- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
303-304

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pecock, Reginald - Pecopterideæ - Pecopteris - Pecora - Pecorale - Pecos - Pecs. Se Fünfkirchen - Pecten - Pectorale. Se Biskopsskrud och Pektoralkors - Pectus carinatum. Se Gåsbröst - Peculium - Pecunia - Ped. - Pedagog - Pedagogi - Pedagogik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förnämsta teologer i England, beklädde sedan 1444
ett biskopsämbete, men afsattes 1457 för kätteri,
återkallade sina villomeningar och erhöll en
underordnad plats. Han utgaf flera kyrkliga
skrifter på engelska (nya uppl. utg. 1860
och 1909) och har nu betydelse ur filologisk
synpunkt.

Pecopterideæ Brongn., paleobot., en helt och
hållet artificiell ormbunksfamilj, omfattande
de fossila former, hos hvilka de vanligen flera
gånger pardelade bladens småblad liksom hos
Pecopteris (det släkte, efter hvilket familjen
har sitt namn) äro fästa på rachis med hela sin
bas samt försedda med en jämförelsevis stark,
ända mot spetsen tydlig medelnerv, från hvilken
sidonerverna åt ömse sidor utgå. Småbladen
äro oftast helbräddade, på sin höjd tandade.
A. G. N.

Pecopteris Brongn., paleobot. Se Pecopterideæ.

Pecora, Boskapsdjur, zool., en afdelning
bland idisslarna inom däggdjurens klass. De
utmärkas gentemot öfriga nu lefvande idisslare
(Tylopoda och Tragulidæ) därigenom, att
de nästan alltid äro försedda med horn. Af
andra och femte tårna äro endast rudiment
till finnandes. Fullt utbildad bladmage
finnes. Moderkakan består af mer eller mindre
talrika, skilda delar ("polycotyledon"). Antalet
fungerande spenar är 2-4. Afdelningen bildas
af familjerna Cervidæ, Bovidæ och Giraffidæ.
L-e.

Pecorale. Se Pekoral.

Pecos [péikåus], Rio P., biflod till Rio
Grande del Norte i Nord-Amerika, upprinner på
Truchas peak n. ö. om Santa Fe i New Mexico
och genomflyter i sydöstlig riktning denna
stat och sydvästra Texas samt har betydelse
för bevattningen, ehuru under sommaren
stora sträckor äro torra. 1,065 km. lång.
J. F. N.

Pécs [petʃ]. Se Fünfkirchen.

Pecten, zool., Kammusslan (se d. o.). Detta
musselsläkte förekommer med åtskilliga arter i
fossilt tillstånd inom flera geologiska systems
aflagringar. Inom Skånes jura- och kritsystem
äro åtskilliga arter representerade; i västra
Sveriges ishafslera och glaciala skalbankar
träffas P. islandicus ganska allmänt.
E. E.

Pectorale. Se Biskopsskrud och Pektoralkors.

Pectus (lat., gen. pectoris), bröst (se d.o.).

Pectus carinatum, med. Se Gåsbröst.

Peculium (lat., småkreatur, småförmögenhet)
betydde hos romarna den förmögenhet, som af
fadern eller husbonden, hvilken enligt sträng
rätt egde den, lämnades till förvaltning åt
sonen eller slafven. Särskildt hade sonen
rätt att fritt förfoga öfver hvad han tagit
som krigsbyte (p. castrense) eller förvärfvat
i civil statstjänst (p. quasi castrense). I
den mån faders- och husbondemakten inskränktes
af lagen, ökades rättigheten och lättheten att
förvärfva peculium äfven till stora belopp. Jfr
<sp>Patria potestas<sp></sp>. J. C.

Pecunia, lat., förmögenhet, pengar. Jfr
Pekunier.

Ped., mus., förkortning för pedal (se d. o.).

Pedagog [-gåg; grek. paidagogo’s, barnförare,
den slaf, som hos de gamle grekerna följde
gossen till skolan eller gymnasion och sedan
därifrån tillbaka till hemmet], uppfostrare,
person, som gjort
uppfostran eller undervisning till sin
lifsuppgift. Man skiljer mellan teoretisk
pedagog
, idkare af pedagogik, och praktisk
pedagog
, lärare eller uppfostrare. - Jfr
Pedagogik. S-e.

Pedagogi (se Pedagog), visst slags läroanstalt. I
Tyskland ha skolor, liknande de nutida
gymnasierna, men vanligen under formen af
internat (se d. o.), kallats pedagogier. I
Sverige har denna benämning däremot användts för
lägre skolor, under senare delen af 1800-talet
särskildt skolor, som hade en eller två klasser,
motsvarande de lägsta klasserna i de allmänna
läroverken. Flera af dessa pedagogier utvecklades
till lägre allmänna läroverk, redan innan
denna skolform helt och hållet försvann vid
den läroverksreform, som genomförts på grund
af riksdagens beslut 1904. För närvarande äro
pedagogierna ersatta af realskolor, samskolor
eller högre folkskolor. S-e.

Pedagogik (se Pedagog), vetenskapen om uppfostran
i vidsträckt bemärkelse. Man kan skilja mellan
följande hufvuddelar af pedagogiken: 1. historisk
pedagogik
, uppfostrans och uppfostringsväsendets
historia, en del af den allmänna kulturhistorien;
2. statisk pedagogik, som studerar uppfostran och
uppfostringsväsendet i nutiden i samband med de
olika folkens bildningsideal och samhällsskick
och med psykologisk förklaring af de olika
uppfostringsformernas resultat; 3. teleologisk
pedagogik
, som söker fastställa uppfostrans
ändamål; 4. teknisk pedagogik, som anvisar
medlen för att nå ändamålet. - Från annan
synpunkt har man skilt mellan: 1. pedagogisk
dietetik
, som handlar om vården af barnens
kroppsliga utveckling; 2. didaktik, om
undervisningens ändamål och medel; 3. pedeutik,
om uppfostran i inskränkt bemärkelse. - Den
del af den tekniska pedagogiken eller didaktiken,
som handlar om undervisningsmetoderna, kallas
metodik. - Så väl behof vet af pedagogiska
teorier som också möjligheten af en vetenskaplig
pedagogik har ofta förnekats. Man har påstått,
att en lärare endast behof ver ega kunskaper
i de ämnen, i hvilka han skall undervisa; det
ändamålsenliga undervisningssättet är en följd
af ämnets innehåll och kräfver ingen särskild
teori. Då man på denna grund velat förneka
behofvet af pedagogiska teorier, har man först
och främst ensidigt fattat pedagogiken som endast
metodik och förbisett, att pedagogiken också har
att behandla uppfostrans och undervisningens
ändamål samt karaktärsbildningens svårlösta
problem. Det ligger i uppfostrans begrepp att
vara en afsiktlig och planmässig verksamhet,
och för planens uppgörande behofves på detta
som på andra områden teori, ytterst grundad på
vetenskaplig forskning. För öfrigt följer icke
af ett läroämnes innehåll den lämpliga formen för
dess meddelande vid barnaundervisning, utan denna
är ock beroende af det barnsliga själslifvets
beskaffenhet. Andra framhålla, att uppfostran
och undervisning äro en konst, och mena, att,
liksom man på andra områden ej blir konstnär
genom att studera konstteori, utan genom naturlig
begåfning, så födes man till lärare och behof
ver ingen pedagogisk teori. Men uppfostran är
icke en fri konst, utan bunden af hänsyn till
sitt material, den lefvande personlighet, hvars
utveckling den skall främja. En klar upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free