Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pasteur, Louis - Pasteurfonden - Pasteurinstitutet - Pasteurisering. Se Pastörisering - Pasteurmedaljen - Pastiche - Pastilj - Pastillage. Se Pastellage - Pastinaca. Se Palsternacka - Pasto, San Jaun de - Pasto. Se Pastun - Pastonchi, Francesco
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vaccin mot denna sjukdom (1881). Därmed kan ett
nytt skede af medicinen anses ha börjat.
Sedan dess egnade sig P. oafbrutet åt
undersökningar öfver sjukdomarnas orsaker samt
deras förekommande och botande. Hans sista
märkliga inlägg var behandlingen af rabies
(vattuskräck). Försök på djur hade lärt
honom, att äfven hos sådana djur, som redan
blifvit bitna af galna hundar eller ympade
med verksamt rabiesgift, sjukdomens utbrott
kunde förekommas genom metodiskt verkställda
ympningar af ryggmärgen från rabiessjuka djur,
om nämligen denna behandlats på ett särskildt
sätt. En olyckshändelse gaf honom anledning att
tillämpa sin metod på människan: 6 juli 1885
gjorde han sin första ympning på en nio års
gosse, som två dagar tidigare blifvit biten
af en galen hund. Framgången af behandlingen
var fullständig. Och nu strömmade till hans
laboratorium från alla håll och kanter sjuka,
som bitits af galna hundar. Inom kort kunde
P. meddela en statistik, som syntes ådagalägga,
att hans metod verkligen höll, hvad han väntat
sig af densamma. – I sin ungdom var P. en
lefvande tecknare och pastellmålare. Jfr
därom "P. dessinateur et pastelliste" (med
inledning af R. Vallery-Radot, 1912). P:s
storartade vetenskapliga, för det praktiska
lifvet betydelsefulla upptäckter tillskyndade
honom en mängd belöningar och utmärkelser. En
storslagen hyllning från alla kulturländer
egnades honom vid hans 70-årsdag 1892. (Se
Pasteurfonden och Pasteurmedaljen.) 1873
voterade nationalförsamlingen åt honom 12,000
frcs årligen, och från alla civiliserade
länder ha rikliga penningbidrag samlats till
upprättande af ett särskildt institut, Institut
Pasteur (se Pasteurinstitutet), för hans
forskningar. P. var led. af Vet. soc. i Uppsala
(från 1882) samt af Landtbruksakad. (från
1892). – En utförlig biografi öfver P. finnes
på franska af Vallery-Radot (1900). Dessutom
föreligger ett mycket stort antal nekrologer,
bl. a. en af den berömde kemisten Berthelot,
sv. öfv. i "Ord och bild" 1895.
R. T-dt. (H. E.)
Pasteurfonden [pastör-] bildades 1892
genom insamling inom och utom Svenska
läkarsällskapet, till erinran om vårt lands
beundran och erkänsla för hvad Louis Pasteur
genom sina upptäckter gjort för den medicinska
vetenskapen och den lidande mänskligheten. Den
har till ändamål att främja forskningen på
bakteriologiens och hygienens område. För
vinnande af detta ändamål må medel af fondens
ränteafkastning användas dels för utdelande
af Sv. läkarsällskapets Pasteurmedalj (se
d. o.), dels till resestipendier för idkande
af vetenskapliga studier i bakteriologi eller
hygien i utlandet och dels för främjande
af undersökningar inom samma områden.
H. E.
Pasteurinstitutet [pastör-], stiftadt
närmast för bekämpande af rabies samt såsom
ett laboratorium för den berömde franske
forskaren Louis Pasteur (se d. o.) genom
enskilda donationer och sedan utvidgadt
till ett storartadt vetenskapligt institut
för mikrobiologi, biokemi och experimentell
medicin. Pasteurinstitutet i Paris ligger i 15:e
arrondissemanget vid Rue Dutot och består af
två midtemot hvarandra belägna hufvudbyggnader,
en (äldre) medicinsk-bakteriologisk och en
nyare biokemisk. Institutet omfattar såväl
laboratorier för vetenskaplig forskning – bland dem för
teknisk mikrobiologi, tropiska sjukdomar,
tropisk zoologi, tropisk bakteriologi, för
fysiologi, biologisk kemi, terapeutisk kemi,
agrikulturkemi, jäsningskemi, fysikalisk kemi
och hygienisk kemi – som äfven för bakteriologisk
och biokemisk undervisning. En tredje väsentlig
del af Pastearinstitutet utgöres af de praktiska
laboratorierna, där olika vacciner tillverkas
och undersökas samt vaccinationer utföras,
och af Pasteur-sjukhuset (Hôpital Pasteur),
som står i samband med dessa laboratorier.
Institutets förste chef var L. Pasteur. Han
efterträddes 1896 af Duclaux och efter dennes död
af Roux. Å Pasteurinstitutet arbetar ständigt
ett stort antal framstående forskare; bland
dem, som för närvarande äro där anställda,
må nämnas Nobelpristagarna Metjnikov och
Laveran (se dessa), vidare Danysz, Levaditi,
G. Bertrand m. fl. – Pasteurinstitut, som stå
i samband med hufvudinstitutet, finnas vidare
i Lille, Alger, Nha-trang (Indo-Kina), Saigon
(Indo-Kina) samt i Brazzaville (Franska Kongo).
H. E.
Pasteurisering. Se Pastörisering.
Pasteurmedaljen [pastör-], en medalj i guld
med L. Pasteurs bild, öfverlämnades af Svenska
läkarsällskapet till Pasteur på hans 70-årsdag 27
dec. 1892. Sedan 1900 utdelas Pasteurmedaljen
af Svenska läkarsällskapet hvart tionde år
utan hänsyn till nationalitet åt någon af de
forskare, som genom sina arbeten mest bidragit
till framstegen inom bakteriologien eller
hygienen. Medaljen utdelas efter förslag af
sakkunniga. Den tillerkändes 1900 åt professor
M. v. Pettenkofer och 1910 åt professor
R. Pfeiffer i Breslau. Jfr Pasteurfonden.
H. E.
Pastiche [-sti’sj], fr. (it. pasticcio, egentl,
pastej, af pasta, deg), ett verk inom den
bildande konsten, diktningen eller musiken,
som utföres i en annan tids, konstriktnings
eller konstnärs, diktares eller kompositörs stil
eller maner.
G-g N.
Pastilj, Pastill (af lat. pasti’llus, liten
kaka), farm., är likasom tablett en vanlig
benämning på hvad farmakopéerna numera mest
kalla trochiscus, medikamentkaka (se Trochisci),
äfven ibland tabula, tabletta, rotula eller
pastillus. Svenska farmakopén har upptagit
benämningen pastill på sublimatpastiller (se Sublimat)
C. G. S.
Pastillage [-lasj]. Se Pastellage.
Pastinaca, bot. Se Palsternacka.
Pasto [pa’stå], San Juan de P., stad i södra
delen af sydamerikanska staten Colombia
i närheten af bergknuten Nudo 1. Cerro de
P. (4,264 m.), där Anderna norr ut dela sig i tre
grenar. Omkr. 4,000 inv. Högre skola, seminarium,
tillverkning af yllevaror. P. förstördes
genom en jordbäfning 1827.
J. F. N.
Pasto. Se Pastun.
Pastonchi [pastå’nki], Francesco, italiensk
författare, f. 1875, egnade sig tidigt åt
litteraturen. Han är en utmejslad formkonstnär,
och hans svaghet för den yttre formen har
tagit hans intresse så starkt i anspråk, att
innehållet lidit däraf, så att hans poesi kan
räknas till den estetiska lyrik, som företrädes
af G. d’Annunzio. Hans deklamation af lyrik skall
vara något alldeles utmärkt, och det var därmed
han först slog helt igenom. Han besjunger i sina
dikter de framsteg världen gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
