Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pedagogik - Pedagogisk - Pedagogiska biblioteket i Stockhom - Pedagogiska blad - Pedagogiska föreningen i Stockholm - Pedagogiska föreningen i Finland - Pedagogiska museer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slagsmän för den experimentella pedagogiken
ha W. A. Lay och Ernst Meumann utöfvat ett
betydelsefullt inflytande. Det andra antydda
framsteget består särskildt däri, att man ej
stannat vid att för pedagogiken tillgodogöra sig
den allmänna psykologiens lärdomar, utan framför
allt sökt grunda pedagogiken på barnpsykologien
(se Pedologi). Särskildt har i detta hänseende
den amerikanska pedagogiken gått i spetsen,
under ledning framför allt af G. Stanley
Hall. Det tredje grunddraget slutligen i den
nutida pedagogiken är dess tillämpande af de
sociala synpunkterna, i hvilket hänseende de
främste märkesmännen äro amerikanen John Dewey
samt tyskarna Kerschensteiner och Natorp.
Den pedagogiska litteraturen är ytterst
omfattande. Här må nämnas endast några arbeten,
som äro egnade att lämna en första orientering
inom den nutida pedagogiken: J. G. Compayré,
"Cours de pédagogie’" (19-e uppl. 1906), W. Rein,
"Pädagogik in systematischer darstellung" (2 bd,
1902-06), W. Münch, "Geist des lehramts" (1903),
och P. Barth, ;’Die elemente der erziehungsund
unterrichtslehre" (3:e uppl. 1911). Af
svenska arbeten må nämnas B. Hammer,
"Bidrag till uppmärksamhetens psykologi"
(1908), "Experimentell och intuitiv pedagogik"
(1909) och "Iakttagelseförmågan" (s. å.),
H. Larsson, "Kunskapslifvet" (s. å.) och
A. Herrlin, "Pedagogiken och dess studium"
(1908) samt "Minnet" (1909). - Pedagogikens
och uppfostrans historia behandlas bl. a. af
K. Schmidt, "Geschichte der pädagogik" (4:e
uppl. 1890 ff.), K. A. Schmid, "Geschichte
der erziehung" (1884 ff.), T. Ziegler,
"Geschichte der pädagogik" (2-a uppl. 1904),
P. Barth, "Die geschichte der erziehung in
soziologischer und geistesgeschichtlicher
beleuchtung" (1911), G. Compayré, "Histoire
de la pédagogie" (15:e uppl. 1901), N. Bång,
"Uppfostrans och skolans historia" (sv. öfv.,
2:a uppl. 1912), L. K. Hall, "Källor till
uppfostrans och de pedagogiska reformidéernas
historia" (2 bd, 1912-13) och "Valda aktstycken
till svenska undervisningsväsendets historia"
(1912) samt N. G. V. Lagerstedt, "Svenska
uppfostringsväsendets historia" (1903). - Ett
stort antal pedagogiska tidskrifter utges i alla
länder, bl. a. "Zeitschrift fur pädagogische
psychologie und experimentelie pädagogik"
(utg. af E. Meumann och O. Scheibner, Leipzig),
"Pedagogical seminary" (utg. af G. Stanley
Hall, Worcester, Mass.), "L’éducation", (utg. af
G. Bertier och L. Cellérier, Paris), "Revue de
pédotechnie" (utg. af Deeroly, Bruxelles) och
"Svenskt arkiv för pedagogik" (utg. af B. Hammer,
Stockholm). S-e.
Pedagogisk [-gåg-], som rör uppfostran eller
undervisning; som hör till pedagogiken.
Pedagogiska biblioteket i Stockholm, öppnadt
för allmänheten 1885, är afsedt för lärare
och lärarinnor äfvensom andra intresserade
personer, som idka studier rörande uppfostrings-
och undervisningsväsen. Biblioteket innehåller
arbeten rörande uppfostran och undervisning,
däribland tidskrifter, mötesberättelser,
lagar och författningar, kommittébetänkanden,
årsredogörelser, skolstatistik, skrifter
angående enskilda ämnens metodik, skolmateriel,
skolbyggnader, skolhygien, uppfostrans och
undervisningens historia m. m.;
skolböcker; litteratur, som kan vara till hjälp
och upplysning för lärare och lärarinnor
vid deras förberedelser och andra studier för
undervisningen. I afseende på svensk litteratur
inom de båda förstnämnda afdelningarna afser
biblioteket att uppnå så stor fullständighet
som möjligt. Anskaffning af litteratur om
fackskolor och abnormskolor ingår f. n. icke i
planen för bibliotekets verksamhet. Biblioteket
innehöll l jan. 1913 omkr. 35,000 bd. Tre
häften af dess tryckta katalog ha hittills
utgetts, omfattande bibliotekets flesta och
viktigaste afdelningar. Biblioteket upprättades
af Stockholms lärarsällskap på förslag af
N. G. V. Lagerstedt (se denne), som sedermera
alltjämt varit dess föreståndare. Medlen till
bibliotekets stiftande och upprätthållande ha
erhållits på olika sätt: tillfälliga understöd
af K. M:t; årliga anslag från öfverstyrelsen
för Stockholms stads folkskolor; insamling,
förnämligast bland lärare och lärarinnor;
årsafgifterna från ett till bibliotekets
understödjande bildadt sällskap m. m. Från
och med 1900 har biblioteket årligen erhållit
anslag af riksdagen (1914 utgår anslaget med
6,500 kr.). Biblioteket, som först inrymdes i
Jakobs allmänna läroverks byggnad, flyttades
1913 till Eriksbergsgatan 8. Det hålles öppet
tre timmar hvarje hvardag, utom en kortare tid
på sommaren, då det är stängdt. 1885 utgjorde
antalet besök 485 och antalet boklån 313; 1912
var besökens antal 4,889 och boklånens antal
5,487. Bibliotekets angelägenheter handhas
af en styrelse på fem personer, utsedda a.f
Stockholms lärarsällskap, bland hvilka skall
finnas minst en representant för hvar och
en af följande skolarter: allmänna läroverk,
folkskolor och högre flickskolor, och minst
tre styrelsemedlemmar skola tillhöra Stockholms
lärarsällskap. Ldt.
Pedagogiska blad, en af lektor G. Sjöberg
1875 -77 i Stockholm utgifven "tidskrift för
elementarläroverken".
Pedagogiska föreningen i Stockholm bildades 1846,
på förslag af lektor J. Elfving, med ändamål
att bereda sina medlemmar tillfälle till ett
lifligare utbyte af tankar och åsikter i ämnen,
som röra uppfostran och undervisning. Denna
förening bestod såväl af offentliga och
enskilda lärare som af läroverks styresmän
och andra för uppfostringsväsendet nitälskande
personer. Den hade haft till föregångare det
på 1830-talet (sannolikt 1832) i hufvudstaden
stiftade Pedagogiska sällskapet, som dock
ej lämnat efter sig några spår af större
lifaktighet. Föreningen föranstaltade de
första allmänna svenska lärarmötena i Stockholm
(1849 ff.) samt ett lokalt möte af skolman från
hufvudstaden och dess omgifningar. Pedagogiska
föreningen upplöstes i midten af 1850-talet, och
i dess ställe uppstod Stockholms lärarsällskap.
J. M-r.*
Pedagogiska föreningen i Finland, grundlagd 1864,
verkar genom en centralafdelning i Helsingfors
samt filialer i särskilda landsortsstäder. Den
utger sedan 1864 en tidskrift.
Pedagogiska museer (Skolmuseer,
Permanenta skolutställningar), samlingar af
undervisningsmateriel, skolinventarier och andra
föremål, som stå i samband med uppfostran och
undervisning. De afse i främsta rummet att bereda
skolmyndigheter, lärare och föräldrar till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
