- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
235-236

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patogen - Patogenes - Patogeni. Se Patogenes - Patognomik - Patografi - Patois - Patolog - Patologi - Paton, Richard - Paton, sir Joseph Noel - Patootlagren - Patos - Patow, Robert von - Patræ. Se Patras - Patrai. Se Patras - Patras

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235

Patogen-Påträs

236

Patogen (se Patogenes), sjukdomsalstrando.

PatogenëS (af grek. pa’thos, lidande, och
ge’-nesis, uppkomst), med., en sjukdoms orsak och
uppkomstsätt. Läran därom heter patogenl. F- B.*

Patogeni. Se Patogenes.

Patognomik (af grek. pa’thos, lidande,
och gi-gno’skëln, känna, märka), konsten
att iakttaga personers själstillstånd af
kroppsliga kännetecken som miner och åtbörder. -
Adj. patognõmisk. S-e.

Patografi (af grek. pa’thos, lidande,
och gra’féin, skrifva), med., företrädesvis
beteckning för det slag af, i våra dagar rätt
vanliga, lefnadsskildringar, hvari berömda
mäns lif och lifsgärning få sin belysning
ur medicinsk eller medicinsk-psykia-trisk
(psykopatologisk) synpunkt. Dylika patogra-fier
af skalder, konstnärer eller andra storheters
lefnadsöden och verksamhet äro gifvetvis egnade
att ge ett stöd åt den gamla satsen om ett
under vissa förhållanden påvisbart sammanhang
mellan geni och sinnessjukdom. Icke så sällan
utmärkas dylika pa-tografier af rätt mycken
ensidighet. Bland mera betydande patografier
må nämnas P. J. Möbius’ (se d. o.) arbeten
om Schopenhauer, Goethe och Nietzsche
samt Wilhelm Langes om Hölderlin (1909).
ü-s.

Patois [patwa7], fr., provinsdialekt, landsmål;
rotvälska; obildadt uttryckssätt.

Patolog [-låg; se Patologi], kännare och utöfvare
af patologien.

Patologi (af grek. pa’thos, lidande, och lo’gös,
lära), läran om de lefvande organismernas
sjukdomar. Jfr Medicin, sp. 1425. - Patologisk,
som hör till patologien; som har afseende på
organismen i sjukt tillstånd (t. ex. patologisk
anatomi, i motsats till normal); af samma art
som det intryck, hvilket framkallas af en kropps-
eller själssjukdom. I den sistnämnda bemärkelsen
säger man t. ex. om estetisk framställning
(en målning, en karaktär o. s. v.) eller om en
samhällsföreteelse, att den verkar patologiskt
eller har förnämligast ett patologiskt intresse.

Paton [péi’tc], Richard, engelsk målare,
f. 1720, d. 1795, grundlade sitt rykte med
ett par mindre bilder, som han äfven raderat:
Engelska flottans seger öfver den franska
(1757) och Kampen mellan Monmouth och Foudroyant
(1758). 1770 fick han af kejsarinnan Katarina
af Ryssland uppdrag att måla ryska flottans
seger vid Tjesme, 4 taflor (i kejserliga
galleriet i Petersburg), och slutligen målade
han i 4 taflor Gibraltars belägring (1782).
(G-gN.)

Paton [péYtn], sir Joseph No e l, skotsk målare,
f. 1821, d. 1901, son till tecknaren Joseph
Ne i l P. (1797-1874), studerade i Edinburgh
och London, prisbelöntes 1845 för kartongen
Religionens anda och 1847 för Oberons och
Titanias försoning. Af hans följande arbeten
märkas Jakten efter nöjet (1855), Kristus cch
Maria rid grafven (1871) och Caliban lyssnar på
musik. P:s taflor äro originella och sinnrika,
fantastiska och i stämningen dystra. P. var
äfven lyrisk skald. (G-g N.)

Patootlagren, geol., i geologiskt och
paleontolo-giskt hänseende synnerligen
intressanta, till krit-systemets öfre del (senon)
hörande lager af växtförande skiffer vid Patoot
på Grönlands västkust, öster om Diskoön. Den
ursprungligen bitumi-nösa skiffern är här i hela
sluttningen, ända upp

till 450 m. höjd, alldeles gcnombränd och delvis
förslaggad i följd af någon i forna geologiska
tider försiggången storartad jordbrand.
E. E.

Patos (grek. pa’thos, eg. lidande), lidelsefull
känsla; djupt gripande, på samma gång
passione-radt och högstämdt framställningssätt (i
ett tal, i sorgespelet o. s. v.). Falskt patos,
svulst, uppstyltning. .- Inom skådespelets
estetik betecknar patos den särskilda lidelse
eller entusiasm, som oinskränkt behärskar den
tragiske hjältens viljelif och eggar honom till
dådkraftig strid mot de yttre förhållandenas
tvång samt därvid förorsakar hans fall, i det
att den drifver honom att försynda sig mot
den sedliga världsordningen eller ock bräcka
sin kraft mot de bestående missförhållandenas
järnmur. - Patetisk, fylld af patos, lidelsefull;
på ett högtidligt eller högtrafvande sätt
uttryckande starka sinnesrörelser.

Patow, Robert von, friherre, preussisk ämbetsman
och politiker, f. 10 sept. 1804 i Nieder-lausitz,
d. 5 jan. 1890 i Berlin, sysslade som ämbetsman
i olika ministerier (från 1836) företrädesvis
med finans- och tullföreningsfrågor
och visade därunder tidigt böjelse för
frihandelspolitik. Han var april-juni 1848
handelsminister (i ministären Camphausen), stödde
1849 som öfverpresident i provinsen Brandenburg
ministären Brandenburg, tog s. å. afsked
ur statstjänsten och bekämpade därefter som
medlem af preussiska deputeradekammaren från
moderatliberal ståndpunkt både reaktionen och den
demokratiska radikalismen. Nov. 1858-mars 1862
var P. finansminister i "den nya erans ministär"
(under furst Karl Anton af Ho-henzollern). Han
förberedde konflikten mellan regeringen och
deputeradekammaren genom att 1861 föreslå och
genomdrifva endast provisoriskt beviljande
af de för arméreformen nödiga medlen. 1866
organiserade P. som civilguvernör den af Preussen
nyeröfrade provinsen Hessen-Nassau och Frankfurt,
tillhörde 1871-73 (som medlem af rikspartiet)
tyska riksdagen, blef 1872 medlem på lifstid
af preussiska herrehuset och var 1873-81
öfverpresident i provinsen Sachsen. Jfr
biografi öfver P. af H. von Petersdorff i
"Allgemeine deutsche biogra-phie", del 52.
. V. S-g.

Patræ. Se Påträs.

Pa’trai. Se Påträs^

Pa’tras, off. Pa’tral (turk. Baliapadra, af
ny-grek. Palaiopatra, som det äfven kallas
till skillnad från Neapatra, det gamla Hypata
i Fthiotis, it. Patrasso), befäst hufvudstad i
grekiska nomar-kien Achaia, på södra sidan af
Patrasviken, yttre delen af Lepantoviken. 37,724
inv. (1907). P. är säte för en ärkebiskop
(af P. och Elis) och för en af landets fem
appellationsdomstolar samt är förnämsta
handelsplatsen på Peloponnesos. Exporten,
som 1903 uppgick i värde till 26,6
mill. drachme, består hufvudsakligen af
korinter, jämte något olivolja och vin,
importen af bomulls- och yllevaror, spannmål,
mjöl och kolonialvaror. Ryktbar i forntiden
för sin linnetillverkning, har staden nu flera
bomullsspinnerier, hvilka taga sin råvara från
norra Grekland. En järnväg går från Korint till
P. och Pyrgos. - P. (grek. Pa’trai, lat. Patræ),
hvars ursprungliga namn skall ha varit Aroë, var
redan från äldsta tider en af de tolf oberoende
städerna i Achaia och har genom sitt landområdes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:34 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free