (i hel figur, målad för
danska hofvets räkning, 1769; ett annat exemplar
på Gripsholm), Lovisa Ulrika (midjestycke; på
Rosersberg, Gripsholm m. fl. ställen), Gustaf III
och Sofia Magdalena (helfigursbilder, 1773 -75,
för ryska kejsarinnan), andra porträtt af Gustaf
III (ett i helfigur på Gripsholm, trol. 1776, ett
i Vasa hofrätt, i Konstakademien ett i knästycke
och en studie i pastell af konungens hufvud),
hertig Karl (Stockholms rådhus), Karl och
Fredrik Adolf (Gripsholm) samt Gustaf IV Adolf
(flera, hvaribland ett porträtt i helfigur på
Gripsholm). En ceremonibild af samma karaktär som
kungabilderna är helfigursporträttet af Göran
Gyllen-stierna i landtmarskalksdräkt (1789,
Uppsala universitet). För Riddarhuset utförde
P. 1778 bl. a. en serie landtmarskalksporträtt
i bröstbild, 39 st., flera i original,
andra i fritt behandlade kopior. Bland hans
många öfriga porträtt finnas i Konstakademien
bilder af Sergel som ung (1758), G. Lundberg,
Ljungberger (1770, lifligt uppfattadt, bredt
behandladt), Fredenheim (1779), Rehn (1782),
själf porträtt (omkr. 1800) m. fl. Bland hans
damporträtt fru Wargentin (1769, Nationalmuseum),
friherrinnan Fleming (omkr. 1778, Lindholm),
H. M. Cronstedt (omkr. 1800, Fullerö). - P. är
en fullgod representant för sin tids smak. öfver
hufvud taget är P. en af de mest manerfria af
tidens svenska porträttörer. Hans uppfattning
af personerna är artig och älskvärd, ofta
spirituell, hans ceremonibilder äro praktstycken,
figurerna i värdig ställning utan poserande,
målningssättet är säkert och lugnt, i en
behagfull, sval färgton, i breda drag, fast och
stark modellering. Dräkten - silf-verbroderier,
siden, sammet - behandlas med virtuositet. I de
senare porträtten bli modelleringen tämligen hård
och skuggorna mörka. Hans borgerliga porträtt
äro i regel lugnt och värdigt hållna. P. utförde
äfven etsningar och modellerade. Flera af hans
porträtt äro graverade af Floding, Gillberg,
Akrel m. fl.

4. Ulrika Fredrika P., den föregåendes syster,
målarinna, f. 10 juli 1735 i Stockholm,
d. där 2 apr. 1796, handleddes af sin fader
i konstens första grunder. Hennes tidigaste
arbeten voro de vid denna tid mycket omtycktas,
k. "regentlängder-na", samlingar af porträtt af
Sveriges regenter från Gustaf I. Småningom fick
hon beställningar på enskilda personers porträtt
och kunde försörja både sig själf och sin
fader, som hon vårdade på hans ålderdom. Efter
sin återkomst från utlandet (1766) utöfvade
Lorens P. betydligt inflytande på systerns
konstnärskap. 1773 blef hon ledamot af Målar-och
bildhuggar-akademien. I hennes konstnärskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:34 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free