Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paterson, Benjamin - Paterson, William - Paterson, Helen. Se Allingham 2 - Paterson, James - Pâte sur pâte. Se Pâte - Pâte tendre. Se Pâte - Patetico - Patetisk. Se Patos - Patetisk accent. Se Accent 2 - Pathan - Patiala - Patience. Se Patiens - Patiens - Patient - Patientia - Patin, Henri Joseph Guillaume - Patina - Patinera. Se Patina - Patinir, Joachim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
Paterson-Patinir
228
till ledamot af konstakademien i
Stockholm. Några af hans utsikter från
Petersburg finnas i statens konstsamlingar;
de äro tämligen torra och föga framstående.
-rn.*
Paterson [pä’toson], William, brittisk finansman,
f. 1658 i Dumfriesshire i Skottland, d. 22
jan. 1719 i London, vistades en tid i sin ungdom
som kolonist på Bahama-öarna och framkastade
vid sin hemkomst för Jakob II:s regering utan
framgång en plan till kolonisation på Panamanäset
vid Dariengolfen, hvarefter han lika fruktlöst
sökte vinna understöd för planen i Amsterdam,
Hamburg och Berlin. P. slog sig därpå ned
i London som köpman, samlade på kort tid en
betydande förmögenhet, framlade en omfattande
plan för inrättande af vattenledning i London
och tog 1694 initiativ till stiftandet af
engelska banken (Bank of England), till hvars
direktörer han första året hörde. Efter att
ha råkat i oenighet med sina meddirektorer
flyttade P. 1695 till Edinburgh samt fick där,
med biträde af A. Fletcher of Saltoun, s. å. till
stånd ett "skotskt kompani för handel på Afrika
och Indierna". Om dettas vidtomfat-tande planer
och det misslyckade försöket att förverkliga
P :s kolonisationsprojekt å Panamanäset
se Darienkompaniet. P. åtföljde själf som
enskild deltagare expeditionen dit i juli
1698 och återkom med de öfverlefvande till
Skottland sjuk och ruinerad i dec. 1699. Från
1701 var han ånyo bosatt i London, verkade
där kraftigt för åvägabringandet af unionen
mellan England och Skottland (1707) och hade
särskildt en betydande andel i unionsverkets
finansplan. Parlamentet anslog 1715 åt honom
ett skadestånd på 18,000 pd st. för de enskilda
förluster han lidit under sin verksamhet i
det allmännas tjänst. Man tillskrifver P. ej
mindre än 22 anonyma skrifter, innehållande
ekonomiska, kolonisatoriska, politiska,
sociala och administrativa projekt af växlande
slag. Många röja sin upphofsmans genialitet, och
alla synas ha framsprungit ur hans oegennyttiga
allmänintresse. P:s Works äro utgifna af
S. Bannister (3 bd, 1859). Jfr S. Bannister,
"Life of W. P." (1858), och J. S. Barbour,
"A history of W. P. and the Darien company"
(1907). V. S-g.
Paterson [pä’tesan], Helen. Se Allingham 2.
Paterson [pälsen], James, skotsk målare,
f. 1854 i Glasgow, bosatt därstädes, är en af
de främste representanterna för Glasgowskolan
under 1800-talets sista årtionden, förkämpe
för modern naturåskådning, samlad kraft
i tolkandet af en stämning och färgskalans
dekorativa harmoni. P:s landskap äro känsligt
stämda, naturintrycket för-djupadt, starkt
och äkta, koloriten fyllig och klangfull.
G-g N.
Paté sur paté [pät syr pät]. Se Paté.
Paté tendre [pät tädr]. Se Paté.
Patëtico [-kå], it., mus., patetiskt, djupt
lidelsefullt.
Patetisk. Se Patos.
Patetisk accent, mus. Se Accent 2.
Pathan (P ät h u n), namn på afganerna. Se P a
st un.
Patiåla [pätlä’lä], vasallstat i prov. Punjab,
Indien, består af en mindre del i Himalayas
förberg, omkring Simla, som förr tillhörde den,
och två större på slätten s. om Sutlej. 14,017
kvkm.
1,407,659 inv. (1911), hvaraf 532,292
sikher, till hvilka äfven fursten
(maharajan) hör, 562,557 hinduer, 307,384
muhammedaner och 739 kristna. Hufvudstaden
P. vid Ghaggar hade 1911 46,974 inv.
(J. F. N.)
Patience [fr. utt.: pasiä’s], spelt. Se P a t
i e n s.
Patiens [pasia’rjs], fr. patience (af
lat. patie’ntia, tålamod), benämning på ett
slags kortspel, som är afsedt att spelas af
endast en person (denne säges "lägga patiens")
och kan utföras i många olika kombinationer,
gående ut på att få korten samlade i en bestämd
följd, sedan de blandats och efter vissa regler
utlagts. Se exempelvis "Patiencebok" (1906) och
"Nyaste patiensbok" (3:e uppl. 1910).
Patient [patsiä’nt], fr. (af lat. pa’tiens, som
lider), en af sjukdom lidande; sjuk person, som
är under läkarbehandling. Jfr Kriminalpatient.
Patie’ntia [-tsia]. 1. Astron., en af
småplaneterna. - 2. Bot. Se Rum e x.
Patin [påta’], Henri Joseph G u i 11 a u m e,
fransk universitetslärare, f. 1793 i Paris,
d. 1876, vardt 1815 lärare vid den högre
normalskolan och 1833 professor i latinsk
skaldekonst vid universitetet. Under sin långa
lärarverksamhet förstod han att väcka en varm
beundran för den klassiska litteraturen och var
på sin tid den klassiska bildningens ifrigaste
förkämpe i Frankrike. Hans ställning som medlem
af det högre undervisningsrådet (1872) och som
ledamot i särskilda undervisningskommittéer
(1873) satte honom ock i tillfälle att göra sina
åsikter gällande. Utom vetenskapliga afhandlingar
i "Journal des savants", hvars redaktion han
tillhörde, äreminnen öfver mera betydande
franska författare (1816-27) och en mästerlig
öfversättning af Horatius (1859) utgaf han De
Vusage des harangues chez les historiens (1814),
Mélanges de littérature ancienne et möderne
(1840), Ëtudes sur les tragiques grecs ou examen
critique d’Es-chyle, de Sophocle et d’Euripide
etc. (1841-43) och Ëtudes sur la poésie latine
(1869). - P. vardt ledamot af Franska akademien
1843 och dess ständige sekreterare 1871.
J. M-r."
Patina, lat. Se Æ r u g o n o b i l i s. Jfr
Vanino och Seitter, "Die patina, ihre natürliche
und künstliche bildung" (1902). - P a t i n e
r a, öf-verdraga med patina.
Patinëra. Se Patina.
Patinir, Joachim, flamsk landskapsmålare,
f. omkr. 1485 i Dinant, d. 1524 i Antwerpen,
studerade sannolikt i Brugos för Gérard David,
innan han samtidigt med denne 1515 inskrefs i
Antwerpens målargille. Om hans |
lefnadsomständigheter känner man föga mer än att
han var husegare - hvilket tyder på ett visst
välstånd -, att han var två gånger gift och dog
ung samt att han under sin korta lifstid plägade
förtroligt umgänge med Quinten Matsys och var
nära bekant med Albrecht Du-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
