- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
177-178

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paskievitj, Ivan Fedorovitj - Paskill - Paskillant. Se Paskill - Pasma l. Pasman - Paso - Pasoeroean - Pasolini, Guiseppe - Paspalum - Pasquier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

177

Paskill-Pasquier

178

Turkiet. 1826 slog han under Jermolovs
öfverbefäl perserna vid Jelizavetpol och vann
1827 som öfver-befälhafvare stora framgångar
i Kaukasien, hvarefter han eröfrade Erivan
och öfver Äras framryckte till Tauris. Genom
besättandet af Ardab tvang han Persien
till den för Ryssland förmånliga freden i
Turkmantjaj (febr. 1828). Grefvevärdig-het
och l mill. rubel blefvo hans belöningar. Då
kriget med Turkiet utbröt 1828, fick P. befälet
i Mindre Asien och visste att med ringa krafter
vinna stora framgångar. Genom stormningen af
Kars (5 juli), segern öfver Kiossa Muhammed
(9 aug.) och fästningen Achalziks intagande
(16 aug.) afgjorde han fälttågets utgång på
denna krigsskådeplats och befäste sin ställning
året därpå genom en lysande seger och fästningen
Erzerums intagande (juli 1829). Hans framgångar
skaffade honom fältmar-skalksstafven. 1830
kämpade P. åter i Kaukasien och lade Dagestan
under Rysslands välde. I juni 1831 öfvertog han
efter Diebitschs död högsta befälet i Polen,
verkställde öfvergången öfver Weich-sel och
afgjorde kriget genom stormningen af War-schau 6
sept. och stadens kapitulation 8 sept. s. å. Han
utnämndes till furste och ståthållare i Polen,
där han genom sin vaksamhet nedslog flera
upprorsförsök. 1849 förde P. den ryska armé,
som inryckte i Ungern för att kufva upproret där,
och afgjorde äfven där utgången, i det han tvang
ungerska hären till kapitulationen vid Vilågos
(aug. 1849). Hans framgångar måste i mycket
till-skrifvas den skicklighet, med hvilken
han använde diplomatiska medel, den omsorg,
med hvilken han planlade och förberedde sina
rörelser, och den kraft han lade i dagen vid
deras utförande. Vid Krimkrigets utbrott kallades
P. i april 1854 åter till högsta befälet,
denna gång på krigsskådeplatsen i Europa. Han
verkställde Donauöfvergån-gen och belägrade
Silistria, men lade ej i dagen den beslutsamhet
man väntat, hvarför han i juni s. å. hemkallades
och återgick till sin befattning som vicekonung i
Polen. Hans bildstod restes i Warschau 1869. Se
Stjerbatov, "Le feldmaréchal prince P." (6 bd,
1888-99). C. O. N.

Paski’ll (af Pasquino, se d. o.), smädeskrift,
ärekränkande skrift, bitter personlig satir på
prosa eller vers, nidskrift, nid visa. - P a s
k i 11 a’n t, paskillförfattare.

Paskilla’nt. Se Paskill.

Pasma (plur. pasmor) 1. Pasman (plur. lika),
längdmått för spunnet garn, hållande 100 "trådar"
(1. hvarf kring haspeln). I olika garnsorter har
pasmornas längd varit olika. Ett annat ord för
detta garnmått är k n ä p p (plur. lika). Jfr
Garn och H ä r f v a.

Paso [pä’sSu], El, stad i Texas. 39,279
inv. (1910). Se El Paso och Juarez 1.

Pasoeroean [pasurüan], nederländskt
resident-skap i östra delen af ön Java. 8,777
kvkm. 2,022,170 inv. (1905), hvaraf 5,407
européer, 13,198 kineser och 2,011 araber och
andra österlänningar. Landet är bergigt (toppen
Semeroe 3,676 m.), utom en smal remsa vid norra
kusten. Mellersta delen (Malang) producerar Javas
bästa kaffe och tobak; dessutom odlas sockerrör,
indigo m. m. ön Sempoe utanför södra kusten
är rik på ätbara fågelbon. Hufvudstaden P. vid
norra kusten (25,132 inv. 1905) har en god hamn;
från den utgå tre järnvägar. J. F. N.

PasoIIni [-å-], Giuseppe, italiensk politiker,
f. 8 febr. 1815 i Ravenna, d. 4 dec. 1876,
kallades 1S48 af sin personlige vän Pius IX
till Rom såsom minister, men drog sig 1849
tillbaka och var därefter i flera år gonfalonjär
(borgmästare) i Ravenna. Vid tiden för det
italienska enhetssträfvan-dets förverkligande
deltog han ifrigt i den patriotiska rörelsen. Han
blef 1860 medlem af italienska senaten, 1861
civil guvernör i Milano och ej långt därefter
prefekt i Turin samt var 1862-64 utrikesminister
(i ministärerna Farini och Minghetti). 1866
ledde han förvaltningen öfver Venezia intill den
definitiva annekteringen. 1876 blef han senatens
president. - P:s Memoire ha utgifvits af sonen
Pietro Desiderio P. (3:e uppl. 1887).

Pa’spalum L., bot., ett släkte af Pamceæ-grup-pen
inom gräsens familj, med småaxen sittande
i klasar eller ax, som ofta äro fingerlikt
ordnade. Släktets talrika arter tillhöra
jordens varmaste trakter, i synnerhet Amerika
(se L l a n o s, sp. 920), och lämna dels ett
utmärkt boskapsfoder, dels ätbara, välsmakande
frön. Flera arter ha i hemlandet medicinsk
användning. O. T. S. (G. L-m.)

Pasquier [pakië]. 1. Ëtienne P., fransk
författare, f. 1529, d. 1615, blef 1564 ryktbar
genom sitt försvar för universitetet i Paris mot
jesuiternas anspråk på uteslutande rätt att leda
undervisningen. 1585-1603 var han generaladvokat
vid kammarrätten (chambre des comptes). Hans
förnämsta arbete är Re-cherches de la Francs
(1560 ff.). Mycket värdefulla för tidens historia
äro hans Lettres (1586). Hans Oeuvres utgåfvos
samlade 1773, i urval 1849.

2. ËtieineDenisP., hertig, fransk statsman,
af samma släkt som den föregående, f. 22
april 1767 i Paris, d. där 5 juli 1862, var
son till parlamentsrådet E t i-e n n e P., som
giljotinerades 1794. Själf satt P., som 1787
blifvit maltre des requétes vid parlamentet,
häktad 1794 under revolutionens värsta skräck-
l tid. Han utnämndes 1806 af Napoleon till
f maltre des requétes i conseil d’état och
ådagalade under tidens politiska skiftningar en
Talleyrands skaplynne, i det han ständigt hyllade
segraren, utan att egentligen visa begär att
förfölja de besegrade. 1810-14 innehade han den
viktiga befattningen såsom polisprefekt i Paris
samt blef därför för några dagar häktad 1812
af general Målet vid dennes snart undertryckta
statshvälf-ningsförsök. P. understödde efter
Napoleons fall



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:34 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free