Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patagoniska kanalerna - Pataholm - Patan l. Pattan - Patani - Patañjali - Patapsco - Patarener - Patarian. Se Patarener - Patavapalmen. Se Oenocarpus - Patavinus - Patavium. Se Padua - Patay - Patchouli. Se Patschuli - Pâte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Norr därom delar den sig i två farleder,
af hvilka den ena sedan 1828–30, då den af
engelsmännen sjömättes, varit känd, men den andra
först 1883–84 blifvit af tyska marinen uppmätt
och undersökt. Den äldre, som går genom Wide- och
Messierkanalerna mellan fastlandet och den 240
km. långa ön Wellington, har vid 49° s. br. det
trånga och krokiga samt mycket fruktade sundet
English narrows. Farledens bredd är där endast
100 famnar, djupet 8 famnar. Tidvattnets och
strömmens fart går stundom upp till 6 knop
(eng. mil), med en vattenhöjdskillnad af 6
fot. Till följd af ledens skarpa böjning händer
stundom, att fartyg där gå på grund, hvarvid de
icke allenast äro hänvisade uteslutande till
sin egen hjälp, utan äfven stänga vägen för
andra fartyg. Det förbjöds därför postbåtarna,
som voro de lifligaste trafikanterna på denna
led, att vidare använda den, och de nödgades
redan vid Magalhães’ sund eller senast vid
Trinidadgolfen löpa ut i Stilla hafvet. För att
undgå detta blef den nya farleden genom Picton-,
Stosch- och Falloskanalerna uppmätt. Den går
v. om Wellington-ön, ungefär parallellt med
den förra, med hvilken den dessutom står i
förbindelse genom flera kanaler (Albatrosskanalen
m. fl.). Dess norra mynning är dock ej så lätt
tillgänglig som Messierkanalens, hvarför vägen
på södergående hellre tages genom Messier- och
Albatrosskanalerna än genom Falloskanalen. I
sista fallet är den nya leden 10 eng. mil
längre än den äldre; eljest är den ungefär
lika lång. Genom att använda dessa inomskärs
farleder befrias ångarna från de utanför
dessa kuster, i synnerhet närmast Kap Pillar,
rådande ihållande svåra västliga stormarna och
hög sjögång, hvarigenom den förr så fruktade
färden kring Syd-Amerika nu för tiden med lätthet
kan företagas.
R. N.*
Pataholm, köping i Kalmar län, Ålems socken,
5 km. från Ålems järnvägsstation vid
Kalmar–Berga järnväg, ett stycke s. om Alsteråns utlopp
i Kalmar sund. 106 inv. (1913). Taxeringsvärde
på fastigheter 36,000 kr. (s. å.). Platsen, som
aftar alltmer i folkmängd (den hade 1880 196
inv.), har ångbåtsförbindelse med kustorterna
samt (utanför köpingens från Strömserum
afsöndrade mark, 6 har) några handlande och
handtverkare, ett större ångsågverk och ett
garfveri. Den egentliga rörelsen består i
utskeppning af spannmål och trävaror från den
kringliggande bygden samt något sjöfart. Post-,
telegraf- och telefonstation finnas. P. var redan
på 1600-talet en s. k. lydköping under Kalmar på
grund af denna stads handelsrätt i distriktet
samt blef 1686 nederlagsplats åt Kalmar. Det
har en af landshöfdingen tillsatt styrelse och
anses ännu lyda under Kalmar.
Patan [pātā’n] l. Pattan (hind., "stad"),
namn på flera städer i Indien. 1. Stad i
vasallstaten Baroda, vid Sarasvati. 28,339
inv. (1911), af hvilka öfver 3,000 jainer,
som ha ett hundratal tempel och helgedomar
med stora bibliotek. Staden, som är rik på
fornlämningar af stor skönhet, är en af de äldsta
i Gujarat och var rajputrikets hufvudstad
746–1194. – 2. (Lalita P.) Stad i Nepal,
1 km. s. ö. om Katmandu, hvarifrån den är
skild genom Bagmati. Omkr. 30,000 inv. Det
var Nepals hufvudstad före Katmandus anläggning.
1 o. 2. (J. F. N.)
Patani (Padani), siamesisk malajstat på östra
kusten af halfön Malakka, är sedan 1906 förenad
med malajstaterna Nawng Chik, Jering, Yala
(Jalor), Sai (Teloban), Raman och Rangé till
en administrativ enhet (omkr. 13,000 kvkm.,
omkr. 335,000 inv.), men hvarje stat har sin
malajiska härskare, som regerar i samförstånd
med siamesiska regeringen. Staden P., vid
mynningen af floden P., är säte för fursten
i staten P. och den siamesiske kommissarien,
exporterar tenn, hudar, kautschuk, salt, saltad
fisk och byggnadsvirke.
J. F. N.
Patañjali, indisk grammatiker. Se Indiens språk
och litteratur, sp. 541.
Patapsco [pətä’pskåu], flod i nordamerikanska
staten Maryland, 110 km. lång, bildar vid sitt
utlopp i Chesapeakeviken ett bredt æstuarium, som
tjänar staden Baltimore som hamn.
J. F. N.
Patarener (Paterīner), ett namn,
som förekommer först omkr. midten af
1000-talet och gafs i Milano åt ett parti
bland de lägre klasserna, som under ledning
af diakonen Ariald och den vältalige Landulf
sammanförde krafvet på social förbättring
med kyrkliga Cluny-reformtankar. Särskildt
riktade sig Arialds agitation mot prästernas
äktenskap. Cluny-tankarna omsattes här
först i öppen revolution mot ärkebiskopen och
adeln. Upprorsrörelsen erhöll namnet patarian,
troligen efter ett kvarter i Milanos centrum,
där lumphandeln blomstrade. Båda parterna
vädjade till Rom (1059). Hildebrand, som ledde
påfvepolitiken, insåg patarians värde som folklig
bundsförvant till påfvedömets redan planlagda
strid för världsvälde, och han knöt nära
förbindelse med ledarna. Så blefvo ock Gregorius
VII och hans anhängare senare betecknade som
patarener. Patarian fick i Landulfs broder
Erlembald en mycket betydande ledare, tills hans
död i ett upplopp 1075 gjorde slut på patarian
som ett parti. Den hade då redan hunnit betyda
mycket för utvecklingen i Italien både på det
kyrkliga (bl. a. att det stolta Milano förlorade
sin gamla själfständighet mot Rom), politiska
och ekonomiska området. – I senare tid möter
namnet patarener som beteckning för en af de
många katariska grenarna. Något historiskt
sammanhang med patarian finnes här ej, blott
återupplifvandet af ett gammalt smädenamn. Se
A. Hauck, "Kirchengeschichte Deutschlands"
III (4:e uppl. 1906), och A. Werminghoff i
"Zeitschrift der Savigny-stiftung" (1911).
Hj. H-t.
Patarian. Se Patarener.
Patavapalmen, bot. Se Oenocarpus.
Patavinus (lat., invånare i eller bördig
från Patavium, nuv. Padua). Se Livius,
T. (sp. 832).
Patavium. Se Padua.
Patay [-tä], kommun i franska dep. Loiret, 22
km. n. v. om Orleans, vid järnvägarna
Chartres–Orleans och P.–Courtalain–S:t-Pélerin. Där
besegrade 18 juni 1429 Dunois och Jeanne d’Arc
engelsmännen.
Patchouli [patʃolī], fr. Se Patschuli.
Pâte [pāt], fr. (af lat. pasta, deg), deg,
deglik blandning, särskildt i betydelsen af
porslins- eller öfver hufvud lergodsmassa. –
Pâte dure [dyr], hård eller svårsmält massa,
som brännes vid hög värmegrad. Hit räknas
vanligen den s. k. fina (engelska) fajansen
eller flintporslinet, det eldfasta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
