Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Penz (Pencz), Georg - Penza - Penzance - Penzig, Rudolf - Peon - Peonage - Peon y Contreras, José - People's charter - People's palace - Peor - Peoria - Peparethos. Se Skopelos - Pepe, italienska militärer - Pepe. 1. Florestano P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
435
Penza-Pepe
436
sats till de bredare målade bilderna af Makarna
Schwetzer (dat. 1544 och 1545) i Berlins och
ett utmärkt Porträtt af en guldsmed (dat. 1545)
i Karlsruhes museum. Präktiga prof på hans af
Dürer påverkade, tidigare konstverksamhet äro tre
fragment i Dresdens museum af en Konungarnas
tillbedjan. Sannolikt är, att han företog
en studieresa till Italien, ty ett bestämdt
och för hans konst mindre lyckligt italienskt
inflytande spåras i hans Urania (dat. 1545) i
Pommersfelden samt i två alldeles lika exemplar
af Caritas romana (dat. 1546) i Stockholms
högskolas samling och i grefve Harrachs galleri
i Wien, äfvensom i en Magdalena vid Jesu graf
(vårt Nationalmuseum), som på goda skäl kan
tillskrifvas honom. Ännu mer framstående än som
målare var P. emellertid som kopparstickare. Hans
under ett blandadt inflytande af Albrecht Dürer
och Marcantonio Eai-mondi friskt stuckna 125
bibliska och mytologiska blad, bland hvilka
Barmhärtighetens verk, Scener ur nya testamentet
äro särskildt berömda, tillhöra jämte det i
större format graverade porträttet af kurfursten
Johan Fredrik den ädelmodige af Sach-sen det
bästa, som utgått från de verkstäder, hvilkas
mästare, på grund af de små format, hvaraf de
betjänade sig, kallas "Deutsche klein-meister".
O- G-g.
Penza. 1. Guvernement i östra Ryssland, omgifvet
i n. af Nizjnij-Novgorod, i ö. af Simbirsk
samt i s. och v. af Saratov och Tambov. 38,840
kvkm. 1,829,700 inv. (1910), till större delen
storryssar jämte mordviner och tatarer, af
hvilka många äro muhammedaner. Landet är vågigt,
med djupa dalar och raviner, och öfverstiger
ingenstädes 270 m. Jorden består af svart mylla
och är i allmänhet ytterst bördig. Hufvudfloder
äro Moksja och Sura, som tillhöra Okas
flodområde, samt Choper, biflod till Don. Stora
löfskogar ligga i norra delen, hvaremot den
södra nästan har stäppkaraktär. Omkr. 62,5
proc. af arealen äro åker, 11,6 proc. äng, 22
proc. skog. Hufvudsädet är råg, hvaraf betydligt
utföres. Kreatursstocken är stor. Industrien är
obetydlig. – 2. Hufvudstad i nämnda guvernement,
vid floden P:s utlopp i den segelbara
Sura och järnvägen Moskva–Tjeljabinsk
(sibiriska banan) m. fl. järnvägar. 79,552
inv. (1910). Ortodox biskop. P. har omkr. 30
kyrkor, ett lärar- och ett prästseminarium,
3 gymnasier, en realskola, en trädgårdsskola
(utanför staden). Järngjuterier, pappersbruk,
yllefabriker (bearbetning af gethår),
sågverk, kvarnar m. m. Staden anlades
i början af 1600-talet och var skyddad af
ett träfäste mot mordviner och tatarer,
1 o. 2. (J. F. N.)
Penzance [-sä’ns], hamnstad i engelska
grefskapet Cornwall, vid Mount’s bay, 15
km. ö. n. ö. från Kap Landsend, ändpunkt för
Great Western railway och Englands västligaste
stad. 13,478 inv. (1911). Betydande fiske
samt export af fisk, tenn, koppar, granit och
serpentin. På grund af sitt skyddade läge och
sitt anmärkningsvärdt milda och jämna klimat
har P. stort anseende som vinterkurort för
lungsiktiga, och till följd af sina vackra
omgifningar har det blifvit en besökt badort.
(J. F. N.)
Pe’nzig, Rudolf, tysk filosof, f. 1855 i Sa-mitz
(Schlesien), docent vid fria högskolan i Berlin,
utgifvare af tidskriften "Ethische kultur",
har författat Laienpredigten von neuem
menschentum (1905), Ohne kirche (1907) m. m.
_ S-e.
Peõn (lat. pæon, grek. paiofn 1. paia’n),
i klassisk metrik en versfot, bestående af en
lång och tre korta stafvelser, hvilken alltefter
den långa stafvel-sens plats
/___ V_^V^V_X ^ ___ ^ ^
^ ^ ___ V_X S^S^V^X ___)
brukar betecknas som l :a, 2 :a, 3 :e eller
4 :e peon. Genom sammandragning af två korta
stafvelser öfvergår peonen till créticus (-^-)
eller bac-chlus ( - –). I modern svensk verslära
använder man termen peon för att beteckna en
fyr-stafvig versfot, hvars starktoniga stafvelse
antingen är den första eller sista af de fyra. I
knittelvers och folkrim finner man stundom
peoner, i konstdiktningen ha de blifvit långt
vanligare än förr under 1800-talets senare
hälft (hos t. ex. Orvar Ödd, Fröding och
Ossian-Nilsson), vanligen i metra, där tre-
och fyrstafviga versfötter blandas. (B-n B.)
Péonage [peånäj ; fr., af sp. peon, daglönare],
ett i Mexico förekommande slag af hofveri,
bestående däri, att jordbruksarbetare och
deras söner hållas i slafveriartadt arbete
på godsen för att af-betala skulder, ärftliga
från fader till son och ursprungligen gjorda
för lifsuppehället, då aflöningen ej varit
tillräcklig. Enligt kongressbeslut är emellertid
en son ej laglig arf vinge af sin faders skulder.
Peõn y Centreras [peå’n i kåntre’ras], José,
mexikansk skald, f. 1843 i Merida (Yucatån), har
utöfvat en omfattande läkarverksamhet och varit
direktör för San-Hipõlito-hospitalet. Starkt
påverkad af Echegaray, har P. skrifvit ett
tjugutal dramatiska arbeten, hvaraf Hasta
el delo och La hija del rey vunnit största
erkännandet. Hans Ro-mances histöricos méjicanos
ställas mycket högt, och hans lyrik berömmes
för känsla och flykt. Ad. H-n.
People’s charter [pl’pls tjä’te], eng., "folkets
karta". Se Chartism.
People’s palace [pi’pls pä’los], eng. Se Folkets
palats.
Peo’r (hebr. Pe’õr), ett berg i närheten af
den östra Jordandalen inom Moabs område, som
omtalas i Bileams historia (4 Mos. 23:28). Den
där dyrkade gudomligheten hette Ba’al-Peor
(4 Mos. 25: 3, 5) eller förkortadt äfven Peor.
E. S-e.
Peoria [piå’rio], stad i nordamerikanska
staten Illinois, ligger vid nedre ändan af den
s. k. Lake Peoria, en utvidgning af floden
Illinois, och står genom Michigankanalen i
segelbar förbindelse med Chicago samt är en
viktig järnvägsknut. 66,950 inv. (1910). Katolsk
biskop. Bradley po-lytechnic institute
(1896; till hvilket mrs Bradley gaf 2
mill. doll.), Spalding institute samt många
fromma stiftelser, offentligt bibliotek. P. är
Illinois’ andra industristad och har bl. a. stora
bränn-vinsbrännerie’* och slakterier, gjuterier
och maskinverkstäder, automobilfabriker, kvarnar
samt stor export af spannmål och stenkol. P.,
som är upp-kalladt efter en indianstam,
började bebyggas 1778 och blef stad 1845.
(J. F. N.)
Pepa’rethos. Se S k o p e l o s.
Pëpe, italienska militärer. 1. Florestano
P., f. 1780, d. 1851, deltog i Napoleon I:s
spanska fälttåg som chef för den neapolitanska
divisionens generalstab, betäckte med det
neapolitanska rytteriet kejsarens återtåg från
Moskva 1812 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
