Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paulsen, Kristian - Paulsen, Adam - Paulsen, Louis - Paulsen, Andreas Stephan Mygind - Paulsen, Friedrich - Paulsen, John Olaf - Paulsen, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Paulsen
270
(P. skref motiveringen till dess
författningsförslag) och s. å. domare i den
nya appellationsdomstolen. Hans viktigaste
arbete är Lehrbuch des privat-rechts der
herzogthümer Schleswig und Holstein (1834;
2:a uppl. 1842). P:s smärre skrifter utkommo
1857-59 i 3 bd med en lefnadsteckning öfver P. af
H. N. Clausen. E. Ebg.
Pau’lsen, Adam, dansk fysiker, f. 1833, d. 1907,
vardt 1884 chef för meteorologiska institutet
i Köpenhamn, hvarmed han 1891 lyckades förena
ett magnetiskt observatorium. 1882-83 ledde
han en dansk expedition till Grönland för
meteorologiska och jordmagnetiska undersökningar,
hvarigenom han kom in på studiet af norrskenet,
som han sedan behandlade i flera viktiga
afhandlingar. 1899-1900 ledde han en liknande
expedition till Island. Skrifter: Naturkræfterne
(1874-75; 2:a uppl. 1891-95), Lærebog i
meteorologi og jord-magnetisme (1890) m. m.
-E. Ebg.
Paulsen, Louis, tysk schackspelare, f. 1833
i Lippe, d. där 1891, vann 2 :a priset vid
schackturnén i New York 1857 och i London
1862 samt segrade ånyo i Tyskland 1877-78 och
1880. Han hade sin styrka i försvaret och i det
skickliga användandet af löparna ("paulsenska
löpare").
Pau’lsen, Andreas Stephan Mygind, dansk
skulptör, f. 1838 i Haderslev, lärjunge till
V. Bissen i Köpenhamn 1857, debuterade med
porträtt och med reliefer (En ung kvinna ger
en sa-vojardgosse att dricka, 1866), har sedan
utfört statyer af språkforskaren Rask (1882)
och Bernstorff (framför Bernstorff s slott),
flera minnesvårdar (tre skisser till sådana i
Hirschsprungs galleri) samt relief i Koldings
kyrkmur öfver krigare, fallna i striderna
vid staden 1849. P. har professors titel.
G-g N.
Pau’lsen, Friedrich, tysk filosof och pedagog,
f. 1846 i Langenhorn i Slesvig, d. 1908,
var bondson och studerade först teologi, men
öfvergick snart till filosofien, i hvilket
ämne jämte pedagogik han sedan 1893 som
professor vid universitetet i Berlin utöfvade
en betydelsefull lärar-verksamhet. Som
filosof var han mest påverkad af Kant och
Fechner. Han utvecklade en idealistisk mon-ism,
enligt hvilken det kroppsliga är fenomen af
en inre, andlig verklighet. Den mekaniska
kausaliteten fattade han som medel för en inre
teleologi. All verklighet har enligt P. såväl
en andlig som en kroppslig sida (parallellism
och panpsykism). Etiken fattar P. som en
"lefnadskonstens teori", i hvilken han intager
en "socialteleologisk" ståndpunkt. Det etiska
målet är ett mänskligt lif, hvari alla mänskliga
anlag och krafter komma till full utveckling
och användning, framför allt den förnuftiga
personlighetens andligt-sedliga krafter. Yid
tolkningen af Kants filosofi betonar P. dess
empiriska sidor, men fasthåller på samma gång
Kants betydelse som metafysiker. P:s skrifter
äro utmärkta
af klar, enkel stil och röja den skicklige
pedagogen. Hans viktigaste arbeten äro:
Geschichte des gelehrten unterrichts auf den
deutschen schulen und universitäten (1885;
2:a uppl. 1895), System der ethik (2 dlr,
1899; 8:e uppl. 1906) och Ein-leüung in die
philosophie (1892; 21:a uppl. 1909); öfversatta
till svenska äro "De metafysiska problemen"
(1904) och "Det tyska undervisningsväsendet i
dess historiska utveckling" (1909). Han skref
äfven en själfbiografi, Aus meinem leben (1909).
S-e.
Pau’lsen, John O l af, norsk författare, f. 15
febr. 1851 i Bergen, var först anställd på ett
konsulatkontor några år, beträdde författarbanan
1875 med novellsamlingen Fra bylivet. Den följdes
1876 af ett band vers, / mol og dur, och en
större, lof-vande berättelse, Sjödronningen. På
H. Ibsens förord fick han 1878 ett större
statsstipendium för ut-rikesresa. Bland hans
många noveller och romaner är den realistiska
verklighetsskildringen Möderne damer (1883)
konstnärligt mest betydande. Den lättflytande
verskonsten i Nye melodier (1894) och I
september (1897) gaf kompositörerna användbart
stoff på en tidpunkt, då vers var sällsynt
gods i norsk litteratur. På senare år har
P. utgifvit en längre följd Erindringer (3
bd, 1900, 1901 och 1903), som erhöll en något
uttänjd fortsättning i Samliv med Henrik Ibsen
(1906) och Samliv med Ibsen (1913), utan att
P. därigenom lyckades bli Ibsens "Eckermann".
K. V. H.
PaTi’lsen, Julius, dansk målare, f. 22 okt. 1860
i Odense, var i sin ungdom i målarlära,
studerade vid tekniska skolan i sin födelsestad
och utställde 1879 ett flickporträtt i Köpenhamn,
dit han s. å. flyttade och där han studerade vid
konstakademien till 1882. Följande år väckte han
uppseende med sin faders porträtt, 1885 följde
en interiör vid lampsken, Konstnärens syster
betraktar faderns porträtt (Hirschsprungska
galleriet). Eva (1886, Konstföreningen i
Köpenhamn) och En nymf (s. å., Konstmuseet)
voro präktiga studier af nakna figurer. 1887
följde Adam och Eva (Konstmuseet). Till samma
tid höra flera
Julius Paulsen. S j älf p
orträtt. (Nationalmuseum, Stockholm).
interiörer med figurer, ofta i eldsken
(Sängkammarscen m. fl.); till detta område hör
äfven Maria med barnet (1888, en fattig kvinna
med ett barn). Redan nu var P. äfven en af de
märkligaste tolkarna af det danska landskapets
poesi. Hans små stämningar, gärna skymning,
månsken, sommarnatt, äro dikter af mild lyrik,
uppfattningen är personlig och innerlig,
färgskalan reducerad .till några få toner,
med finaste känsla ställda mot hvarandra till
en klangfull harmoni. Motpolen till dessa små
naturstämningar bildas i konstnärens alstring af
några stora dukar: Den heliga Cecilia vid orgeln,
Kain och Unga kvinnor, samtliga i Konstmuseet,
den sistnämnda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
