Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peneios - Penelope - Penelopeia l. Penelope - Penelopinæ, zool. Se Hokkofåglarna - Penester - Penetrale. Se Penetrera - Penetration pacifique - Penetrationstvillingar - Penetrera - Peneus. Se Peneios - Pengar. Se Penningar - Penghawar djambi - Penia - Penibel - Penicillaria spicata, bot. Se Pennisetum - Penicillium - Penicillus, bot. Se Enalider - Peniel - Penig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom den stora tessaliska slätten och
genombryter kustbergen i den berömda Tempedalen,
hvarefter den faller ut i Salonikiviken
(Thermaiska viken). Floden upptar Tessaliens alla
vattendrag och står genom kanaler i förbindelse
äfven med sjöarna i östra Tessalien. – Den
andra, mindre P., i sitt öfre lopp nu kallad
Verveni, i sitt nedre Gastune, upprinner
på Olonos (Erymanthos) och faller ut i Joniska
hafvet midtemot ön Zakynthos.
Penelope. 1. Astron., en af småplaneterna. -
2. Grek. myt. Se Penelopeia.
Penelopei’a 1. P e n e7! o p e
(grek. JT^rs^ojtsia, lat. Penelope), grek. myt.,
Odysseus’ sköna och högsinnade maka, dotter till
Ikarios och Periboia,
Penelope samt den återkomne Odysseus
som tiggare, ännu ej igenkänd. Pompejansk
väggmålning.
skildras i Odyssén som ett mönster af huslighet
och kvinnlig dygd. Då Odysseus efter trojanska
krigets slut länge irrade omkring och redan af
de fleste ansågs som död, hemsöktes hennes hus
på Ithaka af en skara närgångna friare, hvilka
pockande fordrade, att hon skulle ge någon af
dem sin hand. Under förevändning att hon först
måste väfva färdig en svepningsklädnad åt den
åldrige Laertes, Odysseus’ fader, visste hon
att skaffa sig uppskof, och genom att hvarje
natt rifva upp hvad hon väft under dagen sörjde
hon för, att arbetet aldrig blef färdigt. Då
hennes list omsider uppdagades och hon med
anledning däraf bragtes i stort trångmål, kom
Odysseus tillbaka till Ithaka och befordrade
friarna till välförtjänt straff. Se Odysseus.
A. M. A.
Penelo’pinæ, zool. Se Hokkofåglarna.
Pene’ster (grek. pene’stai) kallades den lifegna,
vid jordegendomen fästa, landtbefolkningen i
det forngrekiska landskapet Tessalien. Med
afseende på rättslig och social ställning
liknade penesterna närmast Lakoniens n e lo
t er (se d. o.). De måste mot en viss i lag
bestämd afrad odla sina tessaliska herrars
jord, men kunde af dessa hvarken säljas
eller på annat sätt godtyckligt behandlas.
A. ^L A.
Peneträle. Se Penetrera.
Penetration pacifique [penetrasiå7 pasifi’k],
fr., fredlig genomträngning. Se M a r o k k o,
sp. 1034.
Penetrationstvillingar [-Jöns-], krist. Om vid
tvillingsbildning individernas gräns utgöres
af tvil-
lingsplanet, uppkomma juxtapositions-
eller beröringstvillingar; växa
däremot tvillingsindividerna
utöfver tvillingsplanet, uppkomma
penetrations-eller genomträngningstvillingar.
A. Hng.
Penetrera (lat. peneträre)9 genomtränga, intränga
i. - Peneträle, de inre, åt familjelifvet helgade
rummen i ett fornromerskt hus; det innersta
(heligaste) af ett tempel.
Penëus. Se P e ne i os.
Pengar. Se Penningar.
Penghawar djambi, bot. farm., drog, bestående
af paleæ (se P a l e a) från nedre delarna
af bladskaften af trädartade ormbunkar,
t. ex. Cibotium-och Dicksonia-SLTteT Drogen, som
äfven kallas Pulu, Pakoe Kidang, Agnus scythicus
m. m., liknar brunfärgad ull och användes,
numera dock föga, som blodstillande medel.
GL L-m.
PenPa (grek. Ilevia, fattigdom, armod),
som personifikation armodets gudinna,
hvilken i en hos Platon (i Symposion)
framställd myt säges vara förmäld med
Porös, välståndets eller öfverflödets gud,
och med honom ha sonen Eros (kärleken). Hos
andra skalder gäller P. som uppfinnarinna af
konster och yrken eller representant för den
sträf-samma arbetarklassen. P. motsvarar
romarnas P a u p e r t a s.
A. M. A.
Penlbel (fr. pénible), mödosam, plågsam.
Penicilläria spicäta, bot. Se Pennisetum.
Penicillium Link, Penselmögel, bot., svampsläkte
af ordningen Plectascineæ bland Ascomycetes. En
art, P. crustaceum (P. glaucum), är en af
de svampar, som allmännast ge upphof till de
grönaktiga bildningar på matvaror o. s. v. som i
dagligt tal kallas "mögel". Myceliet är trådlikt
och starkt förgrenadt. Därifrån utgå vinkelrätt
ställda konidiebärare, som gaffelformigt förgrena
sig och i grenarnas spetsar afsnöra kedjor
af konidier. P. brevicaule, arseniksvampen,
utvecklar på arsenikhaltigt substrat, äfven
om arsenikhalten är mycket obetydlig, en
hvitlöksartad lukt och kan därför användas till
påvisande af arsenik i tapeter m. m. (Gosios
arsenikprof). De blågröna mögelfläckarna i
vissa ostsorter, t. ex. roquefort och gorgonzola,
äro förorsakade af vissa Penicillium-arter,
som förorsaka dessa ostsorters pikanta smak och
därför särskildt odlas i mejerierna. P. italicum
är det mögel, som ger apelsiner en
bitter smak och är orsaken till deras
ruttnande. Det närstående släktet Citromyces
ger upphof till citronsyra i sockerhaltiga
vätskor och har därför fått användning
för framställning af denna syra i stort.
G. L-m.
Penici’llus, bot. Se E n a l i d e r.
Penie’l (1. Penue’l, hebr. Pënl’ël 1. Ptnuël:
Guds ansikte) hette en berömd kultort ö. om
Jordan i närheten af floden Jabbok, som
enligt Dom. 8: 9, 17 äfven hade en fästning
och af Jerobeam I ytterligare förstärktes
(l Kon. 12: 25). Namnet hän-tyder därpå, att
platsen legat på ett framskjutande berg, som
tett sig som en gudomlighets ansikte. Den där
belägna helgedomen, som sannolikt var bekant
långt före Israels uppträdande i landet, fick
sitt särskilda intresse för detta folk genom
den i l Mos. 32: 22-32 berättade kamp, som
Jakob skall ha utkämpat med Gud i dess närhet.
E. S-e.
Penig [pënich], stad i kretsen Leipzig,, konunga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
