- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
311-312

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pedagogiska museer - Pedagogiska sällskapet. Se Pedagogiska föreningen - Pedagogisk tidskrift - Pedakios Dioskorides. Se Dioskorides Pedanios - Pedal - Pedalaceæ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fälle att taga kännedom om hvad som finnes
att tillgå i fråga om undervisningsmedel och
skolors utrustning i öfrigt samt att lämna råd
och upplysningar vid anskaffandet af dylik
materiel. Genom föredrag och förevisningar
jämte publikationer af olika slag bekantgöras
nya beaktansvärda undervisningsmedel. En del
museer (t. ex. i Dresden, Graz och Zürich) utger
för detta ändamål särskilda tidskrifter. En
viktig uppgift är också att genom samarbete med
tillverkare och leverantörer dels åstadkomma
ny behöflig materiel eller förbättringar af
redan befintlig, dels motverka spridningen af
onödig eller olämplig sådan. Undantagsvis (som
i Bern) utlåna museerna åskådningsmateriel till
skolor, som däraf äro i behof. Vid några museer
finnas skolhistoriska afdelningar för samling
och beväring af föremål, egnade att belysa
skollifvet under gångna tider. Många skolmuseer
äro förenade med pedagogiska bibliotek, en del
står i samband med hembygdsmuseer, som ha till
särskild uppgift att tjäna som åskådningsmedel
vid undervisningen om hembygdens natur,
näringslif och historia. - Äldst är skolmuseet
(Lehrmittelsammlung der kgl. Württembergischen
Zentralstelle für gewerbe und handel
) i
Stuttgart, öppnadt 1851. Därnäst komma museet
(The educational museum) i Toronto (Canada),
som dock nu tjänar helt andra ändamål, samt
skolafdelningen af South Kensington museet i
London (båda från 1857). F. n. finnas omkr. 100
pedagogiska museer, af hvilka Tyskland ensamt
eger ej mindre än 47. I Sverige finnas två,
Svenska skolmuseet i Stockholm (öppnadt 1908)
och Göteborgs skolmuseum (öppnadt 1909). Äfven
Japan har sedan 1877 ett rikhaltigt skolmuseum
i Tokyo. Till de förnämsta skolmuseerna höra de
i Paris, London, Bruxelles, Berlin, Köpenhamn,
Petersburg, Breslau, Dresden, Hamburg, Wien,
Graz och Zürich (Pestalozzianum). 17 äro
statsinstitutioner, 21 kommunala anstalter,
de öfriga äro till största delen skapade och
underhållna af lärarföreningar. Sedan 1905 eger
samarbete rum mellan ett stort antal skolmuseer,
som då bildade en förening ("Tauschvereinigung
deutscher schulmuseen"), hvars syfte är att
genom regelbundet utbyte af publikationer
underlätta öfversikten af utvecklingen på
området samt förmedla utbyte och försäljning
af materiel dem emellan. Till denna förening
har äfven museet i Stockholm anslutit sig.
Hj. B.

Pedagogiska sällskapet. Se Pedagogiska föreningen

Pedagogisk tidskrift uppsattes i Stockholm
1865 af lektor L. A. A. Aulin i ändamål att
såväl för allmänheten som för läroverken och
lärarna bli "en på bestämda tider utkommande
tidning, uteslutande egnad åt en grundlig
behandling af pedagogiska frågor, ett organ
för ömsesidigt utbyte af tankar, erfarenheter
och studier rörande lärarekallets uppgifter och
utöfvande samt för noggranna redogörelser öfver
skolans verksamhet". Efter Aulins död (1869)
öfvertogs tidskriften af lektorerna H F. Hult
och E. G. F. Olbers och utgafs sedan 1881-90
i Halmstad af den förre allena. 1891 öfvertogs
redaktionen af lektor E. Sahlin, som förestod
den till och med 1900. 1901 efterträddes han af
rektor E. Schwartz, och efter dennes död 1914
är lektor Y. Tessberg hufvudredaktör. Tidskriften
åtnjuter statsanslag. Den utkommer med ett häfte
i månaden.

Pedakios Dioskorides. Se Dioskorides Pedanios.

Pedal (af lat. pes, genit, pedis, fot). 1. På
orgeln (och pedalflygeln) den för spelning
med fötterna bestämda klaviaturen (se Orgel,
sp. 865 och 868). Tangenterna, som äfven kallas
"taster", göras af trä, vanligen ek, samt äro
betydligt längre och bredare än manualernas
tangenter. Pedalen har ett omfång af C-f1,
men innehåller hufvud-sakligast 16 fots
stämmor, som klinga l oktav djupare. Dess
tondjup ger åt orgeltonen kraft, fyllighet
och majestät. - 2. På harpan de sju fotsteg,
hvilkas nedtrampande förkortar strängarna,
d. v. s. höjer tonen (se Harpa). - 3. På pianot
dels den mässingstrampa, som aflyfter alla
dammarna och sålunda både låter tonen fortfara
att klinga och ökar dess klangfyllighet genom att
bringa besläktade toner till medljudande (den
högra l. fortepedalen), dels (på flyglar) den,
som förskjuter hela klaviaturen något åt höger,
så att hamrarna anslå blott en sträng för hvarje
ton i st. f. tre eller två (den vänstra l.
pianopedalen). Den förra tecknas med Ped.,
dess upphörande med *; den senare tecknas med
(a) una corda, dess upphörande med tre corde
1. tutte le corde. Taffelpianon ha vanligen
endast fortepedal. På pianinon åstadkommer
vänstra pedalen antingen en förskjutning af
hammarmekanismen (ej af klaviaturen), eller
ock åstadkommer den pianoton såmedelst, att
mekanismen flyttas närmare strängarna, hvarigenom
hamrarnas slagvidd blir mindre. Fortepedalen
kommer nästan ständigt till användning, hvarvid
dock måste iakttagas, att den släppes emellan
olika harmonier eller till sådana hörande
toner. Pianopedalen bör däremot användas med
stor sparsamhet och endast för det finaste
pianissimo eller för vissa harpeffekter. Den
s. k. prolongationspedalen, som finns på en del
flyglar, möjliggör för en anslagen baston att
orgellikt fortfara att ljuda (genom att endast
den tonens dämmare upplyftes och kvarhålles
i denna ställning), under det att spel med
växlande ackordf af skilda medelst fortepedalen,
obehindradt kan ega rum. Denna pedal åstadkommer
således effekten af en orgelpunkt. Fordom
användes flera pedaler för hvarjehanda lekverk
("pantalonzug", "jeu de buffle"). I nyaste tid
ha konstruerats "konstpedaler", hvarmed endast
för en del af klaviaturen dammarna aflyftas
(E. Zachariä, Debain m. fl.). Jfr Dämmare. -
4. Trampinrättning på velociped (se d. o.).
1-3. A. L. (E. F-t.)

Pedalaceæ, bof., en familj af vanligen örtartade
växter, hörande till ser. Tubifloræ. Bladen
äro motsatta eller ställda skiftevis, med
slemhår. Blommorna sitta ensamma i bladvecken
eller i klasar. De sambladiga blomkronorna
äro zygomorfa och något läppformiga, med 4
ståndare. Frukten är en ofta egendomligt formad
kapsel eller nöt. Familjen tillhör Gamla världens
tropiska och subtropiska länder. Harpagophytum
procumbens
i Syd-Afrika har frukterna besatta
med grofva taggar, väpnade med skarpa och
starka hullingar, som gripa svårt fast i den
förbigåendes kläder eller hud och fastna i
fårens ull samt äro i hög grad hindrande och
fördärfliga. Den vik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:30 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free