Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pehlevi - Pehrson, Per, i Törneryd - Pehrsson, Nils. Se Persson, N. (i Ringstorp) - Pehrsson, Jöns, i Svaneryd - Pehrsson, Per, i Åkarp - Pei - Peigneur, maskinb., fr. Se Kardning, sp. 923
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pehlevi Avistäk wa-zand, d. ä. "(helig)
text och öfversättning’ (häraf vårt oriktiga
Zend-avesta i st. f. blott Avesta), och
päzend betyder "förklaring till zend", emedan
nyssnämnda genom sitt pehlevi-alfabet äfven
för perserna svårfattliga öfversättning blef
"förklarad" genom omsättningen i det tydliga
avesta-alfabetet. Genom de senaste stora
upptäckterna i kinesiska Turkestan, gjorda af
preussiska expeditioner under loppet af det
senaste årtiondet under ledning af v. Le Coq och
Grünwedel, ha särskildt i Turfan bl. a. funnits
omfattande litteraturminnesmärken äfven
på pehlevi, men på ett enhetligt arameiskt
alfabet s. k. estrangelo. Hufvud-massan af
denna litteratur är dechiffrerad och tolkad
af F. W. K. Muller i ett epokgörande arbete,
"Die handschriftenreste aus Turfan" (i
"Ab-handlungen der k. k. preussischen akademie
der wissenschaften", 1904). Först härigenom
har pehlevispråkets ljudform i sina hufvuddrag
fastställts, och man kan sålunda anse sig
häri ha fått en nyckel till det förutvarande
skriftsystemet. Arbeten i anslutning till
dessa upptäckter äro sedan offentliggjorda
af F. W. K. Muller o. a. i "Sit-zungsberichte
der preussischen akademie der wissenschaften"
samt af Chr. Bartholomae i "Indogerma-nische
forschungen" (bd 19, beiheft) samt "Wiener
zeitschrift fur die kunde des Morgenlandes". Den
länge omtvistade ursprungliga betydelsen af
ordet pehlevi är "partisk". Ordet pahlava
är nämligen, såsom af Olshausen bevisats, en
regelrätt utveckling af parthava. - Jfr Spiegel,
"Grammatik der huzvåresch-sprache" (1856), "Die
traditionelle literatur der parsen" (1860), Haug
och Hoshangji, "An old pahlavi-pazand glossary"
(1870), Haug, "Essays ön the Pahlavi language"
(s. å.), Sale-mann, "Über eine parsenhandschrift"
(1878), Mi-nocheherji, "Pahlavi-gujarati-english
dictionary" (1879), Harlez, "Manuel du pehlvi"
(gramm., läsebok, ordbok, 1880), Nöldeke,
"Aufsätze zur persischen geschichte" (Anhang,
1887) och Sale-mann, "Mittelpersisch" (i
"Grundriss der ira-nischen philologie" af Kuhn
och Geiger, I, 1901). - Om de synnerligen viktiga
pehlevi-mynten se Mordtmanns afhandlingar i
"Zeitschr. der deutschen morgenländischen
gesellschaft" (bd 8, 12, 19, 31 o. s. v.).
H. A. (K. F. J.)
Pehrson, Per, i Törneryd, riksdagsman, f.
3 sept. 1845 i Bräkne-Hoby socken, Blekinge,
genomgick 1863-65 Marielunds landtbruksskola,
slog sig sedan ned som landtbrukare i sin
fädernebygd och invaldes redan 1874 i länets
landsting, som han sedermera alltjämt tillhört
(1899-1902 som vice ordf. och från 1903 som
ordf.). 1879- 1908 representerade han Bräkne
domsaga i Andra kammaren. Helt sympatiserande
med den tidens landtmannapartis tendenser, kom
han, tack vare sin goda talegåfva, att snart
inom partiet intaga en framskjuten ställning och
insattes 1885 i statsutskottet, som han sedermera
ända till 1908 tillhörde (med undantag af
1888-89, då han hade plats i lagutskottet), och
var från 1898 dess vice ordf. Vid tullstridens
utbrott slöt sig P. till protektionisterna,
dock med så föga entusiasm, att han efter
landtmannapartiets sprängning stannade
kvar inom gamla landtmannapartiet. Sträng
sparsamhetsifrare och försiktig i fråga om
militära anslagskraf, understödde P. visserligen
efter mycken tvekan det 1892 antagna härordningsförslaget,
men bidrog 1901 till, att K. M:ts ursprungliga
förslag väsentligt reducerades. 1903-08 fungerade
P. som Andra kammarens vice talman och var vid
1905 års lagtima riksdag led. i hemliga utskottet
samt vid båda urtima riksdagarna s. å. medlem
af särskilda utskottet för behandlingen af med
unionsupplösningen sammanhängande frågor. Med
exklusiv jordbrukarsyn på tingen har P. visat
sig ha svårt att uppskatta betydelsen af
de sociala frågor, som trängt sig fram på
dagordningen. Till rösträttsfrågan ställde han
sig länge kallsinnig och uttalade 1902 en afgjord
obenägenhet mot proportionella val, hvilken
tanke han dock 1904 godkände. 1910 valdes han
till led. af Första kammaren, där han intog en
tillbakadragen ställning. Vid kammarupplösningen
hösten 1911 undanbad han sig omval. V. M,
Pehrsson, Nils. Se Persson, N. (i Ringstorp).
Pehrsson, Jöns, i Svaneryd, riksdagsman,
f. 23 sept. 1825 i Osby socken, Kristianstads län,
d. 9 aug. 1882 på Svaneryd i Kronobergs län,
hade verkat som spannmåls- och virkeshandlare
i stor skala, när han som hemmansegare i
Kråkeryd vid de första valen efter den nya
representationsförändringen 1866 utsågs till
medlem af Andra kammaren för Sunnerbo domsaga,
hvilket förtroende han oafbrutet innehade
till och med 1877 års riksdag. P. väckte
stort uppseende såväl genom sina radikala
yttranden, särskildt utmynnande i yrkanden
på indragning af öfverflödiga ämbeten och
ytterliga sparsamhetsåtgärder, som kanske än
mera genom sitt oslipade och hänsynslösa sätt
att föra dem till torgs. I hemorten åtnjöt han
stort förtroende och var bl. a. landstingsman
1868-70 och 1873-78. Redan 1875 var det endast
en röstkas-sering, som hindrade hans val till
Första kammaren, och vid val dit 1877 besegrade
han f. d. statsrådet Thyselius. Ehuru han äfven i
denna kammare, där han hade plats till sin död,
stundom tog till orda för sina gamla önskemål,
hade han dock åtskilligt modererat sig, och
hans betydelse inskränkte sig till en röst i de
gemensamma voteringarna. P. var 1873 statsrevisor
och 1875-77 suppleant i konstitutionsutskottet.
V. M.
Pehrsson, Per, i Åkarp, riksdagsman,
landtbrukare, f. 20 dec. 1853 i Uppåkra, Malmöhus
län, var arrendatorson och egnade sig efter att
ha genomgått folkhögskola och landtmannaskola
åt landtbruk, men var lärare vid Hvilans
folkhögskola 1880-96 och biträdande lärare
vid landt-mannaskolan därstädes 1890-1904 samt
har sedan 1890 bedrifvit en ganska omfattande
verksamhet med utförande af konkursutredningar
och bouppteckningar o. d. P. är sedan 1912
verkställande direktör för Oxie härads
sparbank. Han representerade 1897–1908 Bara
härad i Andra kammaren och var 1898–1901 och
1903 led. i tillfälligt utskott samt 1908
i statsutskottet. Hans motion 1899 om ändrad
lydelse af kap. 15, §§ 22 och 24 strafflagen gaf
uppslag till den mycket omtalade, s. å. antagna
s. k. Åkarpslagen (se d. o.). P. var led. af
hvitbetssockerskattekommittén 1902–04.
T-s.
Pei (Poi), folkstam. Se Kina, sp. 32.
Peigneur [pänjör], maskinb., fr. Se Kardning,
sp. 923.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
