- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
283-284

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pausförfarande. Se Cyanotypi - Pausias - Pausinger, Franz von - Paussidæ - Paussus. Se Paussidæ - Pauthier, Jean Pierre Guillaume - Pau-ting-fu - Pauwels, Wilhelm Ferdinand - Pauvre - Pauvre honteux

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

283

Pausförfarande-Pauvres honteux

284

Pausförfarande, fot. Se Cyanotypi. Pausias
(grek. Uavolag), grekisk målare af den sikyonska
skolan, omkr. midten af 300-talet f. Kr. en
efterföljare till Pamfilos (se denne), var den
mest betydande praktiske representanten för
denna skolas egenskap att förena teoretisk
insikt med noggrant naturstudium. Han var
utmärkt i att måla förkortningar, t. ex. af
en tjur, sedd framifrån (i en offermålning),
och han fullkomnade konsten att modellera. Han
utförde mest smärre, genreartade taflor med
enkaustiskt vaxmåleri, och särskildt älskade
han att framställa bilder ur barnlifvet. Han
var äfven den förste betydande blomstermålaren,
och berömd var hans Kransbinder ska, i hvilken
han afbildade sin älskarinna, blomsterflickan
Glykera. Flera af hans taflor fördes sedan till
Kom, och deras lifliga verklighetsskildringar
föllo senromarna särdeles på läppen.
C. R. N.*

Pau’singer, Franz von, österrikisk målare,
f. 1839 i Salzburg, studerade vid akademien i
Wien samt för Schirmer i Karlsruhe och Koller
i Zürich. Han målade poetiska landskap och
djur: Sårad stenget, Skogsinteriör (i Wiens
museum), Stridande hjortar m. fl. Hans bästa
verk äro kolteckningar och bokillustrationer
(Kronprins Rudolfs resa i Orienten 1881 m. fl.).
(G-g N.)

Pau’ssidae, zool., familj af skalbaggar,
som af nyare systematiker anses stå närmast
jordlöpar-familjen, fastän af ett mycket af
vikande utseende. Framför allt äro antennerna
egendomligt bildade, i det flera eller färre af
de yttre lederna förstorats eller sammansmält
till ett stycke af ytterst växlande form (se
fig.). Antennledernas antal växlar därför inom
familjen mellan 11 och 2. - Omkr. 300 arter äro
kända, de flesta från Gamla världens tropiska
delar. De få, hvilkas lefnadsförhållanden
äro närmare kända, lefva i myrbon, framför
allt hos myrmicinsläktet Pheidole, dels som
fientligt eller ^giltigt bemötta snyltgäster,
dels som äkta myrgäster (se d. o., fig. 2), som
uppskattas af sina myrvärdar, emedan de af söndra
för dessa angenämt smakande ämnen. Myrorna,
som ej kunna bära de många gånger större
och tyngre skalbaggarna, släpa dem med sig,
fasthållna vid de underligt formade yttre
antennlederna, hvarför man gissat, att dessa
danats till "handtag", lämpade att underlätta
en sådan transport. Skalbaggarna själfva
nära sig af myrornas ägg och larver. De äro
för öfrigt kända för att likt vår skjutbagge
(se Jordlöparfamiljen) afsöndra en i luften
exploderande vätska, som i vissa fall uppgifvits
innehålla jod. G. A-z.

Paii’ssus, zool. Se Paussidae. Pauthier
[påtië], Jean Pierre G u i 1-1 a u m e, fransk
sinolog, f. 1801, d. 1873, skref först poem i
den nyromantiska skolans anda och utbildade
sig därefter till en framstående kännare
af Kinas språk. P. utgaf bl. a. Description
historique et géo-graphique de la Chine (2 bd,
1837-53),Les quatre livrés de philosophie morale
et politique des chinois (1841; 4:e uppl. 1852),
Livrés sacrés de toutes les religions, sauj
la Bible (1858) och Dictionnaire éty-mologique
chinois-annamite-latin-francais (1867 ff.).

Paussus cephalotes, hanne (Bel

Pau-ting-fu, hufvudstad i kinesiska
prov. Tschi-li, 150 km. s. v. om Peking och
vid järnvägen Hankau-Peking. P. är omgifvet
af en stor stadsmur, på hvilken sex ryttare
bekvämt kunna rida bredvid hvarandra, samt
bildar en fyrkant och har vinkelrätt skärande
gator. Ehuru P. är provinsens hufvudstad,
bor vicekonungen sedan 1870 i Tien-tsin.^
J. F. N.

Pau’wels, Wilhelm Ferdinand, belgisk målare,
f. 1830 i trakten af Antwerpen, d. 1904 i
Dresden, studerade vid Àntwerpens akademi,
målade historiska motiv i tidens anda - Debora
(1852, slottet i Bruxelles), Coriolanus
framför Rom (s. å.) -, vistades därefter
4 år i Italien, målade efter sin hemkomst
patriotiska historietaflor, som hade stor
framgång (Jakob van Arteveides änka inför Alba,
1857, museet i Bruxelles, Albas landsför-vista,
1861). S. å. vardt P. professor i Weimar. Han
hade stort anseende som lärare och utbildade
flera målare af betydenhet. 1872 återvände
han till Belgien, men antog 1876 kallelse
till Dresden, där han var akademiprofessor
till 1901. Bland hans målningar märkas Gents
borgare inför Karl den d j arf ve (1865),
den på beställning från Amerika utförda
kolossaltaflan Amerika afskaffar slafveriet,
Protestantförföljelserna i Nederländerna
(Königsbergs museum), Ludvig XIV mottager
republiken Genuas beskickning (Maximilianeum
i München), sju väggbilder ur Luthers lefnad
(Wart-burg) och tolf målningar, bilder från
Yperns storhetstid (i Tuchhalle i nämnda
stad, 1872-81). P. är äfven representerad i
gallerier i Dresden, Leipzig och flerstädes.
G-g N.

Pauvre [påvr], fr., fattig, arm, nödställd. -
Subst. Pauvreté.

Pauvres honteux [påvr Ito], "blygsamma fattiga",
ett franskt uttryck för personer, som lefva i
fattigdom, men blygas att söka hjälp. I mindre
vidsträckt bemärkelse nyttjas uttrycket om dem,
som råkat i fattigdom efter att ha sett bättre
dagar. För att af hjälpa så beskaffad nöd har
i alla tider den enskilda välgörenheten varit
synnerligen verksam och lindrat mycket elände
medelst tillfälliga understöd, årligt underhåll
m. m. Bäst har den tvifvelsutan uppnått sitt
syfte genom att inrätta barmhärtighetsanstalter
med ändamål att särskildt bereda denna
klass af olyckliga ett lugnt och fridfullt
hem. I de flesta länder finnas numera dylika
anstalter. De skilja sig väsentligen från öfriga
inrättningar af liknande slag, bl. a. genom
särskilda fordringar i fråga om sökandenas
samhällsställning m. m. - I Sverige ha några
sådana anstalter, ehuru endast för kvinnor,
blifvit stiftade. Den äldsta af dessa är det
i Stockholm och Gustaf Vasa församling, med
adress n;-»’ 2 Hagagatan, upprättade Asylet
för pauvres honteux. Uppslaget till denna
stiftelse gaf grefvinnan Charlotte von Schwerin
(.*. Liljencrantz), som i förening med några
andra damer för detta ändamål anordnade en basar
i hufvudstaden (1863). Samtidigt bildades en
förening af kvinnliga och manliga ledamöter:
"Sällskapet Vänner till pauvres honteux", med
uppgift att åt äldre, verkligt behöf-vande,
aktningsvärda fruntimmer af ståndspersonklassen
kostnadsfritt eller mot viss afgift bereda
ett hem, där bostad och vård samt, i den mån
sällskapets tillgångar det medgifva, äfven föda
dem till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free