Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perceval, Spencer - Perceval. Se Caussin de Perceval - Perch, Pearch - Perche, Le - Perche - Percheronhästen - Perchta, myt. Se Lucia, sp. 1217 - Percier, Charles - Perciformes, zool. - Percipient. Se Percipiera - Percipiera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej skulle upptaga frågan om katolikernas
emancipation, och blef efter Pitts död
(jan. 1806) tory-partiets obestridde
ledare. P. var juridisk rådgifvare åt prinsessan
af Wales och försvarade med framgång hennes
vandel vid den beryktade undersökningen 1806
(se Karolina, sp. 1123), ådrog sig därigenom
prinsens hat, men åtnjöt alltjämt i hög grad i
Georg III :s förtroende. l Han bidrog kraftigt
genom ett tal mot katolikernas emancipation till
ministären Grenvilles fall (1807), ingick som
skattkammarkansler (april s. å.) i Portlands
ministär och blef vid dennes af gång själf
premiärminister (okt. 1809) med bibehållande
af skattkammarkanslersposten. P. följde som
statsman traditionerna från Pitt och Georg
III. Hans politik var starkt aristokratisk och
högkyrklig samt mycket energisk vid fullföljandet
af kriget mot Napoleon. Som parlamentstalare
var han sakrik och slagfärdig. Vid Georg III:s
sjukdom senhösten 1810 sökte P inskränka
prinsens af Wales befogenheter som regent. Hans
regentskapsbill blef lag i febr. 1811, och det af
whigs åtrådda politiska systemskiftet uteblef,
i det att prinsen-regenten ej kände sig stark
nog att aflägsna P. Denne föll emellertid,
11 maj 1812, i själfva underhusets sidohall
(lobby) offer för en lönnmördares kula. Mördaren,
en ruinerad och sinnesrubbad köpman vid namn
John Bellingham, drefs af begär att hämnas
för brittiske ambassadörens i Petersburg
underlåtenhet att hjälpa honom till skadestånd
för flerårigt fängelsestraff i Ryssland, som han
fått undergå för kontraktsbrott, samt för P :s
vägran att mottaga en petition i ärendet. - P:s
dotterson, historikern sir Spencer Walpole, har
utförligast biograferat honom (2 bd, 1874). Jfr
äfven Ph. Treherne, "The right honorable Spencer
P." (1909). V. S-g.
Perceval. Se Caussin de Perceval.
Perch, Pearch [pə’tʃ], eng. (af lat. pe’rtica, mätstång),
äldre engelskt längdmått = 5½ yards = 5,03 m.;
som ytmått = nämnda längd i kvadrat.
- Perche [pä’rʃ], fr., äldre franskt längdmått,
som vid fältmätning gällde = 18 franska fot (=
5,847 m.) och vid mätning af skogsmark = 22 fot
(= 7,146 m.).
Perche, Le [pärʃ], fordom landskap och
grefskap i norra Frankrike, hade Mortagne till
hufvudstad och gränsade i n. till Normandie,
i v. och s. till Maine, i ö. till Orléanais
och Ile-de-France. Västra delen hör nu till
depart. Orne och Sarthe, östra delen till
depart. Eure-et-Loir, ett litet stycke i
n. till depart. Eure och några kommuner i
s. till dep. Loir-et-Cher. 1584 förenades det
definitivt med franska kronan. - I P. uppfödes en
hästras, som kallas percheronhästen {se d. o.).
(J. F. N.)
Perche [pä’rʃ], franskt mått. Se
Perch.
Percheronhästen [pärʃrå-] har sitt
namn från det forna franska grefskapet Le
Perche och har företrädesvis sin hemort i departementen
Orne, Eure-et-Loir, Loir-et-Cher och Sarthe. Den
är till typen en tyngre arbetshäst, 160-165
cm. hög öfver manken; skimmelfärgen är vanligast,
men svarta och bruna förekomma äfven. Hufvudet
är jämförelsevis ädelt med bred, fyrkantig
panna och stora, uttrycksfulla ögon, hvilket i
allmänhet tillskrifves inblandning af arabiskt
blod; halsen är kort och bred, ryggen stark med
godt njurparti och bredt, stupande och muskulöst
kors; benen äro grofva och jämförelsevis torra;
hofvarna välformade och starka; särskildt
utmärkande är ett fromt temperament och i
förhållande till hästens storlek synnerligen
lätta och uthålliga rörelser. Den lätta och
muskulösa typen, som numera är den mest omtyckta,
användes mest som omnibushästar, den större
som tyngre arbetshästar. Rasens stuteribok
utges af den 1883 stiftade Société hippique
percheronne. Percheronrasen har funnit
stor användning äfven inom andra länder och
särskildt i Amerika. Till vårt land infördes en
del percheronhästar redan på 1840-talet, först
till Närke och sedan äfven till Västergötland,
Västmanland och Södermanland, men ehuru en
del af de införda percheronhästarna lämnade
en synnerligen god afkomma, har den dock på
senare tider helt och hållet undanträngts af
ardenner-rasen. E. T. K.
Perchta, myt. Se Lucia, sp. 1217.
Percier [pärsie’], Charles, fransk arkitekt,
f. 1764 i Paris, d. där 1838, studerade först
i Paris, sedan i Rom (1786-91), där han knöt
vänskapsband med Fontaine, hvilket efter deras
återkomst till Paris fortsattes i ett helt
lifs konstnärliga samarbete. Deras betydelse
för arkitekturen i Frankrike är den, att de
efter införandet af de klassiska formerna vid
slutet af 1700- och början af 1800-talet bilda
öfvergången från en strängare till en friare
användning af dessa former. Bägge inverkade på
utvecklingen både genom arkitektoniska verk
och genom stora publikationer. Om deras mest
betydande arbeten se Fontaine, P. F. L. Många
ritningar af P. finnas i Louvre. (G-g N.)
Perciformes, zool., abborrfamiljen, familj
bland de taggfeniga benfiskarna. Se Abborre.
Percipient. Se Percipiera.
Percipiera (af lat. perci’pere), fatta, förnimma,
ha en perception (se d. o.), iakttaga, mottaga,
njuta. - Percipient, iakttagare,
uppfattare; af ockultisterna begagnas ordet om
den, som genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
