Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penningvärde - Penningört, bot. Se Lysimachia - Penninska alperna l. Wallisalperna. Se Alperna, sp. 697 - Penninska kedjan - Pennisetum, Fjäderborstgräs, bot. - Pennisetum typhoideum. Se Kordofan och Pennisetum - Pennknif. Se Knif, sp. 391 - Pennsylvania
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
407
Penningört-Pennsylvania
408
varuprisen f. n. vara omkr. 6 gånger högre,
penningvärdet således omkr. 6 gånger lägre än vid
början af 1500-talet. Om orsakerna till dessa
stora och långsamt inträdande förändringar
i pris och penningvärde äro meningarna icke
alltid öfverens. Att den stora prisstegringen
under 1500-talet utgått från penningarna eller
med andra ord berodde på den då inträffade
oerhörda ökningen i produktionen af ädla
metaller, särskildt silfver (under tiden
1493-1520 producerades per år omkr. 47,000
kg. silfver, under tiden 1581-1600 omkr. 420,000,
alltså ungefär tiodubbelt), därom torde dock
ej mer än en mening råda. Den ännu hastigare
prisstegringen från omkr. 1790 till omkr. 1815,
hvarvid prisen mer än fördubblades på omkr. 25
år, berodde nog också delvis på en under senare
delen af 1700-talet inträffad stark ökning i
silfver-produktionen (1781-1800 omkr. 880,000
kg. per år), men kanske i än högre grad på de
för det ekonomiska lifvet ödesdigra krigsåren
1792-1815. Prisfallet från omkr. 1815 till
1850 är måhända närmast att skrifva på varornas
räkning, i det verkningarna af den industriella
revolutionen då gjorde sig gällande utan
större förändringar i produktionen af ädel
metall. Prisstegringen från omkr. 1850 åter
torde helt säkert få sättas i samband med
de nya stora guldupptäckterna vid denna tid
(guldproduktionen, som 1801-1850 utgjort
blott något öfver 20,000 kg. per år, sprang
1853 upp till omkr. 250,000), hvarjämte äfven
silfret från midten af 1860-talet började flöda
rikligare. Orsakerna till prisfallet från 1873
äro däremot att söka icke blott på penningarnas
sida, utan kanske lika mycket på varornas,
hvilkas produktionsförhållanden sedan nämnda
tidpunkt undergått genomgripande förändringar
genom tillverknings- och kommunikationsteknikens
kraftiga utveckling, hvarigenom varorna
kunde framställas med betydligt minskade
kostnader. Beträffande produktionen af ny
myntmetall under denna tid (det är nu ej längre
silfret, utan uteslutande guldet, som härvid
kommer i fråga) sjönk guldproduktionen i det
hela till 1833, då den var 150,000 kg., hvilket
också bör ha verkat nedtryckande på prisen;
därefter steg den visserligen åter, särskildt
från 1890-talet högst betydligt; men då just
under denna tid flera länder öfvergingo till
guldmyntfot, konsumerades stora kvantiteter guld
för myntsystemens omläggning, hvilket motverkade
den prissteg-rande inverkan, som ökningen i
guldproduktionen annars borde utöfvat. Hvad
angår den ännu fortgående prisstegringen efter
1896, torde den nog i främsta rummet, om också
icke uteslutande, vara att tillskrifva den
alltjämt fortsatta ökningen i guldproduktionen
(f. n. öfver 700,COO kg. årligen). Verkningarna
af dessa stora i prisförändringarna afspeglade
förändringar i penningvärdet äro naturligtvis
högst betydande. En fortsatt prisstegring eller
minskning i penningvärdet är ogynnsam för alla,
som ega för längre tid fastslagna inkomster såsom
löntagaie och de kapitalegare, som ha sina pengar
utlånade mot fasta räntor. En prisstegringsperiod
har särskildt menlig inverkan på arbetsmarknaden:
reallönen sjunker ständigt, och arbetarna måste
därför genom lönerörelser af en eller annan form
söka få sin nominallön höjd. Å andra sidan är
en tid af stigande pris gynnsam
för alla producenter, för aktieägare,
för förpak-tare och låntagare på längre
tid o. s. v. En period af sjunkande priser
eller stigande penningvärde har gifvetvis
motsatta verkningar. För det ekonomiska
lifvet i det hela är en prisstegringsperiod
fördelaktigare än en period af fallande
priser, i det den verkar allmänt stimulerande,
lättare framkallar ökad företagsamhet och
eggar till spekulation. Jfr Myntvärde.
Å. W.-sonM.
Penningört, bot. SeLysimachia.
Penninska alperna 1. W al lisa l p erna. Se
Alperna, sp. 697.
Penninska kedjan, eng. Pennine chain, bergskedja
i norra England, utgår från västra ändan af
Cheviot hills vid skotska gränsen och sträcker
sig i sydlig riktning till Weaver hill i
grefskapet Stafford. Sina största höjder når den
1 Cross Fell i Cumberland (892 m.) och
Bow Fell (887 m.). Bergskedjan bildar
vattendelaren mellan Irländska sjön och
Nordsjön. Stora sträckor af berget
täckas af torfmossar och hedar. I södra
delen, som består af kalksten, finnas
stora grottor och djupa klyftor samt i
jorden försvinnande vattendrag. Jfr Peak.
(J. F. N.)
Pennisetum Pers., Fjäderborstgräs, bot., ett
grässläkte af gruppen Paniceæ, som utmärkes genom
småaxens talrika borst. Småaxen sitta i ax eller
klasar. Det tillhör de varma jordbältena. I
våra trädgårdar odlas såsom prydnadsväxter
P. villosum från Abessinien, hvars vackra, hvita,
fjäderlika blomvippor användas antingen friska
eller torkade i större dekorationsbuketter,
och P. latifolium (Gymnothrix la-tifolia), hvars
breda blad i hemlandet (Argentina) användas till
taktäckning. Den viktigaste arten af släktet är
P. americanum (P. ty- phoideum, Penicillaria
spi-cata), d och a n, d u ch n, n e g e r h i
r s, ett ända till
2 m. högt gräs, som är det viktigaste
sädesslaget i Central-Afrika. Det odlas
äfven i Arabien och Ostindien.
Kornen ätas i form af gröt. G-
L-m.
Pennisetum typhoideum.
Se Kordofan och P e n-n i s e t u m.
 |
| Pennisetum americanum l. typhoideum. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
