- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
247-248

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patronus - Patronutdragare - Patronutkastare. Se Patronudragare - Patronväska. Se Kartusch 2 och Patronkök - Patronymikon - Patrull - Patrullbåt - Patschkau - Patschuli - Patt. Se Schack - Patta - Pattan. Se Patan - Patten, Simon Nelson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

247

Patronutdragare-Patten

248

för Sicilien. Jämväl samfund och gillen
(collegia) hade sin patronns. Särdeles ofta
begagnades ordet om en parts försvarare inför
rätta, eller advokat (jfr Klient). Det hade ock
en mera omfattande betydelse af beskyddare,
gynnare i allmänhet. - I Sverige betecknas
med-ordet en enskild person, som eger rättighet
att tillsätta prästman i en församling. Jfr
Patron l och se vidare P a t r o-natsrätt.
R. Tdh.*

Patronutdragare, Extraktor, jaktv., automatisk
anordning, som vid ett gevärs öppnande drar ut
den tomma patronhylsan så mycket, att man kan
fatta den med fingrarna. På moderna hagelgevär
(dubbelbössor) förekommer ofta i stället för
denna utdragare en fjädrande inrättning,
p a-tronutkastare, ejektor, som utkastar
den tomma hylsan och möjliggör en snabbare
omladd-ning. - För att få ett fastare grepp
om patroner eller patronhylsor, som af fukt
eller annan anledning fastnat i patronläget,
använder man apparater af olika konstruktion,
hvilka äfven pläga benämnas patronutdragare.
G. G.

Patronutkastare, jaktv. Se Patronutdragare.

Patronväska, krigsv. Se K a r t u s c h 2 och
Patronkök.

Patrony’mikon, plur. -k a (af grek. pater, fader,
och o’nyma, namn), gramm., ett personnamn,
som anger fädernehärkomst, t. ex. P e l
i d e n (grek. P.eléirdes, "Peleussonen",
d. v. s. Akilles); Petersson; Karolinger
(Karls ättlingar). Adj. Patronymisk. Jfr
Metronymikon och Namn.
A. M. A.*

Patrull (sp. patrulla, fr. patrouille), krigsv.,
kallas hvarje mindre truppafdelning, vanligen
uppgående till högst ett tiotal man under en
befälhafvare, hvilken utsändes för att spana
efter fienden, genom- eller undersöka en viss
trakt, upprätthålla förbindelse med andra
afdelningar eller efterse, att egna poster
fullgöra sin tjänst. Officerspatrull kallas
en patrull, som föres af en officer. Sådana
patruller af kavalleri utsändas, vanligen på
långt afstånd, då något af vikt förefaller,
eller i de riktningar, i hvilka man önskar
erhålla underrättelser om fienden. Alltefter
patrullernas uppgift särskiljer man för öfrigt
spaningspatrullerf . förbindelsepatruller,
visitërpatruller (sådana förekomma äfven vid
vakter i fredstid), förpatruller, sidopatruller
och efter-patruller under marsch, stridspatruller
(under rörelser, som kunna leda till strid)
m. fl. Patrulltjänsten är särskildt vid
kavalleriet af synnerligen stor betydelse. -
Patrullera, göra patrulltjänst; gå fram och
tillbaka på en plats för att ge akt på, hvad
som försiggår. C. O. N.

Patrullbåt (se Patrull), sjöv., förr använd
benämning på båt med beväpnad besättning under
befäl .af officer eller underofficer, som för
bevakningstjänst utsändes från till ankars
liggande flotta, eskader eller mindre afdelning
örlogsfartyg. R« N.*

Pa’tschkau, stad i preussiska
reg.-omr. Oppeln (Schlesien), vid
Neisse. 6,226 inv. (1910). Gymnasium. Stor
gevärsfabrik, maskin- och trävaru-fabriker. ^
J. F. N.

Pa’tschuli, P art s j u l i (af bengaliskt
ursprung) 1. Patchouli, bo’t., farm., det
torkade örtståndet af Pogostemon Patchouli
Pell., fam. Labiatæ, underfam. Skachyoideæ,
kl. Didynamia L. Denna

växt är en i indomalajiska området inhemsk
half-buske, hvars nedre stjälkdelar äro vedartade
och hvars öfre, örtartade delar, likasom de
långskaf-tade, äggrunda trubbiga bladen, äro tätt
korthå-riga. Blommorna sitta i ax i bladvecken
samt i toppen af stjälk och grenar. Lukten är
särdeles stark, liknande den af Valeriana celtica
L., smaken oangenäm. Patschuli innehåller flyktig
olja, som användes i parfymberedningar. Drogen
lägges ofta mellan yllekläder för att afhålla
mal. Den närstående Pogostemon suavis har samma
användning. Båda arterna odlas särskildt
i Ostindien för destillation af oljan.
O. T. S. (G. L-m.)

Patt (af it. pa’tto, fördrag), schackt. Se
Schack.

Patta [pä’to], den största af Witu-öarna vid
Afrikas östra kust 2° s. br. i Mandabukten,
25 km. lång, 13 km. bred. Den är tätt bebodd af
suaheli, araber och perser, som mestadels bo i
de tre städerna P., Sin och Fasa. Liflig handel,
ön egdes af portugiserna 1698-1728, hörde sedan
1729 till araberna i Maskat och Sansibar, men
ockuperades 1889 af engelsmännen och hör sedan
1895 till Brittiska östafrikanska protektoratet.
J. F. N.

Pattan. Se P ät a n.

Patten [pä’tn], Simon Nelson, nordamerikansk
nationalekonom, f. 1852 i Illinois, studerade
vid Northwestern university och i Halle, där
han 1878 vardt filos. doktor, och är sedan 1885
professor i nationalekonomi vid University
of Pennsylvania. P. anslöt sig tidigt till
den Jevons-österrikiska gränsnytteteorien,
ehuru med vissa afvikelser; och i sammanhang
med hans värdeuppfattning står den insats
han gjort på det komsumtionsteoretiska
området, särskildt genom Consumption of
wealth (1889, 2:a uppl. 1901) och Theory of
dynamic eco-nomics (1892). Hufvudtankegången
hos P. är, dels att den nationalekonomiska
vetenskapen skall vara dynamisk, d. ä. taga
hänsyn till den utveckling och förändring som
försiggå hos människan och hennes omgifning,
dels att grundvalen för det nationalekonomiska
lärosystemet skall vara konsumtionen. Själfva
hörnstenen i denna konsumtionsteoretiska
grundval är för P. den af honom uppställda
lagen om konsumtionens variation. Så snart
de oundgängliga lefnadsbehofvens fyllande
är oss till-försäkradt, träder nämligen en
ny lag för konsumtionen i verksamhet. Genom
fortsatt förbrukning af hvilken som helst
nyttighet aftar önskvärdheten hos hvarje
dess enhet, tills den totala mättnadspunkten
nåtts. För att en sådan fortgående sänkning af
vederbörande konsumtionsföremåls gränsnytta
skall hindras, ersattes detta på en viss
punkt af andra slags nyttigheter för att
täcka samma behof. Utbytandet af den ena
sortens nyttighet mot den andra stegrar
och stärker den af konsumtionen åstadkomna
tillfredsställelsen. I det framåtskridande
samhället med dess nya och intensivare behof
åtföljes så förbrukningsföremålens harmoniskt
ordnade variation af ökning i gränsnyttan
hos ett hvart af dem. Enligt P., som intar en
utprägladt protektionistisk hållning, särskildt
framställd i Economic basis of protection
(1891), bör tullskyddssystemet vara icke en
öfvergående, utan en städse tillämpad politik,
som inom vederbörande stat ökar arbetets värde
med produktionsförmågans höjning samt förmår
befolkningen att lämpa sig efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:30 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free