- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
287-288

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pavia - Pavic, Armin - Paviljong - Paviljongbarack. Se Barack, sp 891 - Paviljongsystem - Pavliza. Se Figalia - Pavlodar - Pavlograd - Pavlov, Ivan Petrovitj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tid som domen hör kyrkan Maria di Canepanova,
en likaledes efter Bramantes ritning uppförd
åttahörnig kupolbyggnad. P:s betydelse härrör
hufvudsakligen af dess under medeltiden berömda
universitet (formligen privilegieradt 1361 af
kejsar Karl IV, ehuru det gör anspråk på att
härstamma från en af Karl den store stiftad
skola), som nu består af fyra fakulteter
(för juridik, medicin och kirurgi, filosofi
samt matematik och naturvetenskaper) och
1913 räknade omkr. 1,600 studenter. Dit
höra, jämte flera vetenskapliga institut,
två s. k. konviktskollegier, Collegio
Borromeo och Coll. Ghislieri, stiftade af
Milanos ärkebiskop Carlo Borromeo (1563)
och af påfven Pius V af familjen Ghislieri
(1569). Universitetsbiblioteket grundlades af
Maria Teresia (1754) och räknar omkr. 250,000
bd. Andra undervisningsanstalter äro
lyceum-gymnasium, teknisk skola, lärar- och
lärarinneseminarium, biskopligt seminarium
samt konstskola. Där finnes äfven ett
geodynamiskt-aerologiskt observatorium. Museo
civico (i Palazzo Malaspina) innehåller
fornsaker, pergament och inkunabler,
stadens historiska arkiv samt tafvelgalleri,
kopparstickskabinett och bibliotek. P. är säte
för en biskop. Dess industri omfattar fabriker
för gjuterivaror, maskiner, instrument,
orglar, tändstickor, kemiska produkter, läder
m. m. Liflig handel, mest med jordbruksalster. 8
km. norr om P. ligger vid järnvägen till Milano
det berömda Certosa di Pavia (se
d. o.). – Staden kallades af romarna Ticinum
och erhöll först mot slutet af 7:e årh. namnet
Papia eller Pavia. Den härjades af Attila 452,
af Odovakar 476 samt befästes efter 489 af
Teoderik. Efter en treårig belägring (569–572)
tvangs den att ge sig åt langobarderna och blef
det langobardiska rikets hufvudstad. Efter dettas
fall (774) blef den de italienske konungarnas
kröningsstad. Från midten af 1300-talet hörde
P. till familjen Visconti och blef senare
en del af hertigdömet Milano. 1524 belägrade
Frans I af Frankrike länge förgäfves staden
och vardt nära Certosa di P. 24 febr. 1525
slagen af en kejserlig här under konnetabeln
af Bourbon samt tillfångatagen. Till hämnd
därför vardt P. 1527 eröfradt af en fransk här
och undergick en flera dagars plundring. Med
Milano kom P. 1540 till Spanien och 1714 till
Österrike. 1796 intogs staden af en fransk här
under Bonaparte. De revolutionära rörelserna
i febr. 1848 undertrycktes af österrikarna,
och universitetet stängdes. Vid ett nytt uppror
i mars s. å. lämnade österrikarna staden, och
sardinska friskaror inryckte, men österrikarna
återvände 1849. Jämte det öfriga Lombardiet
förenades P. 1859 med Sardinien.
1 o. 2. (J. F. N.)

Pavic [-itj], Armin, kroatisk litteraturforskare,
f. 1844, d. 1914, universitetsprofessor och
sektionschef för kroatiska undervisningsväsendet
i Agram, författade ett arbete om den ragusanska
dramatiken, Hisiorija dubrovacke drame (1871),
och ett om den sydslaviska folkepiken, Narodne
pjesme o bcju na Kosovu (1877). Dessutom
redigerade han Gundulics och Palmotiés skrifter
i "Stari pisci hrvatski" samt publicerade i
"Rad jugoslavenske akademije" (h. 32, 55)
studier om Gundulics "Osman": O kompoziciji
Gunduliéeva Osmana och Gun-duliéev Vladislav.
A-d J.

Paviljong (fr. pavillon, af lat. papilio i
betydelsen lyxtält), en byggnad med tältliknande
tak eller för ett mera tillfälligt ändamål
uppförd af lättare material, särskildt
som förlustelseplats (trädgårdspaviljong,
skjutpaviljong, brunnspaviljong, små
trädgårdshus, kiosker). Paviljong kallas vidare
i arkitekturen en relativt själfständig del af
en byggnad, som genom sitt utseende skiljer sig
från byggnadens öfriga delar. Paviljonger äro
karakteriserande för fransk profanarkitektur
under renässansen; de ha i regel sina
egna takresningar, ganska höga, ej sällan
kupolliknande. Se Hôtel de Ville i Paris
(afbildadt i art. Byggnadskonsten, pl. XV),
Louvre, Tuilerierna (afbildadt i art. Louvre).

Paviljongbarack, krigsv. Se Barack, sp. 891.

Paviljongsystem, ett särskildt vid sjukhus,
kaserner o. d. användt byggnadssätt. En
byggnadskomplex säges vara uppförd efter
paviljongsystemet, när de behöfliga lokalerna
äro förlagda i olika, smärre byggnader,
sammanbundna genom gångar eller längor. Jfr
Kasern och Korridorsystem.

Pavliza. Se Figalia.

Pavlodar, kretsstad i prov. Semipalatinsk, ryska
Central-Asien, vid Irtysj. 7,730 inv. (ryssar
och kirgiser).

Pavlograd, kretsstad i ryska
guv. Jekaterinoslav, vid Voltsjja,
en biflod till Dnjepr, och järnvägen
Kursk–Charkov–Sevastopol. 40,484
inv. (1911). Gymnasium, boskapshandel, kvarnar.
J. F. N.

Pavlo’v, Ivan Petrovitj, rysk fysiolog, f. 14
sept. 1849 i guvernementet Rjazan, undergick 1879
läkarexamen vid militär-medicinska akademien
i Petersburg, vardt 1883 med. doktor och 1884
docent i fysiologi där. Efter det han under en
tvåårig vistelse i Tyskland under Heidenhains och
Ludwigs ledning idkat experimentalfysio-logiska
studier, utnämndes han 1890 till professor i
farmakologi i Tomsk och några månader senare till
professor i samma ämne vid militär-medicinska
akademien i Petersburg. 1891 förordnades
han att därjämte vara föreståndare för den
fysiologiska afdelningen af det då inrättade
institutet för experimentell medicin samt
vardt, med bibehållande af nyssnämnda uppdrag,
1895 e. o. och 1897 ord. professor i fysiologi;
1907 kallades han till ordinarie akademiker vid
vetenskapsakademien i Petersburg och tog 1913
afsked från sin professur vid militär-medicinska
akademien. - I sina tidigaste vetenskapliga
arbeten behandlade P. frågor, hänförande sig
till blodomloppets fysiologi, och vann därvid
flera värdefulla resultat. Något senare egnade
han sin forskning åt matsmältningskörtlarnas
fysiologi och offentliggjorde häröfver dels
själf, dels genom sina lärjungar en lång följd
af undersökningar, genom hvilka vår kunskap
inom detta område både i omfattning och djup
gjorde synner-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free