- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
173-174

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pas de Calais - Pas de deux. Se Pas - Pasdeloup, Jules Étienne - Pas de quatre. Se Pas - Pas de trois. Se Pas - Pase - Pasek, Jan Chryzostom - Pasengen - Pasewalk - Pashtun - Pasic, Nikola - Pasifaë. Se Minos och Minotauros - Pasigrafi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skogen är mycket obetydlig. Jämte åkerbruket,
som är högt utveckladt, är boskapsskötseln af
stor vikt. Två stenkolsfält ligga inom dep.,
hvilka lämna omkr. 12 mill. ton kol. Viktigaste
industrigrenarna äro metall- och textilindustrien
samt tillverkning af socker, brännvin,
vegetabiliska oljor, papper och lergods. Vid
kusten idkas fiske, hufvudsakligen af städerna
Boulogne, Étaples och Calais. Badorter äro
Boulogne, Berck-sur-mer, Paris-plage, Wimereux
m. fl. Handeln är mycket liflig samt har sina
hufvudorter i Calais och Boulogne. De viktigaste
kanalerna gå från S:t Omer till Calais, från
S:t Omer till Aire (förenar Lys med Aa), från
Aire till La Bassée, hvarjämte flera floder
äro kanaliserade. Departementet är indeladt i
6 arrondissemang: Arras, Béthune, Boulogne,
Montreuil, S:t Omer och S:t Pol. Hufvudstad
Arras. 1 o. 2. (J. F. N.)

Pas de deux, fr., dansk. Se Pas.

Pasdeloup [padlõ], Jules Ë t i e n n e,
fransk musiker, f. 1819 i Paris, d. 1887
i Fontainebleau, inträdde 1829 i Paris’
konservatorium, där han senare (1841-50 och
1855-68) verkade som lärare. Hans egentliga
kall var emellertid dirigentens, och hans
största berömmelse är att ha i Paris anordnat de
s. k. "concerts populaires", symfonikonserter
för billigt pris. Dessa började 1861 i Cirque
d’hiver och framgingo ur den af P. tidigare
(1851) stiftade Société des jeunes artistes
du conservatoire. Efter hand undanträngda
af Colonnes och Lamoureux’ konkurrerande
företag, upphörde P:s symfonikonserter
1884. P. var äfven tidtals dirigent för
manssångföreningar ("or-phéons") i Paris
samt 1868-69 direktör för Théåtre lyrique.
A. L.*

Pas de quatre, fr., dansk. Se Pas.

Pas de trois, fr., dansk. Se Pas.

Påse, babylonisk dynasti. Se Babylonien, sp. 578.

Pa’sek, Jan Chryzostom, polsk krigare och
memoarförfattare, f. omkr. 1630, d. omkr. 1701,
uppfostrades af jesuiter och inträdde i
krigstjänst. Under Czarniecki deltog han i
fälttågen till Danmark och Ryssland, men drog
sig 1667 tillbaka till sin landtegendom,
där han författade sina kulturhistoriskt
intressanta memoarer, Pamietniki. De trycktes
fullständigt först 1836, men ha sedan utkommit
i flera upplagor. Anteckningarna sträcka sig
till 1688. På danska finns en god öfversättning
i urval af St. Rosznecki 1896 ("Polakkerne
i Danmark 1659" ; tysk öfv. 1838). Hans af
latinska fraser och grof humor späckade stil
ger en dråplig bild af författaren och hans tid.
A-d J.

Pasengen, zool., namn på bezoar-bocken (se
d. o.).

Pasewalk [påse-], stad i preussiska
reg.-omr. Stettin (Pommern), vid Ucker,
knutpunkt för järnvägarna Stettin-Stralsund
och Angermünde- Stralsund. 10,916
inv. (1910). Progymnasium. P. är en af de äldsta
städerna i Pommern, erhöll sina stadsrättigheter
i slutet af 1100-talet samt var medlem af
hanseförbundet. Staden besattes 3 sept. 1630 af
svenskarna, men återtogs 4 dagar senare af de
kejserlige och brändes. 30 jan. 1631 besattes
P. af Gustaf Adolf, och dess befästning, ringmur
med omgifvande enkel jordlinje, förstärktes
sedan af svenskarna. Med det öfriga Vorpom-mern
kom P. genom westfaliska freden (1648) till

Sverige och afträddes 1720 jämte det öfriga
Pommern s. om Peene till Preussen. 31
aug. 1758 besattes P., som förut utrymts af
preussarna, af svenskarna under generalmajor
Carpelan. Sedan P. återbekommits af preussarna,
intogs det än en gång af svenskarna under
generallöjtnant Ehren-svärd 4 sept. 1760,
hvarefter dess befästningar förstärktes, och 3
okt. s. å. tillbakaslogs lyckligt ett preussiskt
anfall. Wbg. L. W:son M.

Pashtun, inhemskt namn på afganerna. Se P a s-t
u n.

Pa’Sic [-Jitj], Nikola, serbisk statsman,
f. 1846 i Zajcar, inträdde efter tekniska
studier i Zürich, i statstjänst, deltog i
turkiska kriget (1876 -78) och blef sedan
ingenjör. Som framstående medlem af det
radikala partiet invaldes han i skupsjtinan
1878 och blef partiets ledare 1883. Efter
en politisk sammansvärjning måste han fly
till utlandet och dömdes af krigsrätt till
döden. Efter amnestien 1886 återvände han,
återtog ledningen af det radikala partiet, blef
riksdagens president, borgmästare i Belgrad
och 1891-92 ministerpresident. De två följande
åren var han sändebud i Petersburg. Efter
den nya konstitutionen 1894 entledigades han
från denna post, men kvarhölls af regeringen
i Ryssland för att hållas aflägsnad från det
radikala partiet. Efter attentatet mot kung
Milan 1899 anklagades han för delaktighet
i en förment sammansvärjning och dömdes
till fem års fängelse, men benådades genom
Rysslands mellankomst. I febr. 1904 öfvertog han
utrikesministerportföljen i ministären Gruitj,
men lämnade den i aug. 1905, då ministären
abdikerade. Under det stora Bal-kankriget
1912-13 var han åter ministerpresident och
ledde vid fredsförhandlingarna med mycken
skicklighet och framgång Serbiens politik.
’ A-d J.

Pasifaë (grek. TlaoKpårj, lat. Pasi’phaë). Se
M i n o s och Minotauros.

Pasigrafi (af grek. pasi, för alla, och gr a’fan,
skrifva), en skrift, som är så inrättad, att
den kan läsas och förstås af alla (som känna
systemet), utan hänsyn till att de tala skilda
språk. Pasigrafi är en art af ideografi (se
d. o.): den ansluter sig till talspråk, men ej
till något visst sådant. Hvar och en läser den
pasigrafiska skriften på sitt eget språk. Så
läses t. ex.

195 2815 104-3899 3406-4 99 3999-04 (Paics
system) af en svensk: "på himmelen se vi
månen och stjärnorna", af en fransman: "sur
le ciel nous voyons la lune et les étoiles"
o. s. v. Pasigrafiens princip är den, att
hvarje begrepp eller hvarje relation mellan
begrepp utmärkes genom ett skrif-tecken eller en
kombination af skriftecken. De flesta förslag gå
ut på användningen af siffror, så redan Bechers
(1661) och så det i nyaste tid mest bekanta:
Bachmeiers ("Grundzüge einer pasigra-phie"
1853). Andra bruka mer eller mindre godtyckliga
tecken, så t. ex. Wilkins (1668), Berger (1779),
Näther (1805, hieroglyfer), Sinibaldo des Mas
(1863, notskrift). Andra åter kombinera tecken
och siffror, så t. ex. svensken Janne Damm i
sin "Praktische pasigraphie" (1876). En sådan
skrift af tecken blir mycket besvärlig att lära;
e«n skrift med siffror är omöjlig att lära,
utan förutsätter alltid bruket af en ordbok,
i hvilken t. ex. en svensk kan finna, dels
hvilken siffra som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free