- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
399-400

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pennalism - Pennant, Th. Se Penn., sp 397 - Pennatulidæ, zool. Se Sjöpennor - Penne, Civita di P. - Pennetsning l. Penseletsning. Se Etsning, sp. 1008 - Penni - Penni, Giovanni Francesco - Pennin - Pennine chain. Se Penninska kedjan - Penning - Penningar (Pengar)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

399

Pennant-Penningar

400

skolan". Af pennalismen vid Karlberg
finnas många karakteristiska drag i
E. G. Oxenstiernas "Kadetten, eller
Carlberg för nära trettio år sedan, af en
f. d. kadett" (1843). Från senare år har
särskildt skeppsgossekåren i Karlskrona blifvit
omtalad som härd för en svårutrotad penna-lism.
R. G.*

Pennant [pe’nont], Th. Se Penn., sp. 397.

Pennatülidæ, zool. Se Sjöpennor.

Penne, Givit a di P. [tjivita di
pe’nne], stad i mellersta Italien,
prov. Teramo. 9,861 inv. (1911) i hela
kommunen. Biskopssäte. P. är forntidens Pinna,
vestinernas hufvudort, hvaraf lämningar återstå.
J. F. N.

Pennetsning 1. Penseletsning. Se Etsning,
sp. 1008.

Penni, finskt skiljemynt = 1/ioo mark (= 0,?2

öre). Se fig. och Finland, sp. 290.

Pe’nni, Giovanni Francesco, italiensk målare af
den romerska skolan, f. 1488 i Florens, d. 1528,
tillhörde Rafaels närmaste lärjungar, bland
hvilka han kallades "il jattore" (faktorn,
sysslomannen), och var jämte Giulio Romano
arftagare af hans kvar-låtenskap. Som konstnär
var han dock en svag och osjälfständig
natur. Han arbetade mest efter Rafaels
utkast: så i Vatikanens loggier på friserna
till tapetkartongerna och på taket i Villa
Farne-sina. I Konstantinssalen (Vatikanens
stanzer) målade han Kejsaren dö’pes af påfven
Sylvester, den svagaste bilden i rummet. Efter
Rafaels död fullbordade han 1525, jämte Giulio
Romano, Marias kröning, som mästaren redan
1516 lofvat utföra för klostret Monteluce (nu
i Vatikanen), men äfven där äro de svagaste
partierna af honom. Slutligen utförde han 1518
en förträfflig kopia efter Rafaels Grafläggning
(nu i museum i Turin) och åt påfven Klemens
VII en kopia af "Transfigurationen" (nu
försvunnen). Af P:s egna arbeten namnes ett
par små obetydliga bilder, Den kristliga
kärleken och Hoppet, förr i Galleria
Borghese (i Rom), nu i England. C. E. N.*
Pennin Fröbel, miner., en varietet af klorat
i ankblåa kristaller af romboedrisk form,
bildade af monoklina individer och sammansatta
af 60-50 proc. vattenhaltigt magnesiumsilikat
(serpentinsi-likat) och 40-50 proc. vattenhaltigt
magnesium-aluminiumsilikat (amesitsilikat). De
största och vackrast utbildade kristallerna äro
funna vid Fin-delenglaciären och vid Rymfischwäng
ofvanför Zer-matt; andra äro tagna i Binnenthal
(Schweiz) och Zillerthal (Tyrolen) samt vid Åla
(Piemont). I

kloritskiffrar är denna varietet sällsyntare
än de närstående kloritvarieteterna.
A. Hng.

Pennine Chain [pe’näin tjéi’n]. Se Penninska
kedjan.

Penning (fsv. pænninger, ett lånord, hvars
ety-mologi ännu ej är utredd; ty. pfennig,
eng. penny) betecknade under medeltiden
dels mynt i allmänhet, dels ett visst slag
af mynt (lat. denarius), dels lös egendom i
allmänhet. När vid myntningens in-

Svenska penningmynt (brakteater), slagna
för konung Albrekt.

förande i Norden det gamla viktsystemet
tillämpades, lades till detta som en lägsta
enhet penningen, och i olika delar af Norden
räknades olika antal penningar på den dittills
lägsta viktenheten, ör-tugen, beroende på
beskaffenheten af de mynt, som slogos vid den
tid, då penningen upptogs som tillägg till
viktsystemet. I Svealandskapen i äldre tid
och sedermera i hela Sverige var l örtug =
8 penningar, enl. Västgöta- och östgötalagarna
samt konung Magnus Ladulås’ bref af år 1281 om
ölän-ningarnas skatt = 16 p., tidigare på Öland
och Gottland = 12 p., i Danmark än = 10, än =
12 p., i Norge = 10 p., på Island än = 10, än =
20 p. De äldsta i Norden präglade mynten voro
penningar och penningens delar (halfpenningen
o. s. v.). Om myntet "hvit pänninger", slaget i i
Sverige under Albrekt af Mecklenburg, se Witten.
HsHd."

Penningar (Pengar) var ursprungligen och
är fortfarande i första rummet, ehuru andra
funktioner under den historiska utvecklingen
tillkommit, det vid indirekt byte använda
allmänna omsättningsmedlet, alltså det eller de
slag af nyttigheter, som alltid och beredvilligt
af en säljare mottagas som betalning för det af
köparen åtrådda bytesföremålet för att sedan
vid en ny bytesakt af den förre, som då är
köpare, lämnas som betalning till en annan
säljare o. s. v. En nyttighet, som på detta
sätt blir använd som allmän bytesförmedlare,
kommer uppenbarligen att intaga en alldeles
särskild och egenartad plats på marknaden
och att bestämdt skilja sig från alla andra
nyttigheter (pengar – varor). Af det nyss
sagda följer, att för penningarnas historiska
framträdande fordras dels en sådan ekonomisk
ordning, att bytet vunnit insteg, och dels, att
detta byte i allmänhet icke längre försiggår
direkt (jfr Byte). Det är gifvet, att i mån
som arbetsfördelningen utvecklades och därmed
ett alltmer omfattande byte nödvändiggjordes,
behofvet af ett allmänt bytesmedel gjorde sig
alltmer gällande. Penningar af ett eller annat
slag så att säga utkristalliserade sig med
naturnödvändighet ur mångfalden af ombytta
nyttigheter, och i mån, som utvecklingen
fortskred i den antydda riktningen, afpassades
liksom genom naturligt urval penningarna
härefter och blefvo alltmer ändamålsenliga
och fullkomliga. Om sålunda på den rena
naturahushållningens och behofsproduktionens
stadium pengar ej funnos och ej behöfdes,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free