- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
329-330

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peel. 6. Sir William P. - Peel. 7. Arthur Wellesley P. - Peeliter - Peel-öarna. Se Bonin-öarna - Peene - Peerre, Hyppoliet Jan van - Peenemünde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

329

Peele-Peenemünde

330

gjorde god tjänst i spetsen för en matrosbrigad
med skeppskanoner. Han erhöll i jan. 1858
knight-värdighet, blef svårt sårad vid andra
undsättningen af Lucknow (mars) och dog kort
efter återkomsten till hemlandet af dessa
blessyrer. En marmorstaty öfver honom har rests
i Calcutta.

7. ArthurWellesleyP., från 1895 vis-count
Peel, de tre föregåendes broder, yngste
son till P. 2, politiker, f. 3 aug. 1829,
anslöt sig till liberalerna och var 1865-95
medlem af underhuset. Han innehade 18ö8-74 och
1880-84 olika un-derstatssekreterarposter i
Gladstones båda första ministärer (däribland
den i inrikesministeriet 1880 -84) samt
valdes 1884 till underhusets talman, hvilken
post han innehade till apr. 1895, då han
som viscount P. fick säte i öfverhuset. Som
talman vann P. alla partiers aktning genom
sträng opartiskhet, taktfull värdighet och
grundlig kännedom om underhusets regler och
sedvänjor. Bl. a. som ordförande i en 1896-99
verksam kommission har P. egnat grundligt arbete
åt den engelska sprit-varulagstiftningens
reformering i nykterhetsvänlig riktning. l
o. 3-7. V. s-g. 2. E. B. (V. S-g.)

Peele [pi’l], G e o r g e, engelsk dramatiker,
f. omkr. 1558, d. före 1598, tjänstgjorde som
universitetspoet och gifte sig förmöget, men
måste sedermera för sitt uppehälle hitta på
knep och utvecklade däri en stor och skämtsam
uppfinningsrikhet. I sina teaterstycken
röjer han en kvick, rörlig, yppigt sinnlig
fantasi. Komedien The arraygnement of Paris
(om herden Paris’ domslut; 1584) är full af
smicker åt drottning Elisabet. Vidare märkas The
famous chronicle oj king Edward I (tr. 1593), The
battell of Alcazar (1594), The love of King David
and fair Bethsabe (tr. 1599) och The old wives’
tale (1595), hållen i god sagoton. - Senaste
uppl. af P:s verk 1888, 2 bd. Se Lämmerhirt,
"G. P." (1882).

Peeliter [pillter], anhängare till sir Kobert
Peel (se Peel 2), en politisk partigrupp
i England. Då Peels frihandelspolitik 1846
framkallade en splittring inom det konservativa
partiet, blefvo omkr. 120 underhusmedlemmar
partichefen trogna; vid 1847 års parlamentsval
nedgick deras numerär till omkr. hälften,
och efter Peels död 1850 sammansmälte gruppen
år efter år ytterligare, tills den 1859
alldeles upphörde att existera. Peeliternas
hufvudsyfte var att trygga frihandelssystemets
bestånd, och de understödde därför under Peels
lifs-tid den liberala ministären Russell. Då
striden om frihandeln småningom upphörde,
öfvervägdes bland dem en återgång till det
konservativa partiet i samband med dettas
rekonstruktion, och de understödde 1852 den
konservativa ministären Derby. Flera peeliter
voro medlemmar af koalitionsministären Aberdeen
(1852-55). Efter dess fall anslöt sig en del af
de ledande peeliterna till de konservative, medan
flertalet småningom hamnade hos liberalerna. Till
de förra hörde general J. Peel, lord Hardinge och
lord Stanhope, till de senare Gladstone, Cardwell
och hertigen af Argyll. Bland peeliterna, hvilka
tidtals som "tungan på vågen", utöfvade stort
inflytande i parlamentet, märktes ytterligare
sir G. Graham, lord Aberdeen, lord Canning,
Sidney Herbert och hertigen af New-castle.
V. S-g.

Peel-öarna [pi’l-]- Se Bonin-öarna.

Peene [pëne]. 1. Oders västra mynningsarm, mellan
ön Usedom och fastlandet, 42 km. lång, är, då den
lämnar Stettiner haff, ganska smal, men vidgar
sig sedan till den stora sjön Achterwasser,
afsmalnar därefter åter vid Wolgast och mynnar
ut i Östersjön nedanför Peenemünde. Framför
mynningen ligger den lilla ön Ruden. - 2. Flod i
Mecklenburg och Pommern, upprinner i Mecklenburg
vid byn Grubenhagen, flyter igenom Malchin-och
Kummerow-sjöarna, upptar bifloderna Trebel och
Tollense (den senare från Tollense-sjön), bildar
i Pommern gräns mellan regeringsområdena Stettin
och Stralsund samt faller 8 km. nedanför Anklam
ut i ofvannämnda mynningsarm af Öder. Längd 110
km. Under tiden 1720-1814 utgjorde P. gräns
emellan den svenska och den preussiska delen
af Vorpommern. 5 nov. 1759 gick svenska armén
under Lantingshausen under fiendens eld på pråmar
öfver P. vid Anklam. l o. 2. (J. F. N.)

Peerre [pëne], Hyppoliet Jan van, belgisk
skådespelsförfattare, f. 1811, d. 1864,
till yrket läkare, skref på flamländska först
vådevillen Keizer Karel en de berchemsche boer
(skr. 1830, uppf. 1841) och sedermera en mängd
dramatiska stycken af olika, art, bland hvilka
flera ännu stå på spellistan. Till dem höra Jacob
van Arteveide (1841), Thijl Uilenspiegel (1842),
operan Brigitte (1847), Twee hanen en eene hen
(1854) m. fl. Fullständig upplaga af P:s verk
utkom 1880-82 i 38 bd.

Peenemünde [pëne-], köping och skans på
nordvästra Usedom. 26 juni 1630 lade sig
svenska flottan utanför P., där hären, sedan
de kejserlige utrymt därvarande gamla skans,
utskeppades, hvarefter en ny palissaderad
skans byggdes. I juni 1631 landsteg markisen
af Hamilton med 7,000 skottar och engelsmän
vid P. 1638 slog Baner flera skansar
här-städes. 1657 var P. befäst med en redutt
med våt graf och betäckt väg. 4 juli 1676
gaf sig P. åt kurfursten af Brandenburg efter
endast en dags belägring. 1681 ville pommerska
fästningskommissionen, att redutten skulle
slopas och i stället en konsiderabel fästning
byggas, där den gamla kejserliga skansen
låg, men häraf blef intet. 22 aug. 1715
intogs P. med storm af de allierade efter
4 dagars belägring. 14 sept. 1757 började
generalmajor Ehrensvärd vidtaga anstalter för
P:s belägring, 23 s. m. öppnades elden, och
redan s. d. kapitulerade preussarna, hvarefter
svenskarna förstärkte befästningarna. 11 mars
1758 började preussarna under Manteuffel beskjuta
P., som kapitulerade två dagar därefter. Ett
öfverrumplingsförsök af kapten Röök med 200 man
natten till 5 april s. å. misslyckades; men 22
juni kringrände Ehrensvärd P. och började bygga
batterier samt öppnade elden natten till 27 med
påföljd, att preussarna efter några timmars
beskjutning kapitulerade. I slutet af mars
1759 började preussarna belägra P., där Röök
nu var kommendant; han försvarade sig tappert,
men måste 10 apr., då befästningen fullständigt
sönderskjutits, kapitulera, hvarefter preussarna
helt och hållet raserade försvarsverken. Dessa
iståndsattes dock åter, och 18 mars 1807’ besköts
P. af en svensk kanonslup, men utan egentligt
resultat; 28 s. m. förnyades beskjutningen från
några kanonslupar under löjtnant Wirséns befäl
med påföljd, att fransmännen utrymde P., som där-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free